- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
290

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - kajman ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

religga i polska kava, tjeck., polska
kavka ds. Ibland har kajans läte
uppfattats med ett dentalt begynnelseljud,
och vi komma då till det namn för
kajan, urgerm. *dagwö(n), som ligger
till grund för eng. daw. Förflyttat till
indoeur. skulle namnets stam ha lytt
dhakw-. Frånsett uddljudet kan man
då jämföra (de oberoende av dessa ord
uppkomna) fin. naakka o. hakki(nen)
samt eng. jack (i den tavtologiska
bildningen jack-daw). Jfr Suolahti D.
Vo-geln. s. 185, förf. Om namn o titlars.
113 f. Om andra benämningar på
kajan se Klas. - Full som en kaja,
t. ex. Runius; jfr da. dial. f nid som en
allik o. sydsv. dial. full som en alika
(egentl, ett Hy. ord för kaja), i Norge
förändrat till fuld som en alke, dvs.
alka (med syftning på denna fågels
vacklande gång). Uttrycket syftar kanske
på att kajorna lätt kunna göras druckna
medelst i bröd doppat brännvin, varefter
de äro begärliga. Möjl. föreligger dock
här en överflyttning från ett annat
uttryck, t. ex. det sydsvenska dum som
en alika; i England betraktades kajor
som dumma fåglar; jfr foles and dawes
John Skelton o. 1522 ävensom ett
liknande uttr. i Shaksperes Coriolanus.

kajman, namne, Ekeblad 1653:
kaie-man, Serenius 1734: kayman, i dial. även
kajme> från fin. kaima (genit. -an) ds.,
från balt. spr.: litau. kaimynas, granne,
egentl.: som bor i samma by, avledn.
av litau. kaimas, by (- hem).

1. Kajsa, kvinnon., smeknamnsform
till Karin, Katarina (se d. o.); med
samma från barnspr. härstammande
övergång av r>»j som i t. ex. Eje av
Erik, Moje av Maurits, Bojan av
Ingeborg osv. Jfr följ. - Storkaj sa
o. l i 11 kaj s a, ett par spelkort i kasino,
till äldre stor-cas(s)ino o. lill-cas(s)ino;
se kasino.

2. Kajsa, i uttr. ’blås, Kajsa’ torde
vanl. fattas som en
smeknamnsombild-ning till den västnord. vindguden Kari,
Fornjots son = kåre, fsv. *käre (jfr
om dylika former med j under föreg.);
se t. ex. Bråte Nord. fam.-bok 13: 927.
Emellertid torde denne aldrig ha varit
allmännare känd, atm. ej i Sverige, så-
vida han ej rent av, som säkerl. flera
av Fornjots ätt, är att betrakta som en
lärd abstraktion. Kanske föreligger här
därför i stället namnet Kajsa = den
heliga Katarina, möjl. i så fall
Birgittas dotter, bekant för sina underverk,
o. kanske i dylika fall åkallad av
sjömännen; dock finnes bland de övriga
helgonen med samma namn åtminstone
två med stort rykte. Jfr härmed att
enl. Setälä FUF 13: 380 fin. Kati, bl. a.
en trädgudomlighet, väsentligen återgår
på den heliga Katarinas namn.

kajuta, Schroderus o. 1638, förr även:
kaj ut = ä. da. kajylte, från mlty. kajute,
varifrån även ty. kajute o. fra. cajute;
av trots alla förklaringsförsök dunkelt
ursprung, liksom också förhållandet är
oklart mellan detta ord o. fra. cahute,
koja, varav ä. da. kahyte, tält, bod, da.
kahyt, kajuta. Säkerl. ej, såsom av
många tidigare antagits, att förbinda,
med koja; knappast heller, med
Schröder Streckformen s. 35 f., en utvidgad
form (»streckform») av Hy. kute, ktit(l)e,
hål, grop (jfr hans likartade förklaring
av kabyss); snarare då, med Falk-Torp
s. 483, ytterst från ffra. cahute, som i
sin tur kunde vara en blandform av
fra. cabane, koja, kajuta, o. det germ.
ordet (Ity.) hutte (se hytt, hytta).

kaka = fsv., no. = da. kage (meng.,
eng. cake nordiskt lån?); avljudsform
till mlty. köke, fhty. kuocho (ty. kucheri),
jfr ägs. cécil (av *kökil-); besl. med koka
(jord-)klump; jfr käx 1. - Kaka
söker maka, 1617, jfr fsv. ce findher
kaka sin maka, väl förändrat av ett
uttr. motsv. da. krage s0ger mage, nu
uppfattat såsom hörande till krage,
kråka, men av Falk-Torp på grund av
ä. no. krake fwr vel sin make (sagt som
tröst åt misslyckade friare) fört till
krake, stackare; omöjligt är väl dock
ej, att i stället omvänt det no.
ordspråket utgör en ombildning av ett äldre,
d&r ordet kråka ingått: jfr ä. 110. kraake
soger maake o. eng. birds of a feather
flock together. F. ö. erinras om ty.
gleich und gleich gesellt sich gern o.
likbetydande uttr. i lat. o. grek. -
Kakstad, skämtsamt för ’mage’ redan
hos Modée 1739: ’det kliar i kakstan’.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0378.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free