Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - krympling ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nare uttrycktes i ä. tid av det i sv. dial.
ännu kvarlevande kausativet *krampian
= sv. dial. (*)krämpa (t. ex. Uppl., Vbtn),
isl. kreppa (ipf. -ta), mhty. krempfen
osv. Germ. rot kremp = ie. gremb i
t. ex. lett. grumba, rynka (jfr kramp,
krämpa), nasalerad form till greb, gerb
i t. ex. fslav. grubu, rygg» serb. grbati
se, bocka sig (jfr kräpp 1). Jfr följ.
krympling, fsv. krymplinger, även
krimp-, krip-, kröp- (= sv.
dial.’kropp-Ung), snarast = isl. krypplingr, av
ur-nord. *krumplingait; avledn. av ett fsv.
*krympil = isl. kryppill ds. (knappast
däremot av ett *krumpiön = isl. kryppa,
puckel); till krympa. Formellt sett
kunde krympling även utgå från ett
krimp-, liksom fsv. bryms, broms, av
brims; men häremot talar det isl. ordet;
fsv. krimplinger är snarast utvecklat ur
krymplinger genom inverkan av
avled-ningsändelsens i. - En annan bildning
är da. kr0bling, till ä. da. krobel = ägs.
crypel (eng. cripple) osv., till svaga
rotstadiet av krypa; alltså fullt analog
med krympling enl. den här förordade
tolkningen.
krypa = fsv. = isl. krjupa, da. krybe,
y. fsax. criepen, mlty. krupen, ty. dial.
kriefen, ägs. créopan (eng. creep); väl
egentl.: kröka sig; jfr ägs. cryppan, kröka;
trol. rotbesl. med kropp (se d. o.).
Vid sidan av germ. *kreup-, krypa,
förekommer ett likbetyd. *kreuk- i no.
krjukct, ty. kriechen osv. - Kausativum:
no. kreypa - ägs. criepan, draga ihop.
- Krypand, se kr i eka. - Krypin,
E. Lundgren 1849, som krognamn hos
Bellman, bildat t. ex. som ortnamnen
Våndom (vid körvägens slut), Tittut,
Bialitl (’vänta lite’), krognamn, Blåsut
osv.; jfr Vegesack.
krypta, av grek.-lat. crypta, grek.
krypté, till kryptö, döljer, etymol.
identiskt med grotta; se även under grift.
krysantemum, av lat. chrysanthemum,
av grek. khrysdnthemon, till grek.
khry-sös, guld (ett semitiskt lånord), o.
än-themon, blomma; alltså egentl:
guldblomma.
kryss, kors o. d., ä. nsv. ofta i förb,,
AT. titt kryss, t. ex. P. Svart Kr. (till
krytzé), jfr krydz sadell giord 1546 osv.
= da. kry ds, från mlty. kråze, av fsax.
crtici n., f. = fhty. kruzi n. (ty. kreuz),
av lat. crucem, ackus. sg. till crux, kors;
se f. ö. kors. - Härtill: kryssa, t. ex.
1644: krytza = da. krydse, mlty.kråzen,
höll. kruisen, varav eng. cruise-, egentl.:
skära korsvis.
krysta = fsv. = da. kryste, samma
ord som got. st. vb. kriustan, skära
tänder; av en ljudhärmande rot av samma
slag som el. besl. med den i krossa,
jfr även kras a. Krysta betyder alltså
urspr.: åstadkomma ett krasande ljud.
En motsvarande i-rot föreligger i fsv.
kristet, ä. da. kriste, mhty. kristen, isl.,
no. kreista. Som släktingar vanl.
anförda utomgerm. ord äro ytterst osäkra.
kråka, fsv. kråka = isl. kråka, da.
krage, jfr isl. krdkr, korp, till en germ.
stam krcék- el. med /c-suffix (vanligt i
djurnamn) till krcé- i det västgerm.
ordet för ’kråka’: fsax. kr dia, fhty. även
kråwa (ty. krähe), ägs. crdwe (eng. crow),
med motsv. verb: ty. krähen osv.; i
båda fallen ljudhärmande, ie. *gre(g)-,
av samma slag som ie. g rak- i lat.
gra-culiis, kaja, el. ie. krog- i råka; jfr
kraxa, korp, ramsvart med likartat
ursprung, ävensom t. ex. sanskr.
käka-(KZ 45: 146). - Kråkfötter, om
dålig skrift, t. ex. Dalins Årg., motsv. no.
kraakef0tter, da. kragetceer, efter t}-.
krähenftisse. - Krå k vinkel,
kälkbor-gerlig håla, efter ty. krähwinkel, i denna
betyd, begagnat av Kotzebue 1803 som
skådeplats för hans lustspel ’Die
deut-schen Kleinstädter’; efter ty. bynamnet
Krähwinkel, fhty. Chrdwinchil; egentl.:
vrå där kråkorna bygga bo. - Jfr följ.
kråkbär, Empetrum nigrum (egentl,
bären därav), Franckenius 1659:
kråkebär, i sammans, med -liung Bureus
Suml. o. 1600 = no. kraakebcer, da.
kragebcer, motsv. ty. krähenbeere, eng.
crow-berry, f ra. raisin de corneilles; till
kråka; på grund av färgen el. snarare
emedan bären ätas av kråkorna. -
Dessutom i sv. dial. kräkling Vgtl. =
no. krekling, avledn. på -Ung av kråka;
ävensom kräkon, väl med ä från
kräk-Ung.
kråma sig, 1797, väl med Noreeii V.
spr. 3: 126 (alternativt), från ett mlty.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
