- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
329

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - knarra ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Med samma möjligheter till förklaring
som för ty. knabe osv. (se knape):
antingen 1): överförd betyd, av ett ord
med betyd.: kapp el. knabb, t. ex. sydty.
kniichtel, påk, knä gg osv. (så t. ex.
Lewy, Holthausen), med ungef. samma
betyd.-utveckling som i b äng e l, dräng
el. sv. dial. påg (== påk); cl. 2): till
roten gene, föda (se kön), enl.
Brug-mann IF 19: 378 n. besl. med got.
niu-klahs, nyfödd, omyndig (av
*niwa–knaha-, genom dissimilation), med en
avledn. -eht-, i avljudsförh. till -aht- i
t. ex. fhty. sleinaht, stenig; det av
nämnde förf. anförda got. ordet tillåter
dock flera andra, alldeles avvikande
förklaringar. - I överförd anv. om en del
redskap, t. ex. i sv. dial.: dragträ till
oxar, da. o. ty.: stöd, jfr även sv.
stö-velknekt - ty. stiefelknecht o. det
numera blott i hist. framställning
förekommande ljusknekt. Som namn på
ett kort jfr ty. biibe, eng. knave, rumän.
fante, egentl.: pojke (se fant).

knep, o. 1700, Serenius 1741 = da.
kneb, från mlty. knep(e), jfr den
likbe-tydande jämförelsevis unga ty.
nybildningen kniff; till knipa. Da. kneb i
betyd, ’knipande, magknip’ (= ä. sv.
knep, 1639, Lucidor, sv. dial.) ersattes
i n s v. av det direkt av infinitiv- o.
presensstammen i knipa bildade knip.

1. knipa, vb, R. Foss 1621: kneep,
1630-t.: kniper a ff - no. knipa, da.
knibe - mlty. knipen st. vb, varav ty.
kneipen o. (genom överflyttning till
högtyska ljudförhållanden) kneifen; besl.
med litau. gmjbti, knipa. -
Parallellform: mlty. nipen (se näpen). - Jfr
följ. o. knippa, knippe, knipsa.

2. knipa, sbst., klämma o. d.,
Rud-beckius 1615: komma i knipan = da.
knibe, väl från mlty. knipe; till föreg.

3. knipa, sbst., Glangula glaucion,
Sigfridi 1619: knijper plur., Broman
1733: knipor plur., Rudbeck 1679:
strandknipar plur.; jfr sv. dial. knip
Blek., kneip (av knip-) Dal., knipoxe
Sdml., knipånn Smal.,ävensom da.
blankekniv. Många av fågelns namn syfta på
det vinande el. klingande läte, som
uppkommer vid flykten, t. ex. sv. dial.
gnällvinge, no. hvinand, da. krikand,
ty. schellente, varför det är troligt, att
även namnet knipa egentl, är av
ljud-härmande ursprung.

knippa, sbst., Hels. 1587, Schroderus
o. 1638, ombildning av följ.

knippe = fsv. (knyppe), 110. o. da.,
jfr ofris, knippe f., garnbunt av viss
storlek; vanl. fört till knipa.

knipsa, G. F. Dahlgren 1833: knipsa
nacken af, Blanche 1847: knipsa af -
no.: snappa, knäppa = da. knipse, knäppa,
från ty. knipsen, knipa, till mlty.
knippen, knäppa (med fingrarna), i mlty.
även: knipa av - no. knippa, snappa,
knäppa; besl. med knipa. - Härtill:
interj. knips Almqvist 1838 osv.; hos
Bellman 1772: knips knaps (liksom piff
p af f el. Dahlstierna: smick smack osv.).

knirka, I. Erici 1642 = da. knirke,
Ity. knirken, knarra; till ä. sv. knirra,
,t. ex. Bellman = ty. knirren,
diminu-tivisk avljudsform till knarra (jfr
trippa o. mlty. trappen el. ty. knirren,
om finare, o. knurren, om grövre läten).
Om orden äro lånade el. självständigt
uppkomna ljudhärmande bildningar
föreligga, kan ej avgöras. - Deverbativum:
sv. dial. åkerknirka, nattskärra (: vb.
knirka = nattskärra: vb. skärra).
- Parallellbildning: sv. dial. knirsa,
knarra, knastra.

knistra, se knastra.

knittel(vers), från ty. knittel-,
kniit-telvers, till knuttel, knölpåk (till knoten,
knut; se knut); övers, av lat. versns
rhopalicus, till grek. ropalon, knölpåk.
Jfr Feldmann ZfdW 4: 277 f.

kniv, fsv. knwer = isl. knifr, da.
kniv, mlty. knif (ty. kneif, kort, krökt
kniv); ägs. cnif m. (eng. knife) är möjl.
nordiskt (jfr Logeman Neophilol. 2: 56
11. 1). Från germ. spr.: fra. canif. I
mlty. även knip, trädgårds- el.
skomakarekniv; jfr mlty. knippen, bl. a.: skära
av. Väl rotbesl. med knipa.

knix, Topelius (hos Laestadius 1833
om böjning el. krökning av vägen) =
da. kniks, från ty. knicks, avledn. på -s
till stammen i ty. knicken (se knek).

knodd, Weste 1807, från Ity. knode(n),
bl. a. öknamn på handelsbetjänter,
egentl.: knöl, jfr höll. knod, knodde,
knöl, motsv. ä. nsv. knodd, om svärds-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0417.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free