Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - knoga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
säkerl. dess urspr, anv.; egentl. danskt
namn (om vars tillkomst finnes en
sägen i Flat.-b. 1: 97); till knut 1.
knuta = isl. knúta (huvudet på
benknota), da. knude; till knut, jfr knota.
Samma betyd. hos lat. nodus.
kny, vb, t. ex. Lucidor = no. knya,
da. kny; en bildning av samma slag som
gny; enl. somliga egentl. detta ord med
skärpning av gn- till kn. — Härtill sbst.
kny = ä. da.: klagoljud, da.: knot.
Jfr knysta.
knycka, hastigt rycka till, 1780: knycka
eller rista, Bellman 1790: på nacken
knycker, hos Weste 1807 blott sbst. knyck,
betecknat som vard.; en fonetiskt ännu
ej tillfredsställande förklarad växelform
till likbetyd, isl. hnykkja (se nyck), av
samma slag som t. ex. adj. knapp o.
isl. hneppr, sv. dial. knöske, fnöske, o. isl.
hnjóskr. — Den vulgära betyd. ’olovligt
tillgripa, stjäla’ har utgått från den av
’hastigt (o. oförmärkt) rycka till sig’. -
Härtill sbst. knyck (på nacken o. d.).
knyckla, Berzelius 1842:
sammanknyckla, ej hos Dalin 1850, allmänt i
dial., där även: knuckla, av urnord.
*knukilon, resp. *knukilon, till no. knuka,
trycka, bearbeta med knogarna, resp.
sv. dial. knåka (-o-), no. knoka, trycka
(ihop el. ned), ä. da. knoge (nu knuge),
mhty. knochen, puffa, stöta, ags. cnocian,
slå, stöta (eng. knock); besl. el. bildat
av no. knuka, benknota, resp. fsv. knoka
(se under knota 2) o. rotbesl. med de
under knoga o. knoge anförda orden.
— Hos Almqvist 1838 uppträder sbst.
knyckla (plur. -or).
knyffel, se hedersknyffel.
knyla, se knöl.
knyppla, t. ex. Serenius 1741 (knypla);
ä. nsv. ofta knöp(p)la, t. ex. Messenius,
Risingh o. ännu Sahlstedt 1773 (jämte
-y-), stundom: knippla = da. kniple, från
ty. former med resp. -y- o. -ö-, jfr mlty.
knuppeln, ty. knüppeln, ävensom ty.
klöppeln; de förra avledda av lty.
knuppel, knyppelpinne, det senare av
likbetyd, ty. klöppel: väl två olika ord, de
med kn-, germ. *knuppila-, till knopp,
o. de med kl- instrumentalbildningar
till ty. klopfen, slå (besl. med klappa),
jfr den hty. formen klöpfel, verktyg att
slå med. Lty. knuppel är etymologiskt
identiskt med mlty. knuppel, ty. knüppel,
knölpåk, varifrån bl. a. fsv. knyppel,
ä. nsv. knyppel, knöppel, knöffel ds. -
Dock kunna de ty. orden på kn- för
’knyppla, knyppelpinne’ även tänkas
bero på dissimilation; jfr under klo o.
klove.
knysta, Spegel 1685: ingen knysta
tordes = no. ds. = da. dial. knyste,
småhosta; jfr finnl. knysa (ipf. knös)
Topelius, knysta, no. knysa, fnissa; utvidgning
av kny el. möjl. därav oberoende
ljudhärmande bildning. — I Finland
(Runeberg o. Topelius) med avledn. knystra.
knyta = fsv. = isl. knyta, ä. da.
knyde (da. knytte med -tt- från ipf.), av
urnord. *knutian, till knut. Jfr mlty.
knutten, ags. cnyttan (eng. knit), av germ.
*knuttian. —I fsv. med ipf. knytte; i
nsv. analogiskt stark böjning (ipf. knöt)
liksom hos skryta, snyta; jfr hinna,
strida m. fi.
knyte, i ä. nsv. även: knut, t. ex.
Spegel = isl. knyti, no. knyte, av urnord.
*knutia, till knut.
knåda, fsv. knodha = isl. knoða, no.
knoda. Växelform: mlty. kneden, fhty.
knetan (ty. kneten), ags. cnedan st. vb;
jfr tråda ~ träda. Besl. med fslav.
gneta, gnesti, knåda, fpreuss. gnode,
deg-tråg. Hör väl till den stora gruppen av
germ. ord på kn- med grundbetyd.
’trycka’ o. d.; se knoge.
knåpa, i modern betyd. Lindschöld
1669 (jfr nedan), sv. dial. knupå, av ett
fsv. *knopa, dunkelt; ett par osäkra
förmodanden hos Noreen Sv. etym. s. 46
o. Torp Etym. ordb. under knöplen. —
Hit hör väl också knåpa, knopa i sådana
uttr. som ’Hans pältz jagh skulle knåpa
om’ Brasck 1650 samt i betyd. ’packa
sig (bort)’ t. ex. Morieus. — Härtill
ä. nsv. knopra 1655; ävensom ä. nsv.
knuppla, östsv. dial. knoppla o. gottl.
knupla i samma betyd.
knä, fsv. knae = isl. kné (i fsv. o. isl.,
liksom i fsax. o. ags., även:
släktskapsgrad, släktled), da. knae, got. kniu (genit.
kniwis), fsax. knio, fhty. kneo (ty. knie),
ägs. cneo(w) (eng. knee), av germ. *knewa-,
avljudsform till ie. genu-, gnu- i lat.
genu, grek. góny, sanskr. janu (om vars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
