- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
409

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lidingö ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

men hos Weste 1807. – Likväl, fsv.
liko-, llkavæl = no.-da., ä. da. ligevel,
från mlty. likewol = ty. gleichwohl.
Härav sammandragningen lell, läll i sv.
dial., som under 1600-t. stod högre på
rangskalan än nu, men aldrig egentl.
trängde till normalprosan; jfr exemplen
hos förf. 1600-t:s sv. s. 94; även använt
t. ex. av Karl XII i brev.

lika, behaga = fsv. (ipf. -adhe) = isl.
lika (-að- o. -t-), got. (ga)leikan (-aida),
behaga (jfr likna slutet), galeikon, vara
lik, fsax. likon o. fhty. (gi)lichen, behaga
(i fhty. även: vara lik), ags. lician (eng.
like); av germ. *liken o. *llkon, egentl,
’vara lik el. passande’. I fornspr. med
opers, konstr. av olika slag; jfr däremot
eng. I like. I nsv. riksspr. väsentl. att
betrakta som lån från fornspr. o. dial.
– Ett annat vb är fsv. lika, göra lik,
jämföra m. m. = isl. lika, jämföra, giva
utseende av, båda med ipf. -að-; jfr
även isl. likja (-kf), fsv. part. likt, fhty.
pres. likju osv., i samma el. likn. betyd.

like = fsv. = isl. like, got. galeika,
mlty. gelike (varav gelike), fhty. gilicho
(ty. meines gleicheu), ags. gelica (eng.
like), substantivering av adj. lik.

likna = fsv.: vara el. göra lik,
efterlikna, jämföra = no. likna, jämföra,
likna, da. ligne, mlty. likenen, göra lik,
jämföra. I betyd, ’vara el. bliva lik’ ett
inkoativum på -na till adj. lik av samma
slag som t. ex. gulna o. d.; i betyd,
’jämföra’ väl påverkat från mlty. – Isl.
likna, ’förbarma sig över’ är en avledn.
av likn f., barmhärtighet = got. leikains,
behag, till leikan, behaga = lika.

likstol, förr: avgift till pastor vid
dödsfall, stundom även -stod, fsv.
likstol, omtydning av liksto i anslutning
till stol i betyd. ’belopp’ (se huvudstol);
liksom fsv. eldsto, eldstad, o. garþsto,
plats för gärdsgård, sammansatt med
ett ord sto = isl. -stó i eldstó, no. sto,
mjölkplats, ags. stów, plats, av germ.
*stowo-, plats, ställe = litau. stovà,
plats, ställe (av ie. *stana-), osv., jfr
grek. stoa, pelarhall (av *stouia-; se
stoiker), till ie. roten stau, stå, vara
ställd, utvidgning av roten st(h)a i stå.
Formellt samma ord är got. staua, dom,
egentl.: (tings)plats. Jfr stuva 2. –
Avljudsformer till ie. stau se under stöd,
stor.


liktare, skeppsb., pråm som biträder
större fartyg med lastning el. lossning,
Sjöl. 1667 = ä. da. ligter, da. vanl.
legter, från lty., holl. lichter, varav eng.
lighter; egentl.: som lättar (på last), till
vb. lichten, motsv. lätta. Jfr med avs.
på formen rikta o. rätta.– I ä. nsv.
lättare, t. ex. Lind; i nsv. även läktare.

liktorn, I. Erici 1642, fsv. likthorn
(Sdw. Tillägg) = isl. likþorn, da.
ligtorn, mlty. likdorn, ty. leichdorn (vanl.
dock hühnerauge); egentl.: kroppstagg;
se lik 1 o. torn 1.

likvidera, = ty. liquidieren, fra.
liquider, av mlat. liquidare, till lat.
liquidus, viss, klar, flytande, till liquere, flyta.
Likvidera betyder alltså egentl.: göra
klar, klarera; med samma
betyd.-utveckling som i klarera, Jfr följ.

likör, av fra. liqueur ds., även:
vätska, av lat. liquor, vätska; se föreg. –
I ä. nsv., t. ex. 1701, om starka drycker
i allmänhet.

lila, blekviolett = ty., av fra. lilas,
syrén, syrénfärg, motsv. ital. o. span.
lilac, syrén m. m., från arab. lilak, av
pers. nila, blå.

lilja, fsv. lilia = isl. lilja, da. lillie,
fhty. lilja (ty. lilie), ags. lilie (eng. lily);
liksom åtskilliga andra beteckningar för
odlade prydnadsväxter från romarna (jfr
t. ex. ros, viol): av lat. lilia, plur. av
lilium (fra. lis), möjl. lån från grek.
leirion (med avs. på l-et jfr växlingen
lat. lilinum o. lirinum, liljeolja, från
grek. leirinon); kanske dock med Meillet
MSL 15: 163 lån från en med det grek.
ordet gemensam källa; f. ö. dunkelt. –
Ulfilas översätter grek. ta krina, liljorna,
med det allmänna blomans, blommor.

liljekonvalje, Bromelius 1694; Linné
Gotl. r.: lellecovalle (så ännu i smål.);
motsv. no. o. da. dial. liljekonval, efter
det latinska namnet Lilium convallium
(till vallis, dal); anslutning till lille
framgår av da. dial.-former på bitte-.
Förr: rams o. majlilja.

lilla, se liten.

lilleputt, förr -pytt: Bellman
(Lillepytt, som namn), 1779 (lillpytt, om
tusenskönan), 1799 (lillipyttar); till sv.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0497.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free