- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
297

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - kam ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Språkv, sällsk. i Upps. förh. 1891-94
s. 75 n. 5 ett inhemskt germanskt ord
o. besl. med isl. kani, litet träfat, osv.
(se kana); kanna utgår möjl. från ett
ie. *gandh-nä, o. fhty. chanta från ett
*gandhä; ett besläktat ord föreligger i
mir. gann, kanna o. d. - K ann s
tö-par e = da. kandestober, egentl.:
kann-gjutare; i överförd betyd, från Holbergs
komedi ’Den politiske Kandest0ber’ 1722
(på svenska 1729 av Lagerström: Den
Politiske Känns töparen); vanligt på 1750-t.,
t. ex. Oelreich 1755, Gjörwell 1759
m. fi., då ännu alltid i förb. med
politisk. Härtill kan n stöperi i betyd,
’kälkborgerligt politiskt prat’, likaledes
o. 1750 o. sedan ytterst vanligt; däremot
synes vb. kannstöpa vara en rätt sen
ordskapelse (1840-t.).

kannibal, 1671: Cariber och Canibaler
(som folknamn), 1765 i allmännare
betyd. = da., ty, == fra. cannibale, eng.
cannibal, från spän. canibal, ett annat
namn på de västindiska människoätande
karaiberna. - Jfr under (det dock ej
säkert hithörande) k ar n ib el.

kanon, mil., Stiernhielm Herc. - da.
= ty. kanone, eng. cannon, av fra.
ca-non, av i tal. canone, förstoringsform till
lat. canna, rör; se ka 11 a l, kanel, kanik
o. följ. - I samma betyd, användes
atm. under 1600-t. vanl. stycke; även
bössa m. m.

kanonisera =. fsv. = ty. kanonisieren
osv., egentl.: upptaga i den katolska
kyrkans kanon? dvs. förteckning på
helgonen; se närmare kanik,

kanot, av fra. canot, jfr spän. canoa,
eng. canoe, ett indianord.

kanske = y, fsv.; väl övers, av mlty.
mdch schen ds. (se må o. ske), varav
fsv. maske = da. maaske o. fsv. maxan,
motsv. sv, dial. maxa, nästan.

kansler, fsv. kancelcer m. m, = fno.
kanceller osv., från mhty. kanzeler,
kan-zelatre, av senlat, cancellarius (eng.
chan-cellor osv.), avledn. av lat. cancelli, galler,
skrank, av ett skrank omgiven plats
(vartill även ty. kanzel, predikstol),
di-min, till cancer ds., som tolkats såsom
genom dissimilation uppkommet av
car-cer, skrank, inhägnad m, m.; alltså
egentl, om vissa ämbetsmän, som vid
el. inom ett skrank överbragte el.
kungjorde vissa meddelanden el.
befallningar.

kansli, t. ex. P. Svart Kr.: cancelly,
från mhty. kanzelie (ty. kanzlei), jfr
senlat, cancellaria, till föreg.; egentl,
om själva ämbetsrummet o. sedan även
om de tjänstemän, som där arbetade.
I ä. n s v. även: kansleri (cancelerij), t. ex.
Bib. 1541.

kant, Wivallius 1634 = da., från
mlty. kant(e) (ty. kante) = eng. canf,
från fra. cant = ital., spän. canto, som
brukar härledas från lat. canthus =
grek. kanthös, hjulring av järn, o. f. ö.
motsvarar fslav. katn, hörn; av okänd
härkomst. Jfr kantin, kanton,
kantra. - Komma på kant med, från
da.; egentl.: sätta kanten emot; jfr höll.
(zich) kanten, sätta sig emot. - Vara
el. hålla sig på sin kant,
sammanställt med fra. se tenir sur son
quant-å-soi, till uttr. qnant å moi (osv.), vad
mig (osv.) beträffar.

kantarell, Linné: chantarell = fra.
chanterelle, dimin. till grek. kdntharos,
kopp, dryckeskärl (egentl.: ett slags
tordyvel), av ovisst ursprung. Alltså
efter formen.

kantat = ty. kantale, av ital. cantala,
egentl, substantivering av fem. till lat.
part. pf. pass. cantätus, till cantäre,
sjunga; jfr kantor.

kantin, 1701 = ty. kantine, av fra.
cantine, i ty. o. fra. även: soldatkrog,
marketenteri, av ital. cantina, källare,
av ovisst ursprung; av somliga
betraktat som en avledn. av ital. canto, hörn
(se kant). Ordet synes äldst huvuds,
ha hört hemma i det militära spr.

kanton = ty., av fra. canton, av ital.
cantone, kanton, trakt, vrå, hörn, alltså
egentl.: landsända el. dyl.:, avledn. av
ital. canto, se kant.

kantor, jfr fsv. cantorkapa, korkåpa,
av mlat. cantor, kyrkosångare, i lat.:
sångare, till canere, sjunga (urbesl. med
hane, tupp). Jfr di sk an t,

kantra 1765, om skepp, o. 1770 (bildl.)
= da. kantre, från Ity. kanter n, kantra,
ställa el. ställa sig på kant, välta;
avledn. av kant liksom även Ity., ty.
kentern (da. kcentre). - Ordets enstaka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/0385.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free