- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
271

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - imitera ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bilda avlett av bild. I ty. kanske en
översättning av lat. imagināri, till imāgo,
bild. — Den äldre betyd. av ordet
föreligger i Kellgrens Inbildningens Verld
o. da. indbildningskraft. Jfr även t. ex.
Leopold: inbillningens (dvs. fantasiens)
vingar, i motsats till raisonnementets
många fötter
.

inbördes, fsv. inbyrþis ds., ä. fsv.:
inombords, ombord; Bib. 1541: inomhus
= isl. innbyrðis, inombords, da.
indbørdes, inbördes; urspr, genit. sg. av en
ia-avledn. till bord (som sjöterm);
något enkelt byrþe behöver icke ha
funnits.

indian, Schroderus 1635 = ty., av
span. indiano, egentl.: invånare i
Indien. Ordets nuv. betyd beror på att
även Amerika i ä. tid kallades Indien
(jfr ännu Västindien). Om invånarna
i Ostindien brukas indian ännu t. ex.
hos Iser Folkslagens hist. s. 253 (1807);
jfr även Weste 1807 o. Lindfors 1815
(Indian . . 1. Indus. 2. Americanus);
stundom kallas de ’österländske
indianer’, t. ex. Åtsk. nationers löjligheter
1789, s. 25. Om ett fall av dylik
förblandning av Indien o. Amerika se
under kalkon. Jfr hindu. —
Indiansommar, från eng. indian summer;
jfr Fr. Bremer Hemmen i den nya
verlden 1: 39 o. Longfellow Evangeline
II. Se även brittsommar.

indifferent = ty., av fra. indifférent,
lat. indifferens (genit. -entis), egentl.:
som ej har el. gör någon skillnad, till
differre, åtskilja, till dis-, i sär, o. ferre,
bära.

indigo, Oxenst. brefv. 1637, Linné
= ty., fra., av span. indigo, av lat.
indicum, det indiska. —
Sanskritnamnet på indigoväxten ingår i anilin.

indignerad, efter fra. indigné, till
indigner, förarga, till in- o. digne,
värdig, av lat. dignus ds.

individ, o. 1790, Weste 1807 (’m. el.
n.’), jfr fra. individu, den tidigare i sv.
vanliga formen (o. 1750 — Almqvist
1833), jämte den latinska på -um; till
lat. adj. indīviduus, odelad, odelbar,
neutr. indīviduum (jfr division). —
Som vctensk. term (biol. o. filos.) icke
sällan ännu neutr.

indräktig, 1709, till ä. nsv. indrägt,
vinst, L. Petri, 16- o. 1700-t. o. ännu
in på 1800-talet, en bildning till indraga
i betyd. ’inbringa’ = ä. da. inddrage,
ty. eintragen. Jfr -dräkt 2.

industri, i modern betyd. 1790-t.
(ungefär samtidigt i Tyskland); tidigare,
t. ex. 1600-t. o. ännu 1780, i betyd.
’flit’ o. d. = ty. industrie, från fra.
industrie, av lat. industria, flit, idoghet,
till indu-, i, o. struere, hopfoga, bygga
(jfr instrument, konstruera). —
Industririddare, efter fra. Chevalier
d’industrie
, bedragare.

infam, nedrig = ty. = fra. infâme,
av lat. infāmis ds., av in-, nekande
partikel (till form o. betyd. = sv.
o- i oduglig o. d.), o. fāma, rykte (besl.
med fabel); alltså egentl.: ärelös o. d.

infant, kunglig prins av Spanien, av
span. infante, av lat. infans (genit. -ntis),
litet barn (> fra. enfant), se f. ö. fant
o. följ.

infanteri, J. Baner 1629, ytterst från
span. infanteria, till infantes, adliga
ynglingar, fotsoldater, plur. till föreg.

infinitiv, förr ofta lat. form = ty.,
av lat. (modus) infīnītīvus, till infīnītus,
obestämd, till in-, o-, o. fīnīre, bestämma,
sluta, (jfr definition, fin, final).

inflammation, av lat. inflammātio,
antändning, till inflammāre, antända
(= inflammera); se flamma.

influensa, 1783, 1837, 1841, av ital.
influenza, farsot (år 1782 allmänt
europeiskt namn på den då härjande
influensaepidemien), motsv. lat. *influentia,
inflytande, till fluere, flyta; ytterst
sammanhängande med en astrologisk
vidskepelse, nämligen antagandet att från
stjärnorna ett visst fluidum utgick, som
inverkade på människornas handlingar.
Härav är sv. inflytande ett
översättningsord.

informator, t. ex. 1617 = ty., av
lat. =, till lat. informāre, dana, bilda,
bilda genom undervisning (varav sv.
informera; se form).

inföding, fsv. infödhinger, även:
landsman, till in- o. föda, en av de
sällsynta fsv. deverbativa bildningar på
-ing, som beteckna personer o. ha passiv
betyd. (’infödd’); jfr vettvilling.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0359.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free