- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
337

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ko ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stritt urspr.; jfr å ena sidan Noreen
Sv. etym. s. 54, å den andra Falk-Torp
under mor II.

kolokvintare el. kolikvintare, skämts,
o. värd., sup o. d., ombildning av de
bekanta läkemedelsnamnen
kolokvint-droppar eller -piller, till ko lo k vi n t,
B. Olai 1578, ur mlat. coloquintis, av
grek. kolokynthis jämte kolokynthe, av
omstritt o. oklart ursprung. Om en
annan möjlighet se förf. Sv. stud. s. 360 f.

kolon, Arvidi = ty., av grek. kolon,
lem, led, sedan: led i en satsperiod o.
slutligen skiljeteeken mellan dessa delar
av periodbyggnaden (hos grekerna
liktydigt med semikolon; först hos
romarna :); urbesl. med germ. *halpa~,
sluttande (se hälla).

koloni = ty. kolonie, av lat. colönia,
lantgård, nybygge (varav ty.
stadsnamnet Köln), avledn. av colönus,
lantbrukare, till colere, odla (jfr kultur).

kolonn, av fra. colonne - ital.
co-lonna, av lat. colnmna, pelare,
etymologiskt identiskt med kolumn, jfr
kulmen.

kolorum, O. v. Dalin, Wallenberg
Min son på gal ej an; se k åka l or o m.

koloss, ytterst av grek. kolossös,
jättebildstod, särsk. om den på ön Rhodus.

kolportör, 1784: colporlenr, om
tidningsförsäljare, av fra. colporteur,
kringvandrande försäljare (av tidningar m. m.),
till fra. colporter, egentl.: bära vid
halsen, till lat. collum, hals (urbesl. med
hals), o. portäre, föra, bära (jfr
exportera, p ort or).

kolt, Dalins Årg., Serenius 1741: gå
i kolt; väl med Noreen V. spr. 3: 328
avljudsform till fsv. kil ta, uppskörtat
plagg (av *keltiön), jfr isl. kelta, kjalta,
ds. (av *keltön) samt det från nord. spr.
lånade skotska kilt, kort rock; dunkelt
(ett tolkningsförsök se Falk-Torp under
kilte). Ett annat ord är fsv. kulter, från
mlty. kolte, stoppat sängtäcke.

kolumn, se kolonn.

kolv, Serenius 1741 (i lås), motsv.
da. kolbe, från ty., jfr mlty. kolve o. ty.
kolbe - fhty. kolbo, kolv, klubba, av
germ. *knWan-, varjämte a-stammen
fsv. kolver, trubbig pil, ä. sv. kolf ds.
Serenius 1741, ännu i sv. dial. = ä. da.
kolv, isl. kolfr, jämte zon-bildningen
fsv. kylva - isl. kylfa, da. kolle, klubba
(egentl.: den med klump försedda). le.
rot glbh, möjl. besl. med fir. gulban,
gadd, kymr. gylfin, snabel; vanl. annars
fört samman med lat. globus, kula o. d.
(jfr klimp). - Från betyd, ’pil’ utgår
den i ä. nsv. (o. ännu i sv. dial.)
uppträdande bet3rd. ’pik, spetsigt yttrande’
Runius m. fl., jfr Serenius 1741:
skott-kolfvar. Ett minne av betyd, ’pil’
kvar-lever i osv. dial. mäir(é)kolv (mara-),
trollslända (jämte märr(e)pil).

komedi, av fra. comédie, ytterst av
grek. komedia, till kömos, (dionysisk)
fest, o. ydé, sång (= sv. ode). Till en
avledn. kömikös av samma kömos hör
komiker, vartill även komisk.

komet = ty., ytterst av grek.
komé-tés, till kömé, hår; alltså egentl.:
långhårig (syftande på svansen). Jfr ä. nsv.
kometstjerna 1618.

komfort, komfortabel, på 1830-
o-40-t. (com-) ännu med citationstecken
el. kursivering el. utländsk böjning, av
Knorring 1845 betecknat som
»ny-intro-ducerat»; av eng. comfort, från ffra.
confort, stärkande, till lat. conforläre,
stärka, till fortis, stark. - Om ordens
historia se närmare förf. Festskr. t.
Söderwall s. 243 f.

komisk, se komedi.

1. komma, vb, fsv. koma .= isl. koma,
da. komme, fsax., ägs cuman (eng.
come), fhty. coman (ty. kommen), i
av-Ijudsförh. till got. qiman, av ie. *g~em-,
g"m- i sanskr. gam, komma, grek.
bainö, går (av *g"miö), lat. venio,
kommer (av *glÅmiö el. *glÅem-; i lat. o.
grek. med n för gammalt m från
former, där m ljudlagsenligt övergått till
n, t. ex. veni- i advent); även i armen.
- I fnord. spr. också träns.; jfr sv.
komma någon att ... - Komma
sig, återfå krafterna, bli frisk, motsv.
da. komme sig, ägs. cuman. - Komma
till i uttr. hur kommer det till?, fsv.
koma til, hända, ske; även elliptiskt i
betyd.: komma till världen, födas, motsv.
isl. koma til, da. komme til. - Komma
till korta, se under kort 2. - En
avljudsform, germ. *kwcém- (ie. -é-), se
b e k v ä m.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/0425.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free