- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
379

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - kvist ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

är isl. kviör m., dom = ägs. cwide, dom,
testamente, F. ö. av omstridd o. ännu
dunkel härledning; jfr Liden Arm. Stud. s.
68 f., Persson Indog. Wortf. s. 898. -
Ordet synes atm. långt fram på 1600-t.
fullt otvunget ha brukats liktydigt med
’sjunga’, liksom ännu i vissa nordliga
bygdemål. Det förekommer f. ö. utan
bruklighets- el. betydelseinskränkning i
1700-talets ordböcker o. hos Weste 1807;
först hos Dalin 1850 översättes det med
’dikta* o. framhålles dess arkaistiska
prägel (hos Lindfors 1824 hänvisas till
sjunga).

kväde, dikt, fsv. kvcepe (dessutom i
sammans.: yttrande, jfrokvädinsord)
= isl. kvdédi, av urnord. *kwäpia-, till isl.
adj. -kvcédr (t. ex. jd-kvéÖr, som
samtycker); i avljudsförh. till *kwepan (-
k vada). - I nsv. väl atm. påverkat av
fornspr.; ordet finns dock i ä. ordböcker,
Serenius 1741 osv., o. synes aldrig ha
varit utdött i språket.

kväka, Gomenius Orbis pictus 1684:
Grodan qväker (skiåller), jfr isl. kväka,
kvittra, no. kvakka, kväka, gläfsa, sv.
dial. kväka, snattra, om and, ä. da.
kvakke, kväka, da. kvatkke, mlty. quaken,
kväka, skrika, ty. också quåken ds., även:
snattra, skälla, gnälla, eng. quack snattra.
Ljudhärmande, delvis självständigt
uppkomna bildningar; jfr de obesläktade
fslav. kvakati (med betyd, ’kväka’ t. ex.
i ry.) o. lat. coaxäre, kväka. Se f. ö.
skväka.

kväkare, Ord. St. Posttijd. 1687:
qvä-kare, Rudbeck 1688: queker; jämte ty.
quåker osv. från eng. quaker o. 1650,
urspr, smädenamn, av eng. quake, darra,
skaka, av ägs. cwacian, jämte cweccan
(ej, såsom stundom antages, besl. med
lat. vexäre, skaka m. m.); enl. den
vanliga tolkningen på grund av kväkarnas
häftiga rörelser under det exstatiska
tillståndet; enl. andra med syftning på
att ett tal, som sektens upphovsman
Fox hållit inför domstolen, slutat med
de orden: ’Darren (quake) för Guds
vrede*.

kvälja, fsv. kvcelia, kväva, plåga,
hindra, väcka tvist om = isl. kvelja, da.
kvcele, kväva, pina, plåga, fsax. quellian,
fhty. quellan (ty. quålen) ds., ägs. cwel-
lan, döda (eng. quell, kväva m. m.);
av germ. *kwaljan, kausativum till germ.
st. vb. *kwelan (se kval o. kvalm).

kväll, fsv. kvceld(er) m. o. n. = isl.
kveld n., ä. da. kveld; jfr fhty.
quilti-werc, aftonarbete, ägs. cwieldtid, afton;
av germ. *kweldaz, -iz n., till ie. *glÅel~
i litau. galas, slut (t. ex. på dagen) osv.
Liden Språkv, sällsk. i Upsala förh.
1891-94 s. 71 f. F. ö. blott osäkra
anknytningar. Jfr, särsk. om no. formen
kvald, Skulerud Ark. 28: 239 f. -
Kvällsvard, se nattvard.

kvälla, välla, ungt ord i sv., Dalin
1850, från ty. quellen, av fhty. quellan,
jfr ägs. gecollen, uppsvälld, till ie. roten
g~el i sanskr. gdlali, dryper, grek. bdllö,
kastar (av *g~liö; jfr t. ex. bal 2 o.
problem), osv. En inhemsk bildning
av samma rot är fsv. kvild, källa till
en flod; se K vill e. Ett deverbativ av
ty. quellen är sbst. quelle, källa; däremot
är källa, trots flera handböckers
uppgifter, obesläktat. Jfr kvalm, kväller,
kvalster.

kväsa, A. Oxenstierna 1627: qväste
(part.; säkerl. normaliserat), 1645, 1651,
1652, 1658, 1671: qwätzt- (-e-; även qu-),
part.; 1669, 1679, 1685: qwest- (-ä-; även
qu-); under 1600-t. regelbundet o. under
1700-t:s förra hälft nästan alltid i part.
pf., om slaktningar o. drabbningar, ofta
i förb. med sargad, sårad el. slagen o.
i dessa betyd. = ä. da. kvæsse, kvætse,
da. kvæste, från ty.: mlty, quetsen, ques-
sen (jämte quetlen), krossa, skada, såra,
o. mhty. quetzen ds. (ty. quetschen,
krossa, pressa). Mlty. quetsen kan vara
en s-avledn. av quetten, som är
identiskt med mhty. quetzen; el. en från
hty. lånad form. Besl. är da. kvas(s)e,
pressa ut, om saft = ty. quatschen (eng.
quash väl däremot från ffra. quasser =
fra. casser), av lat. quass&#257;re, till quatere,
skaka. Jfr även sv. dial. kvadda, krossa,
da. dial. kvaddre, slå i stycken, från
lty. quadderen; härtill da. kvadder, små
stycken. Snarast av ljudhärmande urspr,
(liksom ty. quatschen, plaska, prata, lty.
quassen, sv. dial. kvasa, om vatten i
stövlarna; el. som krysta, pressa o. d.).
Annorlunda Wood Mod. läng. notes 1902
(se IF Anz. 15: 107).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/0467.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free