- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
320

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - klippare ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

son el. sak; möjl. till klippa, vb, i en
äldre betyd, ’knipa’ jfr isl. klipa, no.
klipa, knipa, klämma, o. isl. klypa, no.
klypa ds. ävensom sv. knipslug. -
Härtill adj. klipsk, Rydqvist 1827.

2. klippare (häst) = y. fsv.: mindre
ridhäst = y. fda. klipper, eng. clipper;
jfr da. klepper(t), från mlty. klepper,
liten snabbsprungen ridhäst = höll.
Enl. Falk-Torp till höll. kleppen, klappra;
alltså egentl.: som klapprar o. slår med
hovarna; jfr Ity. klöpper ds. tillkloppen,
slå med hovarna = ty. klopfen; se
klappra o. klappa. Mot denna
förklaring tala dock i sin mån de redan i
y. fsv. o. fda. uppvisade i-formerna. Jfr
Seip 2: 103.

3. klipper(skepp), Gosselman 1833:
klipper; 1861: klipperskepp = da. klipper,
från eng. clipper, ett slags snabbseglande
fartyg, till dip, klippa, liksom kutter
till cut, skära.

klipping it. ex. k l i p p i n gs h a n d s k e,
fsv. klippinger, klippt fårskinn = isl.
klippingr, varifrån mlty. klippink; avledn.
av vb. klippa liksom t. ex. välling
till välla i betyd. koka.

klirra, Franzén 1834, mera allmänt
först under de sista tre årtiondena =
da. klirre, från ty. klirren; ljudhärmande.

klisché, av fra. cliché, till vb. clicher,
växelform till cliquer, smälla (se klick
2), syftande på det buller, som uppstod
vid avtryckandet, alltså av ett ursprung
motsv. de egentl, likbetydande sv.
av-klapp o. ty. abklatsch (till klatschen,
se k la t se h a).

klister, t. ex. I. Erici 1642 = da., från
mlty. klister = mhty. (ty. kleister), av
germ. * klistra- = ie. *glei-stro- till
roten glei i isl. klina (~ gloi i klena) el.
ie. *gleit-tro- till den med dental
utvidgade roten i t. ex. lat. glis (gen. glitis),
klibbig jord, gluten (*gloit-), lim, litau.
glitus, hal, ägs. cet-cliÖan, klibba fast vid,
cliÖe (-d-), kardborre, fhty. kleta, kletto
(ty. klette) ds.; jfr även kläde. Se f. ö.
klibba, klema, klifs.

klistir el. klystir, B. Olai 1578:
clisteer = ty. klistier, klystier, ytterst av
grek. klystérion, dimin. av klystér, till
klyzein, spola, rensa, besl. med kloak
o. urbesl. med lutter, egentl.: ren.

kliva = fsv.: kliva, klättra = isl.
klifa (ipf. kleif), no.-da. klyve (med
samma övergång av l>y mellan l o. v
som i fsv. o. sv. värd. o. dial., klyva,
klättra) = mholl. oliven, klättra; egentl.:
’klamra sig el. klibba fast vid’ o. hörande
till germ. vb. *klloan, klibba (varom
under klibba), med samma
betyd.-ut-veckl. som i klänga, klättra m. fl.

klo = fsv., da. = isl. klo, av germ.
*klöwö-, med avljudsformerna
*klcéwö-= fhty. kldwa (ty. klaue) m. fl.;
*klawö-= ägs. clawu, cléa (eng. claw); möjl.
med rätta fört till ie. roten gleu, krama
el. bolla tillsamman, i sanskr. glän-,
boll, kula, fhty. chli(u)wa m. m., kula,
nystan (jfr ty. knåuel, genom
dissimi-lation av *klåuel; jfr knavel) osv., se
klot. Jfr klia, klå.

kloak, L. P. Gothus 1623, ytterst av
lat. cloäca, av *doväca, till cluere, rena,
besl. med klister o. urbesl. med
lutter, egentl.: ren.

klocka, fsv. Mokka, klukka (redan i
de äldsta landskapslagarna), ringklocka,
i sht. kyrkklocka, bjällra, ur; ett bland
germaner, romaner (utom i vissa sydl.
dial.) o. kelter allmänt spritt ord = isl.
klokka, klukka, da. klokke, mlty. klocke,
fhty. glocka (ty. glocke), ägs. dug ge (eng.
dock, ur, från mholl.), mlat. cloc(c)a,
fra. cloche, ir. cloc osv.; ljudhärmande;
kanske egentl, (genom förmedling av
iriska missionärer) från Irland, där, som
det synes, först kyrkklockor infördes.
Fslav. klakolu, ryska kolokolu osv. äro
inhemska, likaledes onomatopoetiska
bildningar. Jfr de på liknande sätt
uppkomna got. klismo, ringklocka, el. sanskr.
kinkinl ds. - Senlat, har i stället
cam-pana. - Överflyttat på ur (med
slagverk) redan i y. fsv., t. ex. tha klokkan
slö VII Karlskrönikan. Jfr ur 1. -
Klockare, fsv. klokkare, föreståndare
för kyrkringningen = isl. klukkari, da.
klokker; jfr mlty. klockener, ty. glöckner;
i mlat.: campanarius. - Härtill:
kloc-karkärlek, t. ex. Törneros, G. F.
Dahlgren = da. klokkerkj oärlig hed, felaktig
översättning av fra. amour de clocher,
socken patriotism (till clocher, kyrktorn,
kyrksocken; till cloche, kyrkklocka).
Uttr. kär som en klockarekatt (La-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/0408.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free