- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
279

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - jacka ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

jacht, väl av germ. *jahti-; jfr mhty.
jaget (ty. jagd), av *jagōþ-, av samma
slag som got. bildn. på -ôdas. Jfr följ.

2. jakt, ett slags fartyg, fsv. iakt (jfr
ä. iækt), från mlty. *jacht = lty., ty.
jacht, kortform till lty. jachtschip, till
föreg., alltså urspr. antingen ’fartyg som
förföljer’ el. ’snabbseglare’; jfr sv.
jagare, om vissa mindre krigsfartyg.

jalusi, 1. svartsjuka, redan A.
Oxenstierna. 2. ett slags fönsterskärm, Dalin
1850, av fra. jalousie ds.; i betyd.
’fönsterskärm’ egentl.: det som liksom
avundsjukt el. svartsjukt skyddas mot nyfikna
blickar; snarast syftande på de äkta
männen, som med dylika medel liksom
utestängde främmande personer från
anblicken av deras hustrur. I fra.
ursprungl. om ett slags korgar som
hängdes framför fönstren. Avledn. av fra.
jaloux, svartsjuk, varav sv. jalu; lat.
*zēlōsus, till lat. zēlus, från grek. zẽlos
bl. a. svartsjuka.

jama, om kattläte, 1700-t. ofta jamma,
t. ex. Runius o. 1710, jfr ä. sv. jamla
Serenius, no. jamla, jamsa m. m.;
ljud-härmande bildning av samma slag som
mjama Lind 1749 osv,

jamare, t. ex. Sönd.-nisse 1880,
skämtsam ombildning av jamaika (rom), som
i början av 1800-t. före konjaken o.
whiskyn spelade en stor roll bland våra
alkoholstarkare drycker. Jfr jamajka
1840-t. i betyd, av färdiglagad
jamaika-toddy. Se Munthe Spr. o. st. 3: 145 f.
o. förf. Sv. stud. s. 356 f.

jamb = ty. jambe, fra. ïambe, av
grek. íambos ds., av omstridd
härledning.

1. Jan, Janne, Jahnke, Jancke, se
Johan.

2. jan i brädspel, förlorat dubbelt
parti, resp. den som förlorat, Kexel
1781, Weste 1807: jan o. janspel, 1818
osv. = da. jan, från lty. jan, av
personn. Jan (se Johan); jfr motsv. anv.
av fra. Jean. Hjelmqvist Förn. o.
familjen, s. 71. — Onkel Adam Hemma
(skämts.): bli en »Johannes».

januari, av äldre januarii, genit. sg.
till lat. Januārius, efter guden Jānus
(se ån).

jargon, t. ex. fru Lenngren 1798;
’Du har jargon af goda ton’; från fra.
=, av okänt ursprung.

jarl = da., lån från fornspr., fsv.
iarl med biformen iærl (ä. nsv. jerl t. ex.
Columbus), förnäm man, jarl, konungens
högste ämbetsman = isl. jarl ds., även:
fri man, fsax. erl, man, förnäm man,
fhty. erl- (i personn., t. ex. Erlaberaht),
ags. eorl, förnäm man, jarl (eng. earl,
greve). Åtminstone de västgerm.
formerna utgå från ett germ. *erla-; växl.
med *erula-, *erila- i lat.-germ. Eruli,
Heruli (med sekundärt h), namn på en
(enligt en dock ej alldeles enhällig
mening) urspr. i Skåne el. på de danska
öarna bosatt germansk folkstam
(heruler), resp. i urnord. erilaʀ, vilket av
Bugge m. fl. tolkats som ’herulen’, men
även kan uppfattas såsom betydande
’förnäm man, av hög kast’. Möjl.
kvarlevde ordet (h)erul som folknamn ännu
in i senare tid i Bleking att döma av
en uppgift, att en i Lister boende, nu
avliden gubbe betecknat sig som ’en
riktig äkta järul’. Järul av *erul-
liksom fjätter av *fetur-, fjärsing av
*fersung-, fsv. iætun av *etun- osv. Från
synkoperade kasus av av ett motsv.
*jarul- utgår enl. Pipping SnF XII. 1: 101
n. snarast ordet jarl; enl. andra åter
hör det till paradigmet *erila-; möjl.
bör dock den ovan angivna grundformen
erla- föredragas. — Den inhemska
omljudsform en järl kvarlever indirekt i
vissa svenska ortnamn, sammansatta
med det av jarl bildade fsv.
mansnamnet Iærle, t. ex. Järlabo Uppl., fsv.
Iarlabodhum (dat. plur.; jfr bod o. bo 4
slutet), Jär(r)estad Skåne, fsv.
Iarllestatha (se -stad 2).

Jean, mansn., Jeanna, kvinnon., se
sjana o. Johan.

jasmin, 1651; under 16- o. 1700-t.
ofta jesmin = ty., fra., span. jasmin,
från persiskan. — Med sekundärt r
även schersmin.

jaspis = Bib. 1541, fsv. = mhty.,
ty., från grek.-lat. iaspis, från hebr.
(jfr under safir).

jehu i komma som ett jehu o. d,,
Kexel 1789: for som Jehu, osv.; efter
2 Kon. 9: 20 ’det är ett körande, såsom
Jehu körande Nimsi sons; ty han körer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/0367.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free