- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
324

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - kläcka ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

brytning som i sjunga, sjunka), da.
klynke, av germ. *klinkwan, av *klenkwan,
egentl.: bli svag el. mjuk, besl. med sv.
dial. o. i värd. riksspr. klak, svag,
maktlös, i dial. även klok, fsv. klöker Sdw.
Tillägg, isl. kl0kkr, svag, utmattad, no.
klokk, mjuk, späd, samt det annorlunda
bildade l ty. klinker, mjuk, späd, svag;
sammanställt med litau. glezniis, mjuk,
svag. - Kausativum: sv. dial. kläcka,
smälta (träns.), isl. ktekkva, göra mjuk,
röra.

2. kläcka, om ägg, fsv. klcekkia =
isl. klekja (ipf.’ Jdakti), da. klcekke, i ä.
da. även: uppföda., vårda, jfr eng. dial.
cletch, 3>rngel, o. isl. nyklakinn, nyss
utkläckt; av Falk-Torp sammanställt med
grek. neoglagés, nyfödd, till gldgos,
mjölk, jfr gala o. lat. lac, geni t. lactis,
av *glakt-; i så fall egentl.: ge mjölk
> nära > utkläcka; dock osäkert. - I
ä. nsv. mycket ofta: kläckt o. buren
(boren) 1609 osv.; jfr visans:’I Sorunda
är jag båd’ födder och kläckt’.

kläde, fsv. klcépe, kläde, tyg, duk =
isl. klcéöi, da. klaide, att döma av
lapska lånordet lådde av urnord. *klcepia-,
sannol. gammalt handelslån för väntat
*klaipia-, såvida ej, mindre troligt, i
ordet (som atm. sedermera ofta uppträder
i sammans.) -ä- utvecklats i relativt
svagtonig ställning; enl. Wadstein
Friserna o. forntida handelsvägar i Norden
s. 14 från ffris. (ordet betecknar
frisernas speciella handelsartikel); jfr ffris.
klälh, kleth, ägs. cläÖ (eng. cloth, varav
sv. klot, en tygsort) jämte clcéd =
mlty. klef, mhty. kleit (ty. kleid), en
germ. s-stam, *klaipaz-, *klaipiz- - ie.
*gloitos, till roten gloi el. den utvidgade
gloit, vara klibbig m. m., i klena,
klister osv., syftande på tillverkningen
av klädet medelst valkning, varvid ett
slags lera användes; sedermera i
allmännare betyd. Jfr filt, egentl.: det
stampade. Se Erdmann Kleid u. Filz
(Skr. utg. af Hum. Vet.-samf. i Ups. 1.
3), o. f. ö. litteratur hos Ekwall Suff.
ja s. 101. - Härav: kläda, fsv. klappa
= isl. JdccÖa osv. I betyd, ’passa, anstå’
från ty. Det urgamla indoeur. uttrycket
för ’kläda’, roten jies, kvarlever i var,
överdrag, o. v ä st. - Kläde r, efter ty.
kleider pl. Den i fsv. o. äldsta nsv.
uppträdande formen klädher är en
växelform till pl. klädhe(n), liksom stykker
till stykke(n) osv. o. skulle sålunda nu
ha uttalats med acc. 2. Den moderna
formen med acc. l fanns atm. redan
vid början av 1700-t. Jfr bräder o.
bräden (under bräde).

klädra el. klådra, taltrast, O. Adam:
kledra, sv. dial. även klera, klådra m. m.
Formen med -å- utgår från sv. dial.
klådra, sjunga, lalla, en bildning av
samma art som bläddra, sladdra osv.;
alltså, med ungef. samma betyd, som
taltrast; se förf. Om namn o. titlar
s. 102. f. Klädra o. dial. klera
förutsätta ett likbetydande verb *kliÖra, i
avljudsförh. till isl. kliÖr, fågelskrik, o.
no. klia, skrika, kackla; jfr da. klire,
rödbena, Totanus. Jfr även Wigforss
S. Hall. folkm. ss. 12, 110.

klägg, klägge, dialektord, broms,
Ta-banus = isl. kleggi, no. klegg, av germ.
*klajja(n)-9 av ie. *gloio-, till gloi, vara
klibbig, klibba fast, i klema, klen,
klena, kläde, i avljudsförh. till kli,
klister osv.

klämma, fsv. klcemma - da. klemme,
motsv. fsax. biklemmian, fhty.
biklem-men (ty. klemmen), ägs. beclemman, av
germ. *klammian\ en bildning till mht3r.
klimmen, klämma (jfr ty. part.
beklom-men), vartill väl även mhty., ty. klimmen,
klättra, av samma slag som t. ex. slänga
till germ. *slingwan (= slunga) osv.,
alltså av ejo-typen, men icke med
kau-sativ bet}rd. Det nord. ordet har väl i
riksspr. lånats från Hy. Inhemskt är
däremot no. klemba, av germ. *klambian,
som synes förhålla sig till ägs. climban
st. vb, klättra (eng. climb), som klämma
till germ. *klimman. I fråga om orden med
betyd, ’klättra’ jfr dock nedan. Av ett
inhemskt verb kommer även dalmålets
klämta, klämma, med parallellbildningen
da. dial. klemre, klämta. Det inbördes
förhållandet mellan dessa germ. stammar
klemm- o. klemb kan tolkas på flera
sätt. Den förra är besl. med litau.
glo-möti, omfamna, lat. glomns, klump,
uys-tan m. m., till ie. roten glem, trycka
ihop o. d. Klemb- kan vara en
labial-utvidgning av samma rot (jfr klump)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0412.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free