- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
317

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - klak ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(plur. klenödher), i ä. nsv. även klenoot
(klénoot Beyer f 1705), klenat; i ä. nsv.
iieutr. (ännu Lind 1749; Sahlstedt 1773
m.), fsv. kle(e)nodh, jämte klcenap MELL,
klenadh, klcenat, cleyncet, klencet m. m.,
n., fint arbetat föremål, smycke,
klenod, motsv. da. klenodie (jfr nedan),
ä. da. kle(i)net, från mlty. kle(i)nöde,
klenade n. = mhty. kleinöt, kleinöte,
kleinöde, kleindt, kleinet (ty. kleinod) n.
ds., med samma avledningsändelse som
i t. ex. armod, sirat, ty. heimat, till
mlty. klene, ty. klein (= sv. klen) i
betyd, ’fin, sirlig’. De Ity. o. ty.
formerna med -a- bero på
vokalförsvagning i senare led. - Plur. klenodier, redan
i fsv., jfr da. klenodie (sing.), ty.
kleino-dien (plur.), utgår från den latiniserade
formen clenödium, plur. clenödia. -
Etymologiskt identiskt med klenat.

klenät, 1650: clenälter plur., jfr
kle(e)-nat i samma betyd. 1639, 1642 o.
klen-natzkake o. 1580 = fsv. klencet, klenod,
jfr fgutn. klenat, matvaror = ä. da.
kle(i)net; etymologiskt samma ord som
klenod, till klen i betyd, ’liten’; alltså
’litet bakverk’. Härav nda. kleine =
sydsv. dial. klena. - I vissa sv. dial.
folketymologiskt klen-äte (till äta).

kleptomani = ty. kleptomanie, ung
bildning till grek. kléptein, stjäla
(ur-besl. med got. hlifan ds.), o. marna
(se mani).

klerikal = ty., av ett ny lat. clericälis,
till mlat. clerus, det andliga ståndet (inom
den katolska kyrkan), av grek. kleros
m., i plur. i bibelgrek. (I Petri 5:3)
’herrar över församlingen’ (nya
bibelövers.), egentl.: lott, arvedel, träbit o. d.
(använt vid lottning), till roten i kldö,
sönderbryter, om kvistar o. d. -
Härtill även grek. adj. klérikös, varav mlat.
clericus, präst, andlig, varav ty. kleriker,
fsv. kla?r(e)ker, sv. kl er k.

klev, brant backe el. klippa el. stig,
fsv. klef f., bl. i ortnamn, jfr nsv. Klev,
Al år d ak le v osv. = isl., 110. kleif ds.,
jutl. kl0v, om dynerna vid Nordsjön, av
urnord. *klaibö-, i avljudsförh. till isl.
klif n. == mlty. klif, klef, (brant) klippa,
ägs. clif, klippa (eng.c?//^),avgerm.*Å:Z/&a-;
besl. med klippa. Till ie. roten gleibh
el. gleip, vara klibbig el. hal, varom se
klibba; alltså egentl.: ’kal o. därför
svårtillgänglig stig’; för
språkmedvetandet säkerl. anslutet till det besl. kliva
i betyd, ’klättra’.

kli = fsv. = da.-iio. kli(d), väl från
mlty. klie = fhty. kli(w)a (ty. kleie),
av germ.*kllwön, till ie. roten glei, vara
klibbig, besl. med grek. glia, gloia osv.,
lim, osv., se f. ö. klister, klema, klen,
klena, k l ägg. För att dock ordet,
åtminstone delvis, är inhemskt, kunde
bl. a. den fsv. formen kly tala; med
w;-omljud enl. Kock U ml. u. Brech. s.
212. Se f. ö. Seip MoM 1917, s. 151 f.,
Låneordstud. 2: 44.

klia, Hels. 1587: kliga (dvs. kli j d),
o. 1600 klija (ännu ett stycke in på
1700-t.), 1642: klia-, säkerl. utvecklat
ur j. fsv. kleia, känna klåda, opers.: klia
= isl. klaja (-aÖi), känna klåda, sv. dial.
kläja, väl av germ. *klwwiön, varjämte
germ. *klcewén i mlty. klouwen, fhty.
kldwen (ty. klanen), klå, kratsa; jfr
klå 1; till en avljudsform av klo, se
f. ö. d. o.

klibba, Serenius 1741: klibbas, jfr
klibbng Serenius 1727, möjl. en
hyper-svecism för äldre klebba Linné 1759,
klebbig Broocman 1736; sannol. från
mlty., jfr mlty. klibbere, klibbig, ägs.
clibbor, med hypokoristiskt -bb-, motsv.
fsax. bikliban, klibba vid, fhty. kliban,
med kausativet fhty. kleiben, fästa (ty.:
klibba, klistra), varjämte med kort i;
fsax. klibön, mlty. kleven, klibba, ägs.
cZz/za/j, hänga fast, fhty. klebén, klibba
vid (ty. klebén, varav da. klcebé), till
ie. roten glibh el. glip, varav även vgerm.
"klWön el. *klibön, kardborre (ägs. clif e
el. c///*e? osv., med samma betyd.-utveckl.
som i ty. klette, varom under klister,
o. Ity. klise, varom under klif s, el. no.
kleikja ds. till en utvidgad germ. rot
kli-k); en p-utvidgning av roten gli, gloi
i klister, klena osv. Ur samma rot
har även kliva utvecklats; jfr f. ö.
klif s. - Hit hör säkerl. även klöver;
se d. o. - Klibba förhåller sig till
*kliban som t. ex. nsv. dial. labba,
vidhänga, fastna vid, till isl. lafa (-/$-),
’hänga fast vid’; se närmare förf.
Me-diagem. s. 20. En parallellbildning se
libba.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0405.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free