- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
355

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - krig ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

réseos [genit.], dvs. nasaréernas parti),
motsv. arab. nasrani. Ap.-gärn. 11: 26:
’Och det var i Antiokia som lärjungarna
först begynte kallas »kristna»’ (nya övers.;
grek. khristianous [ackus.]). - Avledn.:
kristna = fsv., i si.; i fornspr. även:
döpa, såsom ännu dialektiskt. Fslav.
knstiti (osv.)» döpa, utgår däremot från
den i slav. spr. också brukliga betyd,
’göra korstecken’, till knstii, i den
sekundära betyd, ’kors’ (från fhty. Christ,
Kristus).

Krister, mansn., av fsv. Kristern, av
Kristiarn (se följ.).

Kristian, mansn., från da. Kristian,
ty. Christian, av lat. christiänus, kristen
(se föreg.), el. av det därmed identiska
fsv. Kristiarn (med tillagt r, varom se
litteraturen hos Noreen Aschw. gr. §
333), varav även Krister (se föreg.).
Jfr Karsten.

Kristianstad, stadsn., år 1612
grundlagt av Kristian IV; jfr under -stad
(slutet).

Kristianopel, köpingsn., år 1600
grundlagt av Kristian IV; till grek. polis, stad
(jfr Konstantinopel osv. o. se politik).

Kristina, kvinnon. = fsv. = ty.
Chris-stine osv., till kristen (osv.), se d. o.
- Härav också fsv. Kristin, varav
Kir-slin (liksom fsv. Brig(h)ita :> Birg(h)ila),
nsv. (med tillbakadragen accent) K
er-st i(n). Kortform: Stina (liksom t. ex.
Greta av Margareta). - Jfr följ.

Kristinehamn, stadsn., 1642,
uppkallat efter drottning Kristina; fornt
Brohamn.

Kristof(f)er, mansn. = da. Kristofer,
ty. Christopher) osv., av grek.
Kristo-phöros, egentl,: Kristusbärare, till
phé-rein, bära (se d. o.); jfr särsk.
Kristofer den helige, katolskt helgon (f o.
250), vilken givit anledning till namnets
spridning.

kristtorn, Ilex aquifolium, E. Fries
1864 = da., från ty. Christdorn, av
Christ, Kristus, o. dorn, tagg (se törne).
Möjl. ha de röda bären lett tanken på
de bloddroppar, som frampressats av
Kristi törnekrona, o. ytterst givit
anledning till namnet (E. H. Tegnér);
växten begagnades f. ö. på palmsöndag
i stället för palmer, varifrån kanske
även namnet kunde härledas; jfr ty.
slechpalme som benämning på samma
växt. Emellertid brukas ty. Christdorn
även om en del andra buskar, såsom
om Rhamnus spira Christi, som enl.
sägnen skall ha begagnats till Kristi
törnekrona, ävensom om Grataegus
oxj^a-cantha o. Rosa rubiginosa. Sannolikhet
för överflyttning föreligger alltså, o. det
är ovisst, i vilken riktning en sådan skett.

krita, Bib. 1541 (i ä. nsv. även kreta)
= no. krit, ä. da. kride, da. kridt, från
mlty. krtte - fhty. krida (ty. kreide);
gammalt lån från lat. creta (med avs.
på F av e jfr siden); ej, såsom vanl.
antagits, ’jord från Kreta’ utan, om
ordet är inhemskt latinskt, kanske egentl.
terra créta, dvs. ’sållad jord’, till cernere,
avskilja, sikta, sålla (jfr exkrement;
möjl. urbesl. med adj. ren). Se
Schra-der Reallex. s. 479 o. Walde. Fir. cre,
lera, betraktas vanl. som lån från lat.;
häremot dock H. Pedersen Ark. 24: 300.
- Taga på krita (vartill i slangspr.
kr i t sa), motsv. i da., Ity. o. ty., syftande
på det gamla bruket att med krita
anteckna skulderna på en svart tavla
el. på väggen; jfr Bellman: ’Krögarn,
den Basilisken, Summerar Taflan full i
dag’. - Ett inhemskt nordiskt ord för
’krita’ (o. ’kalk’) är sv. dial., fsv. bleka
= isl. bleikja (se Bleking o. blek).

kriterium, av grek. kritérion, medel
att bedöma, rättesnöre, till följ.

kritik, 1731 = ty., av fra. critique,
av grek. kritiké (tékhne),
omdömesförmåga o. d., fem. till adj. kritikös, varav
lat. criticus, fra. critique, varefter bildats
ty. kritisch, sv. kritisk (med avs. på
betyd, ’avgörande, betänklig’ jfr det
besl. kris), till roten i grek. krinein,
skilja, avgöra. - Kritikast el. -aster
Knigge 1804, rätt vanligt hos
nyromantikerna, bildat med det pejorativa
suf-fixet -aster (ital. -astro, fra. -d/re), av
lat. -aster, av grek. -aster i patrasler,
styvfader, osv., urspr, utan nedsättande
betyd., t. ex. dikastér, domare, bildningar
till verb på -azö såsom thaumdzö,
beundrar, osv. Jfr po et a st er.

kroasera, Dalin 1850 med fransk o.
svensk stavning, av fra. croiser, korsa,
kroasera, till croix, kors (se d. o.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0443.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free