- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
372

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - kurre ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

48) från ipf. kutte, tjyite. — Härtill:
kutrygg, o. 1640, osv.

kutte, vanl. i förb. ingen el. inte en
kulle, Thomander 1826, jfr ingen kull,
Livin 1781, dessutom (väsentl. dial.):
liten gosse, biform till kotte, jämte
kyll(er), med samma betyd.-utveckling
som i sv. dial. knalle (se knatte), sv.
knubb, kult, kvant(ing) osv. Jfr
kutting.

kutter, Chapman 1775: en engelsk
kuller, G. M. Armfelt o. 1797: en svensk
kuller = da., ty., från eng. culler, till
cul, skära (se kåta 2); alltså ’som skär’,
liksom eng. clipper (sv. k l i p p e r(s k e p p))
till dip, klippa.

kutting, liten tunna, kagge, 1815 =
da.; efter den bukiga el. välvda formen;
till kutte, kotte (se d. o.); med samrna
betyd.-titveckling som i kagge, jfr även
kopp. Persson Nord. stud. s. 61. —
Hit hör även sv. dial. kutting, liten (fet
o. tjock) gosse, till kutte i samma
betyd.; jämte det stundom även i riksspr.
uppträdande (pojk)kylling.

kuttra, om duvor: Lucidor o. 1674,
i ä. nsv. ofta om orren, t. ex. Spegel
1685, Linné 1741, Lind 1749 (stundom
också i nsv.), i ä. iisv. även om harens
läte, i sv. dial. bl. a. också om
domherren Gottl.; Ijudhärmande liksom ä. nsv.
lullra, dufvepuller, Columbus, knurla,
samtliga om duvor, el. likbetydande sv.
dial., no. kurra, da. kurre (se kurra).

[kuttra, ä. nsv. o. sv. diaL, huttra,
se d. o.]

kutym, se kostym.

kuva, P. Brahes Kr. (-ffu-)> Lex. Line.
1640 = no. ku(v)a, da. kue (eng. cow
från nord.); jfr no. kyva, trycka el. böja
ned. Vanl. fört till ä. nsv,, sv. dial.,
no. kuv, puckel o. d. (se kopp), o. i så
fall formellt identiskt med no. kuva,
avrunda; dock ovisst. Besl. äro i alla
händelser ä. nsv., sv. dial. kuffa, kuva,
stöta (jämte sbst. kuff) = Ity. kuffen,
stöta, eng. cuff, slå med handen. Oklart
är förhållandet till likbetyd, isl. kúga;
jfr Kock Ark. 11: 151.

kuvert, 1675: covert, 1682: couvers =
ty. kuvert, från fra. couvert, av ett lat.
coopertum, neutr. part. pf. pass. (här
med aktiv betyd.) till mlat. cooperire,
betäcka (fra. couvrir), av con-, samman,
med, o. operire, tillsluta (av op-uer-; se
värja 1).

kvabba, Lophius piscatorius, marulk,
Retzius 1772; hos Sundevall även om
maneter; hos Oedman 1746 i betyd,
’kvabbso’, i Skåne, Hall. o. Bohusl.
benämning på honan av Cyclopterus
lum-pus (honan kallas i Bohusl. stenbit);
även i sammans, ål kvabba, Zoarces
viviparus, tånglake, ålkussa, Lilljeborg
1884; jfr Linné 1754: grodkvabba; motsv.
da. kvabbe, Lota vtilgaris, lake, fsax.
quappa, mlty. quappe, quabbe,ty.quappe,
även: Cottus gobio, stensimpa, o.
grodunge; sv. dial. kvabbso (se ovan) = da.
kvabso ds.; ål kvabba = da. aalekvabbe,
lake, tånglake, mlty. aalkwabbe, ty.
aal-quappe. Urspr, ’groda, padda’ att döma
av de urbesl. fslav. zaba, groda, fpreuss.
gabawo, padda. Jfr: höll. puilaal,puif,
tånglake, ägs. wlepiite (eng. eelpout, lake)
höll. puil, groda (jfr puta); fhty. ruppa,
rupa (ty. aalraupe), lake, jämte mhty.,
ty. rutte ds., från lat. rubeta, padda;
marulk, Lophius piscatorius (ty.
frosch-fisch): no. ulka, Ity. ulk, groda; sv. p a d
d-fisk, Cyclopterus, da. havpadde: padda,
osv. Likheten mellan paddor o. grodor
o. de nämnda fiskarna består dels i den
mjuka, slemmiga o. hos somliga fläckiga
kroppen o. dels, hos vissa, t. ex.
Lophius o. Cyclopterus, i den klumpiga
kroppsformen o. det frånstötande
utseendet överhuvud. Säkerl. har f. ö. i
somliga fall överföring av iiamii egt rum
från en fiskart till en annan. - Med
avs. på den i beteckningar för ’padda,
groda’ vanliga konsonantförlängningen
(av kortnamnsnatur) se exemplen under
padda. - Orden äro f. ö. besl. med
(el. ha anslutit sig till) en germ. stam
kvabb- med grundbetyd, ’mjuk, fet, lös’
o. d. och med intensivisk
mediagemi-natioii: sv. dial. kvabba, dallra av fetma,
även om det ljud som uppstår, då man
går i ett kärr, som sbst.: tjock fet kvinna,
no. kvabb, dy, kvabba, manet, mlty.
quabbe, gungfly, Ity. quabbe(t)nt dallra
av fetma, höll. kwab(be), fett som
dallrar, dubbelhaka, eng. quab, gungfly;
sammanhängande med da. kvappe, om
det ljud, som uppstår, då man går i nå-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0460.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free