- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
351

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - krama ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

2. krapp, färgämne av rotstocken av
släktet Rubia, 1637, Linné 1751 = da.
krap, från höll. krap, varav även ty.
kräpp. Anses uppkallat efter växtens
hakiika taggar o. i så fall identiskt med
mlty. krappe, hake, klo =. fhty. krapfo
(ty. krapfen), varav också äg räf f (se
d. o.); onasalerad biform till krämpa.

krasa = fsv.: krossa, no.: krossa o.
(inträns.) krasa (som i nsv.); eng. dial.
craze ds. o. f ra. écraser, krossa, från
nord.; jfr da. dial. krasle, rassla;
egentl. Ijudhärmande, möjl. med
påverkan från andra håll. Jfr krass l i g,
särsk. i den dialekt, betyd.: harkla, hosta
upp slem. - Härtill sbst. kras,
Stiernhielm Herc.: i kraas = no. /eras, i no.
även: smulor o. d. I da. i stället i knäs,
till det likaledes Ijudhärmande da. knase,
krossa, knastra = no., sv. dial. /masa,
i sv. dial. även: coire.

krasch, interj., 1880- o. 90-t., efter
ty. krach. - Härtill: sbst. krasch,
1882, från ty. krach, som slagord där
efter ’den stora krachen’ i Wien 1873,
av fhty. chrac; Ijudhärmande.

kraschan, Dagl. Alleh. 1793: crachane,
Weste 1807: craschan, (ej i da.),
ombildning av f ra. crachat ds., egentl.:
spottkluns, till cracher, spotta,
Ijudhärmande.

krass, 1712, vanligt dock först o.
1810 (romantikerna), t. ex. Palmblad
1812: ’denna crassa realistiska
handelsstat’, Geijer 1820: ’denna crassa idéen
om försoningsläran’, ännu ej hos Dalin
1850 = ty., från studentspråket, av lat.
crassus, tjock, av ej säkert fastställt
ursprung.

krasse = fsv. = da. karse, från mlty.
karse, kerse = mhty. krasse, fhty. kresso,
kressa (ty. kresse), ägs. ccerse (eng. cress);
från germ. spr.: fra. cresson; bl. a.
tolkat som besl. med fsv. kras, läckerhet,
o. grek. grdstis, grönfoder; nnrcket
osäkert.

krasslig, Verelius 1681, i sydsv. dial.:
som hostar upp slem (i anslutning till
/trasa, hosta slem o. d.), östsv. dial.
krattlog, besl. med krassla, gå o. hänga,
k rassla sig fram, möts v. no. krasla
o. kratta, röra sig smått o. långsamt;
jfr även no. kräsen, krasken o. kraslen,
krasslig, samt kanske krasl o. kratt,
snår, småskog, m. m. På grund av
växelformer med -s- o. -t- äro dessa
ord svåra att etymologiskt bedöma.
Sannol. ha olika stammar
sammanblandats, en på -s och en på -t’, de senare
sammanhänga säkerl. med kratta 2,
stackare; de förra möjl. på ett el. annat
sätt med krasa. - Liknande former
med sk- äro Upplandsdial. skraslug, no.
dial. skratten ~ Upplandsdial. skruslng,
no. dial. skrntten; jfr Grip Sv. 1m. XVIII.
6: 134.

krater, T. Bergman 1774 (plur.
cra-terer) = ty., av lat. cräter, öppning på
ett eldsprutande berg, bäcken, äldst:
blandningskärl (för vin), av grek. krater
m., blandningskärl, bål, till kerdnnymi,
blandar.

kratsa, I. Erici 1642 = da. kradse,
antingen från mlty. kralsen el. från ty.
kratzen. Det senare (fhty. krazzön) är
etymologiskt identiskt med vb. kratta;
det förra kan vara lånat från hty. el. en
s-bildning till kratta (germ. *krattön).

kratsch, Envallsson, Ijudhärmande;
möjl. ombildning av krasch i
anslutning till klatsch.

[kratt, sv. dial., se kratta 2.]

1. kratta, vb, sv. dial. även:
ned-mylla (säd) i jorden, riva, klösa - fsv.
(o. ä. nsv., t. ex. o. 1645): riva, klösa =
da. kratte, kratsa, motsv. Ity. kratten,
fhty. krazzön (ty. kratzen, jfr kratsa);
jfr mhty. kretzen osv., av *krattian; besl.
med sv. dial. kr åta, skära, tälja, isl., no.
kr o ta samt (med s-): meng. skratten,
mhty. schratzen, kratsa, o. no. skrota,
inskärning; se f. ö. kratta 2. -
Härtill sbst. kratta, redskap att kratta
med, 1727 (jfr 1722: kraddor), av vb.
kratta såsom t. ex. sbst. räfsa o. sv.
dial. riva av motsv. vb.

2. kratta, värd.: stackare, 1853: en
liten kratta till ångbåt, 1862 (om
människor); i sv. dial. även om usla
hästar: skinkmärr o. d. (i litteraturen från
t. ex. 1832 o. 1886); besl. med sydsv.
dial. kratt, småskog, busksnår, smått
o. sämre utplock av potatis = da. kraf,
småskog o. d.; jfr med enkelt t: no.
kraf, avfall, sv. dial. krate ds., ävensom
no. kratsaud, litet uselt får.; besl. med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0439.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free