- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
270

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - imitera ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

imitera, av lat. imitāri ds., besl. med
imāgo, (av)bild (jfr under bild).

imma, som nomin. (im[m]a) Verelius
1681 osv., i oblik kasus 1741, ä. sv.
imme, Serenius 1741, Sahlstedt 1773 o.
som biform Weste 1807, tidigare ime,
utvidgning av im 1600-t. o. förra hälften
av 1700-t., imma = isl. ím, damm, no.
im, lukt; i avljudsförh. till fsv. ēmber
= isl. eimr, varom se Emån.; jfr följ.

Immeln, sjön. i Skåne, 1624: Imell,
till föreg. el. närmast till det därmed
besl. isl. ímr, mörk (i ímleitr). —
Härtill även sjön. Immmen. —. Förf. Sjön.
1:263.

immer-, från ty. immer, alltid,
alltjämt, av fhty. iomêr, av io, alltid (se
e 1), o. mêr (se mer). — Immerbadd,
Hagberg 1847, till badd o. badda,
såsom det sällsynta immerbas, E. Carlén,
ännu i Ydre hd, till de likbetydande
bas o. basa; alltså med en
grundåskådning motsv. den i uttr. baddare egentl.:
’gå-påare’ el. basa på. — Immerfort,
t. ex. Columbus, från ty. =. — I sv.
dial. även immermer, -värre, t. ex.
Ydre lid.

immun = ty., från lat. immūnis, fri
från (t. ex. mali, boni), egentl. o. äldst:
fri från avgifter till staten, statens tjänst
o. d., till in- (= sv. o-) o. mūnus n.,
prestation, ämbete, gåva m. m. (se f. ö.
gemen o. kommun). Den moderna
betyd. av oemottaglighet för sjukdomar
uppträder först på 1800-t.

impertinent, Sv. Lagerbring 1772:
impertinenta bref = ty., av fra.
impertinent, oförskämd, otillbörlig, av lat. in-,
o-, o. pertinens, part. pres. till pertinēre,
höra till, ha avseende på, egentl.: sträcka
sig till, av per- o. tenēre, hålla (urbesl.
med tänja). Ordet betyder alltså
etymologiskt: som icke hör till, varav:
opassande > oförskämd o. d.

imponera = ty. imponieren, av lat.
impōnere, förorsaka, tillfoga, lägga el.
sätta på (jfr ponera, position, post
1
, kompost). Sålunda egentl. elliptiskt
(underförstått: beundran, respekt el.
dyl.). — Imposant, av fra. imposant,
part. pres. till imposer, väcka beundran;
av samma stam som position.

importera, av lat. importāre, till in,
in, o. portāre, föra, bära, urbesl. med vb.
fraa.

impregnera, indränka med vätska =
ty. imprägnieren, av lat. imprægnāre,
till in o. prægnans, havande, full.

impressario = ty., fra. impresario,
från ital. =, till impresa, företag = ä.
fra. emprise, till ital. imprendere,
företaga = ä. fra. emprendre, till lat. in- o.
pre(he)ndere. taga (jfr pris l, 2; urbesl.
med gitta). Alltså med samma
innebörd som fra. entrepreneur (= sv.
entreprenör); jfr fra. entreprise, företag.

impressionism, modern konstterm,
efter en 1874 utställd tavla av Claude
Monet, kallad ’Soleil levant. Impression’,
efter vilken den franska skämttidningen
Charivari döpte den då radikalaste
målareklicken till ’impressionistes’; av fra.
impression, intryck, av lat. impressio ds.,
till imprimere, trycka in (part. pf. pass.
impressus; se pressa).

improvisera, = ty. improvisieren, av
ital. improvisare, fra. improviser, till lat.
improvīsus, part., icke förutsedd,
oförmodad, till lat. providēre, förutse (jfr
proviant, provisor).

impuls = ty., av lat. impulsus, till
impellere, stöta emot, sätta i rörelse, av
in o. pellere, stöta (se puls).

in, adv., fsv. in = isl. inn, da. ind,
got., ags. inn, en förstärkt form till
germ. prep. in = i; jfr fsax., fhty. adv.
in, i fhty. även īn (ty. ein). Parallella
bildningar i germ. up, upp, ūp; se upp.
— Prefixet in- är dels inhemskt, t. ex.
inbördes, inhyses, intäkt, inälvor,
dels lånat från ty., t. ex. inbilla, intyg;
se f. ö. nedan.

inalles, 1579, 1600-t., väl från lty. =
ä. holl. in alles, egentl.: i allt, av prep.
in, i, o. alles, gen. sg. iieutr. av adj. al,
all. Jfr varianten i alls Sahlstedt 1773
o. sv. dial. i alles.

inbilla, 1604 m. fl.: inbilda, under
1600-t. o. början av 1700-t.: föreställa
(sig), övertyga (sig) om; den moderna
betyd. t. ex. Serenius 1741. Från mlty.
inbilden, inprägla (jfr ä. da.), samt ä,
ty. einbilden ds., även: föreställa sig;
den nyaste betyd. ’ingiva falska
föreställningar’ härrör från nhty. Egentl.:
giva en bild el. föreställning o. liksom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0358.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free