Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - kvant ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*hivanno-, varav lapska lånordet faddnii
(av *fannu)’, enl. Liden Upps.-stud. s.
94 besl. med litau. szvendrai f. plur. (av
*kuendh-ra)t ett slags säv el. rör, Typha
latifolia (kaveldun), varmed
Bezzenber-ger-Fick Bezz. Beitr. 6: 237 även
sammanställt lat. combrétum (av
’kwndhr-el. *knondhr-), vars antagna betyd, av
Juncus maximus dock sannol. är
felaktig (se Walde); jfr även Lehmann ZfdW
9: 23, KZ 41: 390. Däremot har grek.
kdnnai plur., rör (se kanal, kanel),
som även förts hit, annat ursprung. le.
grundform för isl. hvcjnn möjl.
*kuondh-nä-, jfr Liden anf. st. Om, såsom
antagits av sistn. förf., ie. ku-en är en
utvidgning av ku9 vara rund, i grek.
kyein, vara havande, isl. hunn, unge,
barn m. m., kan namngivningen
antingen utgå från kvannens runda
blomflockar o. kaveldunets trinda ax el., med
den negativa betyd, ’ihålighet’ (jfr det
besl. lat. cavus, ihålig), från betyd, ’rör
o. d.’, jfr den pipiga stjälken hos
Angelica; se om denna betyd.-skiftning
un-der dal, huv, kula, kupa. Jfr isl.
huann-iöli, Angelica, no. jol, mil: grek.
aulös, rör, pipa; Liden Stud. s. 83 n. 5.
kvant, liten pojke, R. Foss 1621 i
betyd, ’skälm* (från Ity., jfr nedan),
1730: slyngel, halvvuxen, möjl. samma
ord som fsv. tillnamnet Kvant, jfr sv.
dial. kvatt, liten pojke, gris (väl med
-tt~ av -nt-); antagl. identiskt med Ity.
kwant, skälm, eng. dial. quant, Stake,
käpp. I den äldre betyd, ’skälm’ o. d.
från Ity.; f. ö. väl inhemskt. Jfr, med
betyd.-analogier, Björkman IF 30: 265.
- Samma Ity. ord ingår väl i det Quant,
som ligger till grund för familjen, von
Quanten; i så fall, såsom så många i
sht tyska familjen., urspr, binamn; jfr
t. ex. Scheele. - Avledn.: kvanting,
t. ex. Dalins Arg.
kvantitet = ty. qnantität, fra.
quan-tité, av lat. quantitas (genit. -ätis),
storlek, mängd, till quantiis, huru stor.
kvar, fsv. kvar, kvarr-, kvcer, lugn,
stilla (om väder), orörlig, kvarblivande,
kvar = isl. kvirr, kyrr, lugn, no. kvar,
kvcer. m. m., da. kvcer (poet.), ä. da.
också kvar, lugn, i ä. da. även blive
kvcer, i betyd, ’kvar’, got. qairrus, lugn,
saktmodig, mlty. quer(r)e, spak, ty. kirre
(en medeltysk form), spak,
förtroendefull, av germ. *kiverru- (från
iz-stams-böjningen har isl. -f-, -ij- genom i- o.
«-omljud); av omstritt ursprung;
snarast med Bezzenberger Bezz. Beitr. 3: 81
m. fl. besl. med lett. gurstu, gurst, bliva
matt, litau. gurti, lägga sig (om vinden).
- Den svenska formen kvar för äldre
kvcer beror på övergång av å till a
mellan w o. ;*; jfr Kvarken, kvarn,
vara, varda. - Den fsv. o. ä. nsv.
neutralformen kvart, ännu t. ex. Lind
1749, dör ut under 1700-talets senare
hälft. - Kvarstad, fsv. kvarstaper =
fda. kvarstad; i fsv. även -stapi, -stapa;
egentl.: kvarstående, till germ. stad-,
stå, i isl. städa, stående, se f. ö. s tån d a
o. stad.
[kvard, kval, sv. dial., bred fåll,
linning, se Kvarken.]
kvarka, I. Erici 1642, Verelius, Lind:
qwar(c)k(en), hos Lind även: qwarka,
förr även qverka 1756, sv. dial. kvärk
m. = da. kverke, till fsv. kvcerk, strupe,
hals; se f. ö. följ.
Kvarken, smalaste delen af Botniska
viken, egentl.: strupen, halsen, till sv.
dial. kvärk, fsv. kvcerk = isl., da. kverk,
mlty. querke, quarka, fhty. querca, besl.
med lat. gurges (genit. -itts\
vattenvirvel, giirgiilio, strupe, luftrör, sanskr.
gargara-, svalg, virvel; av en ieur. rot
g^erg, gurg, som sannolikast är
ljud-härmande (jfr t. ex. ital. gargatta,
gör-gozza, strupe, spän., portug. garganta ds.
ävensom under gurgla) el., såsom vanl.,
men troligen med orätt antages,
redu-plikationsform till ie. g%er, sluka, vartill
bl. a. lat. voräre, sluka (av *#"or-), litau.
gérti, dricka, fslav. grulo, hals, ävensom
mhty. qnerder m., agn (ty. koder). - Nära
besl. med det senare är sannol. mlty.
(hals)quarder, querdar m., rand,
infattning, varifrån sv. dial. kvard, bred fåll,
linning, 110. kvarde, ä. da. körde; i så
fall egentl.: hals, sedan: halskrage o. d.,
alltså med samma betyd.-utveckling som
i krage. - Med avs. på betyd, av
Kvarken jfr sv. dial. kvarka, den smala
delen av skosulan, ävensom under
Hälsing- till hals; om annan an v. av
kroppsdelsnamn i geografiska beteck-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
