- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
415

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - liten ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

livmedikus, livrätt, livvakt (efter
ty. leibarzt, -gericht, -wache). - Med
liv och lust, .motsv. i da., genom
felaktig övers, av ty. mit lieb’ (dvs. kärlek)
und lust. - Detta ord har alldeles
undanträngt ett annat urgammalt ord
för ’liv’: germ. *ferhwu- - isl. //pr, fhty.
ferah, ägs. feorh, jfr got. fairhvus, värld,
av ie. *perkii" (genit. *perku-) - sanskr.
pärcu, revben (dit bl. a. livsfunktionernas
säte förlades; jfr -lunda), vartill avledn.
isl. firar, män, ävensom, med
deiital-avledn., isl. fyröar, män (av germ. *fer~
gwidöz, förf. Ark. 7: 168), o. ägs. fer(h)d,
liv, ffris. fer(é)th. - Livaktig, fsv.
lif-aktogher, levande, livaktig, från mlty.
lifachtig, som rör kroppen = ty.
leib-hafi(ig); i da. betyder livagtig,
livslevande, i egen person; jfr ty. leibhaft.
Se f. ö. -agtig. - Livmoder, 1715 =
da., till liv i betyd, ’underliv’ (jfr
livsfrukt, moderlivet) o. moder,
livmoder, i m o der sju k a, m öder passion,
sv. dial. modern, mora best. form ds.
= ty. mutter, efter lat. mätrix (jfr
mattram), avledn. av mäter, moder.
- Livsandar, Ehrenadler Telem. 1723
(i fra. originalet: esprits), motsv. da.
livsaander, ty. lebensgeister, övers, av
mlat. spiritus vitales (o. animales, jfr
eng. animal spirits), ett slags luftartade
väsen, som troddes genomströmma
ådrorna o. spela en viktig roll vid
livsprocesserna. I denna filos. o. naturvet. betyd,
ofta under 1700-t., t. ex. Rydelius,
Wallerius, A. J. Retzius. - Livstråd,
motsv. i da., ty., eng., från
uppfattningen om nornorna, som spunno o.
avskuro barnets ’livstråd’, ävensom efter
den likartade föreställningen om de
romerska ödesgudinnorna (parcse).

livländare el. liff-, till Livland. Enl.
Karsten Germ.-finn. Lehnw.-stud. ss. 7,
205 egentl, germ., till en stam
*(s)llwa-i isl. sly, slemmiga vattenväxter, sv. dial.
sli, slem, finska lånordet Hiva, slam,
grek. lews (av *leiuo-), glatt, flack, om
orter, lett. leija, dal (jfr slem, ler, lim);
alltså ’sumpmark’ el. ’kustland’. Om
lett. leija se dock förf. Ark. 35: 192. -
Hit hör möjl. också stadsn. Libau. -
Härav det från Livland härstammande
sv. familjen, von Liewen.

livré, 1663: livrée, jfr nedan, av fra.
livrée, egentl, om dräkter som
husbonden, i sht konungen, vid större fester
gav sina tjänare, ’det överlämnade’, till
livrer, överlämna; se f. ö. leverera.
Den ä. nsv. formen liberi, 1616 o. f. ö.
under 1600- o. en del av 1700-t.,
härstammar från ä. ty. liebereg, liberee,
liksom det vanliga liveri, 1621 o. ännu
o. 1800, från ä. ty. liveree, liverei. -
Förr stundom även, liksom i fra., i
betyd, ’(livré)betjaning’, t. ex. G. J.
Ehrensvärd 1780: ’Först gingo hennes livrée,
tre och tre i bredd’; jfr Leopolds Eglé
och Annett: ’Med statsvagn, hof-livré,
entréer, taburett’, där hoflivré betyder
’hovbetjäning’. I Tersmedens memoarer
(o. 1780) stundom i betyd, ’uniform’,
vilket senare ord där emellertid också
användes.

ljud, fsv. liup, lyssnande, tystnad
(kvar i äska ljud), ljud, röst = isl.
hljöÖ, ä. da. ljud ds., da. lyd, ljud, got.
hliup, lyssnande, i avljudsförh. till mlty.,
mhty. lut (ty. laut); jfr med annan
avledning fhty. liodar, ägs. hléodor, ljud
o. d. Till grund ligger adj. *hleupa-:
isl. hljödr, tyst (jfr lytt 2), fsv. liudher,
ljudligt *hluöa-: fsax. hlM, fhty. hlut
(ty. laut), ägs. hlud (eng. loud),
högljudd; jfr högljudd; egentl, particip på
ie. -to-, motsv. (med annat
avljudssta-dium) lat. inclutus, grek. klytös, sanskr.
crutd-, berömd; till den i samtliga ie.
språkfamiljer uppträdande roten kl(e)u
i lat. clu(e)o, kallas, grek. kléö,
berömmer m. m., sanskr. crnoti, hör, fir.
clu-nim, hör, osv.; med m-avledn.: got.
hliuma m., hörsel, öra (se lomhörd),
fhty. hliumunt (ty. leumund), (gott)
rykte (= sanskr. crömatam, gott rykte);
med s-stamsbildning: grek. klé(p)os, ära,
fslav. slovo, ord (se slav), osv.; se även
lystra. Jfr f. ö. Le, lyda, lyss, lyssna,
lyhörd, lytt 2. - Betyd, ’tystnad’
utgår liksom den motsatta av ’ljud’ från
grundbetyd, ’höra, lyssna*. - Annat
ljud i skällan, redan hos P. Brahe
Kr. 1580-t. - Härav vb. ljuda, fsv.
liudha = isl. hljöÖa, da. lyde osv., av
germ. *hleudön, i avljudsförh. till fsax.
hludön, mlty. luden (se nedan),fhty. låten
(ty. lauten), med kausativet germ. */i/fi-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0503.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free