Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - grund ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
småsten, grus = isl. grjöt, motsv.
väst-germ. (i betyd, grus, även: sandstrand):
fsax. griot, fhty. grioz (även m., ty.
griess, även smågryn), ägs. gréot (eng.
g rit i jfr under gry 1); av germ. *greuta-;
i avljudsförh. till: 1. sv. dial. grut, grus,
småsten, da. dial. grud n. ds., ägs. gråt
f., grovt mjöl, mhty. gråz m., korn,
sandkorn (ty. grans), av germ.
*gruta-~ 2. ägs. gröt n., grovt mjöl, av germ.
*gruta-, med avledn. -ja-: ägs. grytt(a)
m. (eng. gr/0» fhty. gruzi n. (ty. grutze),
gröt ~ 3. gröt, av germ. *grauta-;jfr
litau. gradas, lett. grands korn, samt
lat. rudus, genit. -ms (väl av
*ghreud-el. *ghrud~), söndersmulad sten; till
germ. greut-, krossa sönder, i mhty.
durchgriezen st. vb = ie. ghreudh- i
litau. griudziu, stampar; av en enklare
bas ghreu-, vartill iiisl. gnii,
insekts-svärm (enl. E. Wessén), no. grugg n.
m., grums, av *gruwwa-, o. med
n-av-ledn. gryn. Samma betyd.-utveckling i
malm, sand(fält): m åla; jfr även rör 1.
- Avledn.: gryta (se d. o.); jfr f. ö. följ.
2. Gryt-, -gryte, i ortnamn, till fsv.
gryt, sten, jämte avledningar (se föreg.);
i socken- o. gårdn. Gryt, Örgryte,
sjön. Gryten, Grytingen, G ryck en,
Gr ö ek e n (av besl. former *grytge ;>
*’grythe, den steniga, till ett fsv. adj.
*grytugher, motsv. isl. grjötugr; liksom
Maljen, den sandiga, av best. formen
till ett adj. *maligher, *malugher) m. m.
- Av ett Grytby komma en hel del
b3rnamn, såsom n sv. Gre(d)by, Grevby,
Grippeby, Gryby, Gryttby m. fl.
gryta = fsv. - isl. gryta, da. gryde;
avledn. av gryt; alltså: stenkärl. Ett
ord som stengryta är sålunda,
etymologiskt sett, en tavtologi, liksom t. ex.
järngryta är en s. k. katakres. -
Äldre tiders grytor tillverkades ofta av
täljsten, som i Norge ännu kallas
gr0lsten (ä. *grjötsteinn).
grå, fsv. grä(r) = isl. grdr, da. gråa,
mlty. grdwe, fhty. gräo (ty. grau), ägs.
grcég (eng. gray), av germ. *grcewa-,
motsv. lat. rävus (*ghräu- liksom rudus:
gryt ovan). Grå: lat. rävus = (möjl.)
blå: lat. fläuus. Om Hirts uppfattning
IF 37: 223 är riktig, att ie. eu blir lat.
av, äro de lat. o. germ. orden iden-
tiska. Betyd, ’ovänlig’ (jfr mörk i
hågen) uppträder redan i fornspr.; härav
ordets anv. i dial. om den onde: han
grå o. gråen. - Gr alle, hästnamii,
Dalin 1740: Gr öl len, jfr dial. gulle, gul
häst, o. i fråga om bildningen f. ö.
Kalle, Palle el. dial. falle, lille far.
- Avsked på grått papper syftar
på det forna bruket inom armén att
skriva avskedsbetyget på grått papper
för att därigenom giva uttryck åt
missbelåtenhet med den avskedades
uppförande. - Gråverk = da. graaverk,
från ty. grauwerk; se under b un t
makar e.
gråbo, Artemisia vulgaris, fsv. grābō
= no. graabu; jfr sv. dial. gullbo Soli-
dago virgaurea, rödbo (fsv. rödhabo) =
no. raudbu, namn på Erigeron acris samt
en Rumex-art o. Epilobium angustifo-
lium, da. strandboe Litorella lacustris,
fno. hǽrbúa, av mycket omstridd
betydelse; till ett fsv. bö(a) = isl. bua, som
sannol. med Falk-Torp under bunke
III, Östberg Spr. o. st. 16: 7 haft den
allmänna betyd.: växt; till ie. bhu, växa,
i grek. phyma, phytön, växt, osv., i
den-tisk med den i bo, bygga, o. b j u gg;
med andra avledn. i fsv. bnna, sv. dial,
bnnrot, gråböna, da. dial. bon, graabone,
Artemisia vulgaris; ty dl. ett urgammalt
ord o. möjl. (med Falk-Torp m. fl.)
utgående från en ie. böjning: nom. *bhuuon
(-ön), genit. *bhnnös; vartill no. bunke i
samma betyd., såsom t. ex. fhty. funcho
(ty. fnnke) till got. f ön, genit. funins, eld;
jfr även ormbunke; väl dock med
anslutning till fsv. bunke, hög, sv. dial.
bunk(e), da. bunke, mlty. bunk, stor
benknota, eng. bunch, svullnad, knippe,
klunga m. m., osv., som torde höra till
en ie. rot bhengh i grek. pakhys, tjock (av
*bhnghu~), sanskr. bahu-, nrycken, osv.
gråta, fsv. gråta = isl. gråta, da.
gräfde (med yngre ce, jfr blcese: blåsa),
got. grétan, fsax. grdtan, ägs. grétan;
gammalt reduplicerande vb; liksom
åtskilliga andra ord på gr- egentl,
ljud-härmande, sålunda sannol. besl. med
mhty. grdzen sv. vb, skrika, rasa, o.
kanske också med sanskr. hrädaté, ljuda,
rassla. - I ty. ersatt av weinen, i eng. av
weep (= got. wöpjan, isl. épa osv.). -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
