- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
274

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inland ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Inland, (sammanfattningsnamn på
fyra) härad i Bohusl. = fsv., fno. (sl.
av 1400-t.); bildat med utgångspunkt
från öarna utanför, el. möjl. i
motsättning till Utlanden, varmed avsågs de
bygder av det gamla svenska väldet
som lågo längst ut mot Västerhavet
(Hisingen, Askim, Sävedal o. Vättle).
Jfr Lindroth Bohusl. härads- o.
sockennamn s. 22 f.

inmarig t. ex. Almqvist 1838, jfr no.
innmarisk o. adv. innmari; av stammen
mar- i illmarig (se d. o.) o. det
förstärkande in-, motsv. t. ex. osv. dial.
inlistig, inslug, no. innful o. ä. da.
indglad.

inmundiga, o. 1850, skämtsam
bildning till mun efter inhändiga till
hand. — Ordet förses i ett språkprov
av 1854 med citationstecken.

innan, fsv. innan, om rum o. tid, med
betyd., som nu uttryckas med
’innantill’, ’innanför’, ’inom’, ’härunder’, ’före’
m. m., Bib. 1541: inom, innantill, osv.;
även i uttr. innan þæt at, varav nu
genom ellips innan, förr än = isl., fsax.,
fhty., ags. innan, da. inden, got., fhty.
innana; avledn. av germ. inn = sv.
adv. in, med samma suffix som i dädan,
hädan; alltså egentl.: inifrån.

innandöme, ombildning av mlty.
ingedôme, motsv. sv. -döme, till lty. dôm
= sv. dom 2.

innanmäte, Serenius 1734, även
inmäte, G. Warg 1734, jfr ä. (n)sv. inmat
o. 1550, innanmat Lind 1749, motsv.
resp. no. innmete m., no. innmat, da.
indmat; bildat till mat som lystmäte.

inne = fsv. = isl. inni, da. inde,
motsv. got., fsax., fhty. inna o. fsax.,
fhty., ty. inne, väl i regel dativ- el.
lokativformer till germ. inn = sv. in;
bildat som uppe, ute, nere m. fl. I
förb. med vb o. därav bildade sbst. ofta
växlande med in- (se d. o.), t, ex.
inne- o. invånare, från mlty. inwoner
ty. einwohner o. ett mlty. *innewoner =
mhty., jfr våning.

innerlig, ä. nsv. även: inre, inbördes,
fsv. innar-, innerliker, inre, innerlig, da.
inderlig, jfr isl. innarliga adv., på inre
sidan, det komparativiska fsv.
innar- (= isl.), t. ex. innarmer, längre in, isl.
innar(r) ds. o. ty. innerlich, invärtes.
Därjämte fsv. inneliker, väl till inne,
liksom ty. innig av motsv. ty. inne
(varav ä. nsv. innig, innerlig, vilket
kanske dock i betyd. ’inbunden’ är en
inhemsk bildning).

inpass, med den unga betyd. ’inkast’
(t. ex. 1861, jfr dock nedan) o. som
spelterm, Weste 1807; i ä. (n)sv.:
intrång, streck i räkningen, Gustaf II Adolf
o. ännu Weste = ä. da. indpas, från
mlty. inpass, ingrepp o. d.; väl av
romanskt urspr. = ital. impaccio, hinder,
bekymmer. — En länk mellan den äldre
o. yngre betyd. är väl t. ex. Geijers:
’det inpass mot hela tankeledningen, som
han gjort’.

inpiskare, vid politiska val, om
svenska politiska förh. Ups. n. tidn. 1896,
översättning av eng. whip, whipper.
Något tidigare i sv., 1893, om eng. förh.,
med citationstecken.

inpyrd, se pyra.

inre, fsv. indre = isl. innri (iðri),
da. indre, fhty. innaro, -iro, ags. in(ne)ra,
ej i got. o. fsax.; kompar. till adv. in
o. inne, germ. *innaran- (jfr fsv. innar
osv.) o. möjl. -iran-. — Innerst, fsv.
innarster = da. inderst, superlativ,
bildad på kompar. innar-; annan bildning:
isl. inztr ds.

inrita sig, ä. nsv. inritas 1637, inritar
ds. Spegel 1685, från mlty. inrîten
intrans, ds. = ty. einreissen intrans., förr
även med sich, till mlty. rîten, ty. reissen,
rycka sönder, slita isär (se rita); dock
med något dunkel betyd.-utveckl. Ordet
blev i sv. efter en tid reflexivt, kanske
i anslutning till inrota sig, som dock
även självt tidigast har formen inrotas.

inrota sig, 1582: inrotas, är möjl.
bildat i motsättning till utrota, som
ej säkert sammanhänger med rot; se
f. ö. utrota.

insegel, fsv. insighel = ä. da.
inseg(e)l, jfr fsv. insighle = isl. innsigli,
liksom motsv. fhty. o. ags. ord från ett
vb = fsv. insighla osv. (jfr sv. be-,
försegla), efter mlat. insigillare ds.,
till lat. sigillum (se sigill), möjl. också
påverkat av lat. insigne, kännetecken
(av vars plur. insignia kommer sv.
insignier), till signum (se signa 2).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0362.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free