- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
410

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - lim ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dial. pytt, liten pojke, osv.; se putte.
Möjl. ombildat av o. i alla händelser
senare säkert anslutet till eng. Lilliput
i Swifts Gulliver’s Travels.

lim, fsv. līm, lim, kalk (den senare
betyd. kvar i dial., jfr nedan ortn.
Limhamn Skå. = isl. lím ds., da. lim,
lim, i dial. också ’kalk’, i de nord. spr.
neutr., motsv. fsax., fhty. lîm m., lim
(ty. leim), ägs. lím, lim, kalk (eng. lime);
jfr finska lånordet liima, lim.
Avljudsform: germ. *laima(n)- = fsax. lêmo
m., dy, ler, fhty. leim(o), ags. lám (eng.
loam). Liksom lat. līmus, dy,
m-avledning av ie. roten li, varom se ler,
ävensom, med labialutvidgning, bliva, libba
osv.; jfr parallellbildningen slem (dit
lat. līmus också kunde föras). —
Limhamn är en gammal utskeppningsort
för kalk. Kallas av Linné Kalkhamn.

limonad el. lemonad, Spegel:
limonada, Rålamb 1690: limonade = ty.
limonade, äldre även -a, av fra.
limonade, ital. limonata, till limon, citron,
G. I:s reg. 1556: lemon, Schroderus
1639: limon = ty., av fra. limon, ital.
limone, av pers. līmūn, citron(träd). —
Om formen med -e- se Kock Sv. ljudh.
4: 442.

limpa, Gustaf II Adolf, förr även -e-
=, ett, som det tyckes, uteslutande
svenskt ord; väl avljudsform till no.
lumpe, lumpa, tjockt flatbröd, eng. dial.
lump, ett slags brödkaka, besl. med sv.
dial. lumpog, kort o. tjock, no. lumpen
ds.; se f. ö. lump. Möjl. eger också
sammanhang rum med no. limp, kant,
hörn, lty. limpe, om de spetsiga hörnen
på ett tyg.

limstång i uttr. löpa med
limstången, t. ex. Columbus Ordesk,
Dalins Arg. osv., jämte motsv. i da. från
ty. mit der leimstange laufen, egentl.
om fågelfängaren, som använder ett med
lim bestruket spö (limspö); i sv. med
skiftande betyd., varom Hesselman
Argus Anm. I, s. 81.

lin, fsv. līn, även: linne = isl. lín,
da. lin, got. lein, fsax., fhty. lîn (ty.
lein), ags. lín (jfr eng. lin-seed, linfrö),
motsv. lat. līnum (varav fir. līn, fra.
lin; se linje, linoleum, linong), o.
med kort i: grek. línon, fslav. lĭnŭ,
litau. linaĩ plur. Omstritt, om inhemskt
germ. el. lån från lat.; i senare fallet
dock synnerligen gammalt att döma av
den samgerm. avledn. .*līniōn = lina.
Även betvivlas av somliga hela ordets
indoeur. börd; snarast med orätt: märk
särsk. lat. avledn. linteum, linne, o. grek.
(hom.) līta ack. plur. n., lītí dat. sg.,
linneväv. Alltså i alla händelser en
indoeur. beteckning: de indiska språken
ha dock avvikande benämningar.
Urgamla ord för ’lin’ äro även hör o. ty.
flachs = ags. fleax. Jfr härtill
Schrader Reallex.2 s. 323 f. Se f. ö. lina,
linne o. lärft.

lina, fsv. līna = isl. lína, da. line,
mlty. lîne, fhty. lîna (ty. leine), ags. líne
(eng. line), av germ. *liniōn, egentl.:
gjord av lin (bildat som t. ex. gryta:
gryt, sten); jfr linje. Betyd, ’lina,
snöre’ finns f. ö. redan i grundordet i
t. ex. fsv. o. lat. — Löpa linan ut,
motsv. i da. o. eng., väl egentl. om
hästar, som tämjas.

lind = fsv., isl., da., ags., eng. = fsax.
lind(i)a, fhty. lint(e)a (ty. linde), av
germ. *lindō-, *lindiō- = ie. *lentā,
*lentiā. Avljudsform: lont- i ryska lutĭe,
lindskog, ry. dial. lutŭ, lindbast, o. enl.
Bezzenberger m. fl. även *ln̥t- i grek.
elátē, fura (med avs. på betyd.-växlingen
jfr t. ex. bok, fura; linden är ej
inhemsk i Grekland; den senare
sammanställningen dock osäker: jfr Lidén IF
18: 491). Enl. somliga även besl. med
litau. lentà, bräde, o. lat. linter, båt (jfr sv.
eka: ek); jfr H. Petersson Heterokl.
s. 60 f. — I isl., fhty. o. ags. betyder
ordet också ’sköld’; jfr fsv. asker, spjut
o. askträd. — Möjl. till germ. adj.
*linþia-, böjlig m. m., o. lat. lentus, böjlig,
seg; med syftning på lindbastets el.
virkets beskaffenhet (se under lindorm
o. len). Jfr f. ö. linda 2.

1. linda, träde = fsv., ett speciellt
svenskt ord; vanl. betraktat som en
avljudsform (germ. *lendiōn) till land
o. enl. somliga även till lund, det
senare mycket ovisst.

2. linda, barn- o. d., oblik form
av ä. nsv. linde Lind 1749 = fsv.:
bindel, gördel, kvinnobälte = isl. lindi,
no., ä. da. linde, av germ. *lindan-, till


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0498.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free