Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - kvant ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
beteckningar se huvud, Kinna, näs. –
Formen med a för äldre ä beror på
dialektisk utveckling (jfr Noreen V. spr.
3; 243); möjl. underlättad av ställningen
mellan v o. r (jfr kvar).
kvarn, Bib. 1541: quern, fsv. kvarn,
kværn, kvarn, handkvarn = isl., da.
kvern, got. qaírnus, fsax. querna, fhty.
quirn(a), ags. cweorn (eng. quern), i
got.: kvarnsten, såsom ofta även i övriga
fornspr.; av germ. *kwernu-, *kwernō-,
f., motsv. litau. gìrnos plur., handkvarn,
fslav. žrŭny, kvarn; n-bildning till ie.
roten gᵘ̯er, krossa, vartill bl. a. även
sanskr. grāvan-, sten att mala sönder
med. – Om en yngre beteckning för
’kvarn’ (vattenkvarn), fnord. mylna, se
under Mjölby. – Enl. Kock Sv. ljudh.
1: 237 står kvarn i avljudsförh. till
fsv. kværn. Emellertid synes icke nisl.
kvörn nödvändigt kräva ett dylikt
antagande (jfr Skulerud Ark. 28: 243); o.
sannolikt är väl därför, att i kvarn
samma övergång av -wær- till -war-
föreligger som i kvar.
kvart = da., från ty. quart n., förr
även quarte f., substantiveringar till lat.
quartus, den fjärde. I sv. även om tid
(liksom i no.; ej i da. o. ty.). Som
musikterm motsv. ty. quart(e) f. –
Vara på tre kvart, t. ex. Blanche,
jfr vara tre quart full Hallman (jfr
halvfull, på sju åttondelar); motsv. i da.
(väl från sv.).
kvartal = ty. quartal, av mlat.
quartāle (anni), fjärdedel(en av ett år), neutr.
till quartālis, avledn. av lat. quartus, den
fjärde.
kvartett = ty. quartett n., av ital.
quartetto m., till lat. quartus, den fjärde.
kvarter, som rymdmått numera vanl.
kvárter, fsv. kvarter, -eer, fjärdedel,
fjärdedels timme el. pänning el. aln el. stop
m. m. = da. kvartér, från mlty. quartêr,
ty. quartier n. = fra. quartier m., av
inlät, quartārium n., lat. quartārius m.,
fjärdedelen av ett mått, till quartus,
den fjärde. I betyd, ’del av stad’ väl
urspr, ’fjärdedel’ (knappast, såsom nu,
’omgiven av fyra gator’), jfr Fjärdingen
i Uppsala. I betyd, ’soldatläger’ egentl,
’fjärdedelen av lägret’; härav i ä. sv.
giva kvarter, giva pardon, egentl.: giva
rätt. till uppehåll i lägret, jfr: ä. nsv.
gifua sigh til qvarter, begära pardon,
1612, efter motsv. ty. o. fra. uttryck.
Från den militära användningen härrör
betyd, ’uppehållsort, bostad’ även om
civila; i sv. lån från ty.
kvarts, Spegel 1685, U. Hiärne 1687
(1624 däremot: ’som the kalla på Tyska
Qwartz’) = da., från ty. quarz (=mhty.),
varifrån eng., fra. quartz osv. Enl.
Grimms Wb., Falk-Torp m. fl. möjl. en
smeknamnsform (av samma slag som
Fritz till Friedrich, Heinz till Heinrich
osv.) till ty. dial. querk, dvärg,
växelform till zwerg; jfr t. ex. no. dvergstein,
kristall; alltså att jämföra med kobolt
o. nickel. Däremot Sommer IF 31:
373: av ie. *tu̯ardo-, nära besl. med
grek. sárdion, en vanlig kvartsart
(karneol), sardṓ (jfr Plinius: sarda), liksom
t. ex. grek. sákos, sköld, av *tu̯ak- (alltså
enl. S. ej ’sten från Sardes’); besl. med
fslav. tvrŭdŭ, hård, fast (av * tu̯r̥do-).
Mot denna senare härledning talar dock
i sin mån ordets begränsade utbredning
(som inhemskt).
kvasi, i kvasi-liberal o. d., = ty.
quasi osv., av lat. quasi, adv., såsom
om, av *quām (= quam, såsom) o. sī,
om (egentl, demonstr.: då, så).
kvast, i sv. dial. även kost, fsv.
kvaster, koster, kvæster = no. kvost, kvast,
da. kost, mlty., mhty., ty. quast (jämte
fhty. questa, mhty. queste i liknande
betyd.), av germ. *kwastu-, jämte *kwasta-
i det sannol. gamla finska lånordet
vasta, kvast, badkvast; möjl. besl. med
da. dial. kvas, småris, o. sannol. med fslav.
gvozdĭ, skog, jfr även grek. bóstrykhos,
lövverk (om av gᵘ̯os-); enl. somliga i
avljudsförh. till kvist. Jfr f. ö.
Torbiörnsson Nord. stud. s. 255, Jokl IF
30: 203 f. Ordet är sålunda säkerl.
inhemskt o. fslav. chvostŭ osv., hårbuske,
svans m. m., lånade från germ. språk.
– Om sv. dial. kost, fsv. koster se Kock
Sv. ljudhist. 1: 301, 3: 145 (med
litteratur); knappast, såsom K. alternativt
förmodar, lån från ty. (jfr mhty. kost).
1. kvav, adj., fsv. kvaver, om luft
= no. kvavt n.; till roten i kväva,
alltså egentl.: kvävande.
2. kvav, sbst., i gå i kvav o. d., jfr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
