Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - kvant ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
R. Foss 1621: ’Hon gick ther wadha, til
öron i qwaff, fsv. kvaf, nedsänkning i
vatten, kvav, djup, blott i uttr. (sighla,
siunka osv.) z kvaf; till kväva som
krav till kräva. Se f. ö. det egentl,
etymologiskt identiska k a v.
kved, nu blott högtidl. o. poet.:
moderliv, sv. dial. kvid, buk, fsv. kvedh,
äldre kviper, buk, mage, livmoder = isl.
kviÖr, buk, ä. da. kvid, moderliv, got.
qipus, buk, moderliv, ägs. cwiÖ(a); jfr
mlty. queden, bukskinn på ekorre, fhty.
quiti, vulva; av germ. *kwepu-, väl av
en ie. rot g"et med betyd, ’ansvällning’
o. d., jfr Ity. quadel, en sjuklig
ansvällning av huden, fhty. quedilla, blemma,
ägs. cwedele, svulst, bula; i avljudsförh.
till mlty. koder, buk, hängande kött el.
hud under hakan, jfr höll. kossem med
den senare betyd., no. kusma, sjuklig
ansvällning i ansiktet (av germ. *kup-sm~).
Övriga vanliga anknytningar, t. ex. lat.
botulus, korv, tarm (i så fall ett
umbr.-samn. lån), grek. byttos, vulva (hade
väl bort giva *gyttos), osv. äro felaktiga
el. mer el. mindre osäkra.
kvesa, fsv. kvesa, blemma, böld, möjl.
även: fulslag o. vagel - isl. kveisa, böld,
no. även: barnkoppor, mlty. quése,
blod-blandad blåsa (nu: blåsmask, varav da.
kvcese ds., se nedan), av germ. *kwai~
sö.n; dessutom väl sammansmält med
det härtill i avljudsförli. stående fsv.,
sv. dial., no. kvisa, blemma. Jfr även
no. kveis, snyltdjur i fisk, blåsmask,
sekundärt: illamående efter rus, o.
isl. kveisa, magsmärtor (Falk MoM 1910
s. 106), ävensom fin. lånordet koisa,
koiso, kvesa, fulslag, mal, malört,
kves-ved (urnord. *kwaisö- el. *kwaisöri),
varom se litteraturen FUF 13: 388.
Okänd härledning trots flera
tolkningsförslag. - Kvesved, besksöta, Solanum
dulcamara, Linné 1745; möjl. samma
som i y. fsv. kallas kvesyrt (kveso-,
kvesa-) = fda.; förr använd mot någon
av de sjukdomar, som betecknats med
kvesa, liksom det likbetyd, ty.
hinsch-kraut till hinsch, mjältbrand el. dyl.
Enl. en uppgift från 1654 blev ingen
drucken, som på huvudet bar en krans
av kvesört (dock här översatt med
Hedera); jfr härtill den i no. uppträdande
betyd, av kveis: illamående efter rus.
Jfr litteraturen hos Söderwall s. 1282
sp. 2.
kvi(a), dial., kreatursfålla, teg, även
kve(j) = isl. kvi, fålla, no. kvi(a), fålla,
säteräng; sammanställt med umbr. bio,
inhägnad, av ie. *g"iä. - Från germ.
spr.: fin. kaja, väg mellan gärdsgårdar,
trång plats mellan hus (jfr Fröding:
Lars i Kuja).
kvick, i lagspråket o. sv. dial. även:
levande, jfr: det (barnet) var qvickt födt
Ärfda B., fsv. kvik(k)er, levande, livlig,
rörlig = isl. kvik(k)r (ack. kvik(k)van), kykr
ds., 110. kvik ds., da. kvik, livlig, munter,
fsax. quic, fhty. qnec, queh (ty. quick,
queck, keck; jfr käck), ägs. cwic(ii) (eng.
quick), av germ. *kwikwa~; motsv. got.
qius (gen. qiwis), levande, lat. vivus,
levande, grek. bios, liv (i biologi),
sanskr. jiva, levande, fir. biu, beo, fslav.
zivu, litau. gyvas, av ie. *glÅino-, med
släktingar även i alban.; till en ie. rot
g"i (osv.), leva, i t. ex. lat. vlvere (se
vivre). På grund av olika utveckling
av ie. g% i grek. framför olika vokaler
äro, utom grek. bios, liv, även de grek.
stammarna di- i diaita (= diet) o.
zö-i zoo, zö, lever, av *g"-iö (jfr zoologi)
att föra hit; jfr även hygien. Stammen
glÅi innehåller den allmänna indoeur.
beteckningen för ’leva’. - Förhållandet
mellan germ. *kwikwa- o. got. qius, lat.
vivus osv. är oklart; enl. somliga äro
orden identiska, enl. andra uppträder i
*kwikwa- ett ie. </-suffix el. ett ’inskott’.
- Möjl. äro de nsv. o. nda. orden
påverkade (enl. somliga t. o. m. lånade)
från ty. - En substantivering av adj.
är sv. dial. kvek n., i s. Sv. kväg, da. kvwg,
fäkreatur; sannol. inhemskt, varom
Wig-forss Ark. 34: 236. - Härtill inkoativet
kvickna, fsv. kvikna = isl. = eng.
quicken (sannol. påverkat från nord.);
jfr got. quiunan. Kausativum: fsv.
kvékia, göra levande = isl. kveikja,
k0yk(v)a, mlty. quéken osv., bildat på
det för kausativer vanliga starka
avljuds-stadiet (t. ex. leda, vb, till germ. *lipan,
gå). - Betyd, ’levande, livlig’ ingår i flera
sammans., t. ex.: Kvickrot, Triticum
repens = da. kvikrod; jfr sv. dial.
kvicka, kveka, no. kvika, da. kvikker,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
