- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
358

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - krucifix ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

störig person, i dial. även: stackare,
egentl, om häst som har ovanan att bita
i krubban = da. krybbebider, Ity.
krub-benbider i egentl, betyd. o. bildl.:
odugling, stackare, ty. krippenbeisser i egentl,
betyd. o. bildl.: vresig, tadelsjuk person.

krucifix, L. Petri (er-) = ty. kruzifix,
av mhty. cruzifix, osv., av mlat.
cruci-fixum, egentl.: fästat vid korset, till lat.
cmx (se kors) o. part. pf. pass. till
fi-gere, fästa (se fixera).

Krüger, familjen., se krog.

1. kruka = fsv., från mlty. kruke,
av fsax. kråka = ägs. cruce, mhty.
kruche (ty. dial. krauche); härav även
fra. cruche. Da. krukke, isl. krukka
sannol. från ägs. crocca. Jfr även fhty.
kr nog (ty. krug), ägs. crög (se under
krog). Formväxlingen tyder snarast på
lån: kanske i så fall på ett el. annat
sätt sammanhängande med grek. krossas
(av *krökio-\ krus, urna, o. ir. crocan
(som väl knappast med Thurneyseii är
lån från germ. spr.). - Got. har i
stället aurkcis (från lat. urceus; jfr urna).

2. kruka, rädd stackare, t. ex. S. E.
Brenner 1700: rädda krukor. Jfr sv. diial.
kruker o. no. kruk ds., no. kruken, rädd,
försagd, men även: nedböjd, krokig;
tydligen till sv. dial. kruka, gå krokig,
stå el. sitta hopkrupen, no.: huka sig
ned, i avljudsförh. till germ. *kreukan
== no. krjuka, krypa ihop, krypa, ty.
kriechen, Ity. kréken. Sv. dial. kruker
betyder alltså egentl.: den som kryper
ihop el. hukar sig ned; formen kruka
kan bero på anslutning till föreg. [-Delvis-] {+Del-
vis+} samma betyd.-utveckling föreligger
i krake 2 o. i no. krok ds. Lindroth
Festskr. t. Sdw. s. 127; sv. kräk, som
där föres till Ity. kréken, har dock ett
annat, men liknande urspr. - I detta
sammanhang må även jämföras Runius:
fast jag blef en kryckia Hanselli 14: 156,
väl i betyd, ’stackare’. - Å andra sidan
förekomma med kruka l likbetydande
ord i nedsättande betyd., t. ex. ä. nsv.
kakel = ä. da., jfr ä. da. kakel, kruka
(se förf. 1600-t.:s sv. s. 37), ävensom nsv.
potta. Kanske bör därför den gamla
sammanställningen med kruka l
föredragas.

krulla, 1794: krulla sig, om hår, ä.
nsv. o. sv. dial. även krylla(s), motsv.
nisl. no. krulla, da. krolle, mlty. krullen,
mhty., ty. krullen, ty. även krollen,
meng. crullen (eng. curl, som dock även
kan utgå från sv. o. no. dial. kurla,
krusa (sig)); jämte ä. nsv., no. krull,
krulligt föremål, lock o. d., da. kr0lle,
mlty. krulle^ mhty., ty. krolle ds., till
mhty., ty. ÅTO//, krusig, lockig, mholl.,
meng. crul jämte meng. crolle ds., möjl.
av germ. *kruzl- till mhty. krus ds. osv.
(se krusa o. i fråga om -zl- till
-//-under troll). Jfr krollilja,
kroll-splint. - Hit hör krullhårig, med
krusigt hår; 1810, jämte ä. sv. krullhår,
i madrasser, 1770-80-t.

krum, R. Foss 1621 = da., från mlty.
krum, av fsax. krumb = fhty. krump
(ty. krumm), ägs. crumb, av germ.
*krumba- jämte *krumpa- = ägs., eng.
crump, fhty. krump f, med
avljudsfor-merna fhty. krampf o. mhty. krimpf ds.;
besl. med kramp, krämpa, krympa
ävensom kräpp 1; se f. ö. d. o. -
Krumgädda (jämte kram-), efter ty.
krummhechl. Med avs. på biformen
kram- jfr kråma. - K rumlind e,
familjen., se Krokek. - Krumsprång,
efter ty. krummsprung. - Inhemskt
nordiska äro däremot sv. dial. krummen,
krumsen, no. krum, styv o. krokig i
fingrarna av väta o. köld, som närmast
stå i avljudsförh. till kram(m)a, medan
däremot kram (om snö) snarast icke är
urspr, besläktat (se kram 2).

krumelur, 1780-t., då även (såsom i
vissa sv. dial., t. ex. Hall.) kromelur;
romaniserande bildning till krum,
krokig, möjl. med utländsk (lågtysk?)
förebild.

krumpen, krumpna, se krympa.

krupp, -hosta, strypsjuka = ty.
kr upp, krupphuslen, fra. croup, av ett
skotskt folkord croup ds., som 1765
upptogs av den skotske läkaren Francis
Home i hans arbete Traité du croup;
besl. med eng. croup, kraxa o. d.,
ljud-härmande.

krus, kärl = fsv. n. = senisl. kras
(f.), da. krus; väl från mlty. krus, kras;
jfr mhty. kruse f. (ty. krause); dunkelt.

krusa = fsv.: göra krusig = da.
kruse, från mlty. krusen - mhty. (ty.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0446.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free