Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - lock ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*la nho-, *lanha-, motsv. lat. luciis (*lonko-),
lund, sanskr. löka-, öppen plats, litau.
länkas, öppen plats (jfr till betyd, under
lund); egentl.: glad, glänta, ljusning,
till roten i ljus o. låga. Se Läffler Ark.
7: 257 f. (samt om formen Lan Kock
Sv. Ijudh. 2: 261, som emellertid anser
det ovisst, om ett *lauh- ligger till
grund). Jfr med avs. på betyd, glad,
sbst.
1. lock, hårlock, fsv. lokker = isl.
lokkr, fsax. lok, fhty. loc (ty. lock), ägs.
locc (eng. lock), av ie. *lugnö- = litau.
lugnas, böjlig, smidig, till roten Ing i
grek. lygos, böjlig gren, lygöö, böjer,
gäl. Ingach, krokbent; jfr lök o. luka.
2. lock, på kärl, fsv. lok, luk, lock,
lucka, rigel? = isl. lok, rigel, lås, lock,
förvaringsställe, halvdäck, slut, da. laag,
lock, ffris. lok, lås, fhty. loh, gömställe,
hål (ty. loch), ägs. loc, regel,
förvaringsställe, fängelse, av germ. *lnka-, bildat
på svaga rotstadiet till germ. vb. ’’Inkan,
tillstänga = fsv. Inka osv. (såsom t. ex.
tåg, rep, till *tiuhan); egentl.:
’tillstängning’, vaiav dels ’det stängande, lock’
o. dels ’det tillstängda, hål o. d’. Jfr
lucka l, 2, lycka vb, nyckel. - Den
germ. roten i lock 2 osv. identifieras av
somliga med ie. Ing, böja, i lock 1:
’böja’ ;> ’tillsluta (en dörr)’; osäkert; jfr
luka.
locka (tubba o. d.), fsv. locka, lukka
= isl. lokka, da. lokke, mlty. locken,
fhty. lockön (ty. locken), lucken, ägs.
loccian; besl. med litau. Ingoli, bedja
inställsamt. Ovisst, om -kk- beror på
intensivisk konsonantförlängning el.
utgår från -/en-’ (jfr litau. palågnas,
in-ställsam, liksom fhty. f ollon, fylla: sanskr.
pur nå-, full).
locke, spindel, fsv. lokke, Inkke, sannol.
en kortnamnsbildning, av samma slag
som likbetyd, sv. dial. nocke, ägs. lobbe,
Ity. kobbe m. fl., dock av oviss
härledning. Enl. Celander Lokes mytiska
ursprung däremot egentl, ett vättenamn
Lokke, som sammanhänger med Loke;
jfr samme förf. Dan. stud. 1914, s. 80
f., ävensom Setälä FUF 13: 325 n. 1.
Betr. Loke o. Lokke jfr även Riegler
WuS 4: 221 o. se Loke.
locker, se lucker.
Locknevi, socken o. by i Kim. 1., fsv.
Ludhkonuwy (dvs. -vi) m. m., sannol.
till ett fsv. *Lodhkona, äringsgudinnan,
till got. lindan osv., växa (se luden).
Sahlgren NoB 6: 33 f. Något annorlunda
(: isl. ilöÖ, gröda) K. F. Johansson Die
altind. göttin Dhisånä s. 96 n. 1. Jfr
Luggude.
lockout, lockaut, från eng. lockout,
egentl.: stäng ute; jfr lock l, lycka
vb o. ut.
lod = fsv., da.; förr även ’kula’, såsom
ännu i sv. i poet. språkbruk; från mlty. 161
(genit. lödes), bly, kula, viss vikt (jfr
10 d ig) = mhty. löt, bly, vikt (ty. löt),
ägs. léad, bly (eng. lead), av ger m.* land a-,
Förhållandet till mir. Inaide, bly, är
oklart; ettdera möjl. lånat. - Med avs.
på lodrät jfr aplomb. - Avledn.:
löda, se d. o.
lodda, fisken Mallotus villosus, Nilsson
1855; 1845 däremot lödd (1770 om den
mycket närstående norsen), från no. lödda
ds., hypokoristisk bildning till no. lode,
ludenhet (se ludd o. luden), efter de
ludna banden längs sidorna.
lodja, ett slags pråm, fsv. lodhia, från
mlty. lodie, från ryska lod(i)ja - fslav.
ladiji osv., av urslav. *oldija, snarast
med Liden Bland, språkh. bidr. I s.
9 f. (Göteb. högsk. årsskr. 1904) till
germ. *alÖa-, *aldön, tråg, ho = sv.
dial. alla ds., osv.; jfr fsv. Icedhia, isl.
led j CL (sannol. till en slavisk form med
a) o. se f. ö. Ål l e b er g o. ollon. En
ombildning av samma slaviska ord
föreligger i isl. ettid i m., ellida f., skepp,
särsk. bekant genom det i Tegnérs
Fri-tiofs saga uppträdande skeppsnamnet
Ellida.
loft, fsv. loft, löpt, övervåning,
lofts-byggnad, även: upphöjning, upphöjd
plats = isl. löpt n. ds., även:
luftrummet över jorden, da. loft, loft, rumstak,
motsv. mliy. Incht f., övervåning, vind
(eng. loft från nord.); samma ord som
luft o. lukt. Ordets grundbetyd, har
sannol. varit ’tak (av bark)’; jfr fhty.
louft, bark, bast, nötskal (jfr ty. dial.
läuft, nötskal, fruktskida), samt utan
f-avledn. fhty. louba, lonpa, lonppia,
svale, svalgång, vind m. m. (ty. laube,
även: berså, lusthus; med anslutning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
