- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
243

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - hjärna ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hors, häst = isl. hross, ty. ross osv.
(se russ o. v al ros s); liksom t. ex.
sv. dial. märrgök, da dial. hingstefugl
syftande på fogelns gnäggande läte
(vä-sentl. åstadkommet genom dallring av
stjärtpennorna). I en del andra
benämningar jämföres getens bräkande,
t. ex. sv. dial. himmelsget, vårget, fra.
chévre céleste, ägs. hceferblcete (till germ.
*hafra-, bock, jfr under havre, o. ägs.
blcétan, bräka). Jfr även sv. dial.
kväll-gimra, till gimra, ungt får som ej
lammat, motsv. no. gimber, ung sugga,
besl. med grek. khimaira, get; egentl.:
vintergammal, besl. med grek. kheimon,
lat. hiems, vinter; se under (det ej besl.)
gumse.

horst, geol., 1890, från ty..=; egentl. =
ty. horst, busksnår, sand- el. jordhög,
bildad av vatten, rovfågelsnäste m. m.,
mhty. hnrst, ägs. hyrst (eng. hurst),
skog m. m.; säkerl. med grundbetyd.:
skrovlig(het) o. dyl., besl. med isl. herstr,
skrovlig, fslav. sruchiiku, skrovlig, ry.
sersti, ull, krusigt hår; osv.; till en ie.
rot kers; se H. Petersson Balt. u. slav.
Wortstud. s. 39 o. jfr under hår.

hortensia, 1835= fra., uppkallad efter
en fransk kvinna, fru Hortense Lepaute
(1700-t). Jfr liknande ursprung för
be-gonia, dahlia, f u c h sia, ka m el i a,
m agn o lia.

hos = fsv., da.; svagtonig form till
hus; jfr fsv. i hoss, invid, i närheten,
l gg. Samma betyd.-utveckl. i fra. chez,
hos = lat. casa, hus. - Isl. hjd, no.
Tyaa, hos, höra till hjon.

[hosa, fsv., ä. nsv., strumpa,
benkläder, se byxa o. hus.]

hospital, i ä. sv.: vårdanstalt för
fattiga, lytta o. sjuka = ty., egentl,
neutr. till lat. hospitälis, gästfri, till
hospes (gen. -itis), gästvän, av
"hosti-potis, egentl.: gästherre, av hostis (=
gäst) o. potis, motsv. got. hunda-faps,
befälhavare över 100 man. - Ett äldre
likbetyd, ord med samma källa är fsv.
spital; se spetälsk; jfr även lasarett.
Etymologiskt identiskt är f. ö. hotell.

hosta, sbst. = fsv., av ä. *höste m.
= isl. hösti, da. hoste, mlty. höstc, fhty.
huosto (ty. husten), ägs. hwösta; germ.
*hwöstan- .= ie. *k%ästen-, f-avledn. till
ie. k"as-, hosta, i sanskr. kasate vb,
fslav. kasili m., litau. koséti vb, osv. -
Med avs. på bildn. jfr kl å d a. -
Härtill: vb. hosta = fsv., allm. germ. (ej
i got.).

hostia, från mlat. =, av lat. hostia,
offerdjur, offer, jfr hostlre, slå, såra.

hot = fsv. = isl. höt pl., jfr got.
hwöta f.; i avljudsförh. till isl. hvatr,
snabb, hvetja, ägga (se vass 2), alltså
egentl.: äggelse. - Avledn.: hota =
fsv. = fno. hota, nybildning för el.
växelform till hota = fsv. = ä. da.
hode, got. hwötjan; det senare i nsv.
blott om hot med tillhygge (i betyd,
’hota’ dock kvar i Lag 1734 BB); med
biformen hötta efter ipf. hötte (liksom
slutta efter det äldre ipf. slutte). Hit
hör även hytta (åt ngn), med y av ö
i ipf. hötte till hota; jfr fsv. hy ta l gg.

hotchpotch, 1884, särsk. i förb. med
soppa, från eng. hodgepodge, äldre:
hodgepot, från fra. hochepot, till hocher,
skaka, o. pot (se pott, potta); efter
mholl. hutspot, till hutsen, skaka, o.
pot, gryta; alltså egentl.: det som
skakas om el. tillsamman i ett kokkärl.

hotell, från fra. hotel, av ffra. hostel,
till lat. hospitälis, gästfri; alltså
etymologiskt identiskt med hospital, se d. o.
- Ordet synes i sv. uppträda först på
1780-talet o. brukas då om uti. förh.,
dels om hotell för resande o. dels om
enskild förnäm byggnad.

hottentott, urspr, ett öknamn som
holländarna gåvo infödingarna på
Godahoppsudden; enl. somliga på grund
av dessas för deras öron stammande
språk: egentl, hot och tot (jfr mholl.
hateren o. höll. tateren, stamma); kanske
dock med betyd.: slödder, utan denna
bimening, jfr Ity. hottch und tottch,
pack (Altenburg), ty. dial. hotiicht ds.

1. hov, på häst, fsv. höv(er) = isl.
/io/r, da. hov, fsax. hof, ägs. hof (eng.
hoof), fhty. huof (ty. huf); väl besl.
med sanskr. caphd- ds.

2. hov, måtta, fsv. hof = isl. hof;
jfr lånordet behov o. ägs. behof,
fördel (eng. behoof); snarast till germ.
*hafjan (- häva) = lat. capio, tager,
o. närmast utgående från betyd,
’av-passning’. - Avledn.: hö va (se d. o.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0331.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free