Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Laura ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
köping). I de östnord, spr. har i så
fall ordet antagit formen av bildningar
på -ung, -ing. Man har också gissat på,
att senare leden vore ordet gangr, färd
= gång; alltså egentl.: härtåg.
ledsaga, L. Petri, G. I:s reg. 1558 i
den äldre betyd, ’visa vägen’, 1623 i
betyd. ’leda, föra’ = da. ledsage, i ä. da.
även: visa vägen, motsv. mlty. leitsagen,
leda; till fsv. sbst. lēdhsaga (i
lēdhsaguman, ledare) = isl. leiðsaga, visande
av vägen, ävensom fsv. lēdhsagi, lots =
isl. leiðsagi, vägvisare, mlty. leitsage,
ledare, lots; jfr fsv. lēþsagare = isl.
leiðsagari; till led 2 o. stammen saʒ- i
säga. Jfr saga, domsaga osv.
ledsam, fsv. lēdhsamber, ledsam; jfr
lēdhosamber, även: kännande leda, ä.
nsv. ledho-, ledhesam, ledsen, utledsen;
till adj. led 4 (o sbst. leda 1); se f. ö.
-sam.
ledsen, 1671: ledsna plur., 1680 (som
predikativ); lessen t. ex. I. Holmström;
utvidgning med -n av ä. nsv. ledse, t. ex.
Bib. 1541, Möller 1755, fsv. ledse (m. m.);
till adj. led; jfr med avs. på bildningen
t. ex. harmsen, sorgsen. - Ledsna,
vb, slutet av 1600-t., i ä. nsv. även
ledsnas t. ex. Mörk; kan vara en
inkoativbildning till ledsen el. ledse, men även
uppfattas som ett ungt inkoativ till
leds, presens till vb. ledas, liksom
lyssna bildats till lyss (lyds), presens
till likbetydande lydas. - Ledsnad,
t. ex. Lind 1749, ombildning av ä. sv.
ledsna f., t. ex. O. v. Dalin, som är en
avledn. av ledsen; jfr rodnad till vb.
rodna. En likbetydande bildning år
ä. nsv. ledsla f., t. ex. Bib. 1541.
ledtåg = ä. da. led(e)tov, sällskap, följe,
da. ledtog, blott om otillåtna handlingar;
till led 2 i den äldre betyd, ’resa, följe’
o. mlty. toch, resa (se tåg); alltså egentl,
en tavtologisk sammans.
Leffler (Läffler), familjen., från ty.,
urspr, yrkesnamn, till ä. ty. leffler,
skedmakare (nu löffler, varav ty. familjen.
Löffler), avledn. av mhty. leffel, sked
(ty. löffel), varom se lapa.
1. lega, liggplats, fsv. legha, lægha,
liggande, läge = isl. lega, av germ.
*leʒon, till roten leʒ i ligga. Vokalen
-e-i nsv. för väntat -ä- är flertydig.
2. lega, avtalad betalning o. d., fsv.
lēgha = isl. leiga, da. leie, av germ.
*laiʒōn; till fsv. vb. lēgha (jämte lēghia,
se leja) = isl. leiga (ipf. -gð-), av germ.
*laiʒēn, grammatisk växelform till *laihn-,
i lån, län; se närmare d. o.
legal = ty., av lat. lēgālis, laglig, till
lex (genit. lēgis), lag (ej besl. med
likbetyd, sv. lag). Av samma lat. ord
även fra. loyal, egentl,: laglydig, varav
sv. lojal. Jfr följ.
1. legat m., sändebud = ty. osv.,
av lat. lēgātus ds., egentl, part. pf. pass.
till lēgāre, skicka som sändebud, väl
närmast från betyd, ’befullmäktiga’, till
lex, lag. Jfr följ. o. relegera. -
Härtill även legation, av lat. lēgātio.
2. legat n., testamentsgåva = ty.
osv., av lat. lēgātum n., till lēgāre i
betyd, ’testamentera’; se föreg.
legend, O. Petri, L. Petri, förr även:
i sing. -a, -e, plur. -or (jämte -er redan
hos L. Petri) = ty. legende, av mlat.
legenda f., samling helgonberättelser
o. d., som vid gudstjänsten upplästes å
helgonens (osv.) åminnelsedagar, egentl,
neutr. plur. av lat. legendus, som bör
läsas, till legere, läsa (egentl.: samla ihop,
utvälja); jfr lektor.
legera, om metaller = ty. legieren,
av lat. ligāre, binda, förena (jfr liga,
obligat; urbesl. med lik 2) = fra. lier
(se liera); jfr fra. alliage, aloi, eng.
alloy, legering, till sammans. alligāre
(se allians).
legio, många, stor mängd, Bib. 1541
(Mark. 5: 9, Luk. 8: 30) = lat. legio
(genit. -ōnis), romersk häravdelning (4-
6000 man), legion, varav sv. legion =
ty. i betyd, ’stor mängd’, egentl.: utvalt
manskap, till legere, välja, samla ihop
(även: läsa, se legend, lektor), besl.
med grek. lógos, tal m. m. (jfr biologi
osv.).
legitim = ty., av lat. légitimus,
lagenlig, till lex, lag (se legal).
legymer, K. Stobæus 1725 (hos B.
Olai 1578 den lat. formen), av fra.
légumes plur., grönsaker, av lat. lēgumen
n., skidfrukt; knappast, såsom ofta
antages, till legere, plocka, samla, välja,
alltså: plockad el. utvald frukt.
leja, fsv. lēghia, växelform till lēgha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
