- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
347

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - koppa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kortege, av fra. cortége, av ital.
corteggio, hederseskort o. d., till ital. corte,
(furstligt) hov = fra. cour; se kur i
göra sin "kur, kurtisera.

korum, egentl, ackus. sg. av lat.
chorus, kör; se kor 1.

korv, fsv. korver = no. kurv, kanske
snarast med Noreen Sv. etym. s. 48
urspr. = isl. kurfr, stump, avljudsform
till karva (se d. o.); annars fört till
no. kurva, kröka, i så fall med samma
betyd.-utveckl. som i likbetydande isl.
bjúga (besl. med buga o. böja) o. möjl.
även i ty. wurst (se metvurst). – Det
bekanta ordstävet måttliga korvar ä
bäst
tycks höra till korv som gammalt
öknamn på stadssoldaterna
(stadsvakten) i t. ex. Stockholm, Göteborg o.
Norrköping (där ännu på 1870-t.); enl. J. G.
Carlén Bellm. 2: 268 n. överståthållaren
Carl Sparres svar på fänriken vid
stadsvakten Resenhoevts anhållan att få värva
längre karlar till kompaniet.

korvett, 1788, av fra. corvette, av lat.
corbita, lastskepp, till corbis, korg.

koryfé, t. ex. Argus III nr 91 (1824):
’Historiska Skolans corypheer’, av
fra. coryphée, av grek. koryphaios, anförare,
hövding, till koryphé, huvud.

kos, kosa, ä. nsv. kos, kose m. o. f.,
t. ex. NT 1526, väl redan i fsv. (se Sdw.)
= no. kos, da. kaas, väl av ett mlty.
*koss, biform till kors; kurs (jfr lty.
buss av burs, pojke; se buss 1); samma
ord som kurs (se d. o.). Jfr A. Spole
1674: koosz eller Cours.

kosack, av ry. kozaki osv.; i ä. nsv.
även casack, t. ex. Gustaf II Adolf. Förr
ofta med uttalet kósack, t. ex. Runius,
Weste 1807.

koschnill, Dalin 1850 med uttalet
’kåschnillj’; 1786: ’Skarlakansfärgen
eller Cochenillen’ = ty. koschenille
(uttalat -ilje), av fra. cochenille, av ital.
cocciniglia el. span. cochinilla, till grek.
kokkos, bär varmed färgas
skarlakansrött, kärna t. ex. i granatäpplet, kådig
kotte, testikel (möjl. av hypokoristiskt
ursprung el. lånat från ett icke indoeur.
spr.). – Med den åtm. förr vanliga
biformen konsjonell, konschonell,
J. G. Oxenstierna 1796: konsjonellen, jfr
Dalin 1850, Nord. Fam.-b. osv.; tidigare,
1784: concianelle, jfr Linné 1759:
coccionellen; alltså i svenskan med
oorganiskt n, antagl. föranlett av det senare n-et.

kosmetik, av fra, cosmétique ds., till ett
likalydande adj.: förskönande, till grek.
kosmos, bl. a.: prydnad, smycke, även:
värld (se följ.).

kosmopolit, ytterst av grek.
kosmopolités, till kosmos, värld (urspr.:
ordning, god ordning), o. polités,
(med)borgare (se politik).

1. kost, fsv. koster, underhåll, kost
= senisl. kostr, da. kost, från mlty.
kost(e) = mhty., ty. kost; samma ord
som fsv. koster, kostnad, utgift = senisl.
kostr, ä. da. kost, från mlty. kost(e) =
ty. kosten plur., osv., som är en
bildning till vb. kosta. Betyd.-utvecklingen
är alltså: utgift (för föda) > kost, föda;
sålunda densamma som i spisa.

2. -kost i farkost, av inhemskt
ursprung; se d. o.

kosta = fsv., isl. = da. koste, från
mlty. kosten = mhty., ty., av mlat.
costare (fra. coûter, eng. cost), av lat.
constare, till stare, kosta, egentl.: stå (se
stå); jfr sv. komma att stå någon
dyrt, stå i ett visst pris
osv.

kosterbåt, egentl.: båt från Koster
Boh. l. (ett av de många i regel
etymologiskt dunkla nord. önamnen på -ster;
jfr Lister).

kostym, 1770- o. 1780-t. = da.
kostume, ty. kostum, av fra. costume ds.,
av ital. costume, vana, sed, av lat.
consuetudo, vana. Alltså egentl. o. urspr,
om dräkt, som avpassats efter vissa
tiders seder o. bruk (maskerad-,
teaterdräkt o. d.). Etymologiskt samma ord
som kutym, av det inhemska fra.
contume, vana.

kota = fsv. = da. kode, has, karled
på häst, från mlty. kote, has, karled,
hov, klo m. m. = ty. kote, köte osv.,
vartill dimin. mlty. kotel, liten klump;
med samma avljudsstadium som sv. dial.
kot, knuta på trä, no. kaata ds.; i
avljudsförh. till sv. dial. küt, puckel, knöl,
säl (se kuta), o. besl. med kotte l, 2;
se även kudde. Möjl. till en utvidgning
av den ie. roten gu, vara böjd o. d. (se
kjusa, kula, kåta). Jfr Torp NTfF
3 R 16: 145.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0435.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free