Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - krama ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
föreg. o. alltså egentl, betydande:
avskrap o. d. Jfr under krasslig samt
Lindroth Festskr. t. Sdw. s. 129 f.
Kraus(e), familjen., se Kruse.
Krautmeyer, familjen., se krut o.
Meier.
krav, fsv. kraf n., motsv. isl. krpf f.,
da. krav n.; dunkelt; bl. a.
sammanfört med kraft till en germ. rot. med
betyd, ’vara fast’ o. d. (jfr mhty. herten,
hålla fast vid en mening: hart); se d. o.
Ordet kan vara bildat till germ. vb.
* krafjan (*krabjan) = kräva 2, el. vara
avlett av ett med detta vb gemensamt
grundord.
kravall, 1840-t., först som
tidningsord = da. kraval, från ty. krawall, i
sht om upploppen 1830, av mlat.
charavallium, ä. fra. charivalli, som tolkats
som en biform till charivari, larm,
oväsen, kattmusik, väl egentl.
ljudhärmande.
kravatt, Swedberg Schibb. 1716:
cravat = ty. krawatte, från fra. cravate,
växelform till croate, kroat, alltså egentl.:
kroatisk soldathalsduk; etymol. identiskt
med krabat. Ordet nämnes av
Swedberg bland de franska lånord, som vi
under senare tider »fått skieppan full»
med.
kravell i bygga på kravell, skeppsb.,
lägga bordläggningsplankorna kant i
kant (i motsats till bygga på klink),
t. ex. 1771, motsv. i da., Ity., ty., eng.
o. fra., till fsv., ä. nsv. kravel, ett slags
fartyg av lång o. smal form = da.
k(a)ravel, från mlty. kravél, härvel (eng.
carvel), från fra. caravelle = span.
carabela (t. ex. Columbi fartyg), dimin. av
carafra, motsv. mlat. carabus, ett slags
båt, egentl. - lat. carabus, kräfta, från
grek. kårabos, kräfta, ett slags lätt
fartyg (av omstritt ursprung). Alltså:
begagna samma byggnadssätt som på
’kravellerna’ (liksom kräftans skal).
Från mlat. carabus kommer även isl.
karft, ett slags fartyg, varav fin. karvas.
kravla, Sahlstedt 1773 - isl. krafla,
no. kravla (kratsa), da. kravle (eng.
crawl från nord.), Z-avledn. av sv. dial.
kräva o. parallellbildning till krafsa.
Jfr Ity., ty. krabbeln, sv. dial., no.
krab-blå, da. krable o. sv. dial., no. krabba,
kravla, krafsa, gripa, med intensivisk
konsonantförlängning (vartill en ung
av-Ijudsblldning i da. krible), ävensom sv.
dial. krappla, kravla sig fram, mhty.
krappeln. Se f. ö. krabba, krafsa o.
kräfta.
kraxa, Linné 1745 (-x), om
kornknarren, Tessin 1752 (krassa); väl
ombildat av ty. krächzen, av äldre
krachitzen, till krachen, jämra sig, stöna;
ljudhärmande liksom ty. krochzen o. de
obesl. lat. crocire, cröcltare, grek.
krázein, krözein, kraxa. Jfr kråka.
kreatur, fsv.: skapelse, värld, skapad
varelse (även -a) = da., ty., från lat.
creätura, varelse, till creäre, skapa (=
kreera, jfr rekreera). - Härav även
(med tidigt tillbakadragen accent) sv.
dial. kritter, även kritnr (-e-), hornboskap
o. får, även: små kryp, ohyra, jfr ä.
nsv. krelur t. ex. Dalin Sagan om hästen.
- no. kry ter (-0-), ä. da. kritter. -
Betyd, ’djur’ även i eng. creature, som
liksom det sv. o. ty. ordet också kan
beteckna någons viljelösa redskap.
[kreck, sv. dial., krake, se under det
obesl. krake.]
kredensa, ä. nsv. (1500-t.): smaka på
mat o. dryck, innan de kringbjudas
(jfr nedan), fsv. kredenza = mhty.
credenzen (ty. kredenzen), till ital. credenza,
smakande på en dryck el. en maträtt
för att bevisa dess giftfrihet el.
oskadlighet, sedan som artighetsbetygelse;
egentl.: tro, tillit, av mlat. credentia
(varav mlty. credencie, skriftlig fullmakt
för ett sändebud, kreditiv, varifrån ä.
nsv. kredens(ie) ds.), till lat. credere, tro
(jfr följ.; sannol. besl. med cors, genit.
cordis, hjärta, o. sv. hjärta).
Sedermera utan denna bibetydelse: iskänka
o. kringbjuda dryck åt gäster. -
Kredensande i urspr, betyd, påbjudes i Erik
XIV:s hovordning från 1560, med strängt
straff för försummelse.
kredit (-i-), 1614: opå min eghen credil,
om lån = ty. osv., från fra. crédit, ital.
credito, av lat. creditum, lån, till credere,
tro, låna ut; se föreg.
kreditiv, P. Svart Kr. = ty., av mlat.
creditivus, som bör skänkas tillit, till
lat. credere, tro. I ä. nsv. även kredens,
se kredensa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
