- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
420

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Loka ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

thriscus (jfr även björn loka jämte
-f l o ka), om Heracleum Bureus Surnl.
o. 1600, jfr sv. dial. hundsloka, no.
hundslokja, till ä. nsv., sv. dial. loka,
sloka = isl. löka, hänga, släpa, no. loka,
gå o. söla, till germ. roten (s)lak, (s)lök,
se slak o. sloka. Ä. nsv. htmdeluka
1587 osv. synes höra till samma
ordgrupp som da. slukoret (se under
slokörad) o. möjl. slockna. Namnet syftar
egentl, på växter med stora slokande
blad.

3. Loka, Vstml., sannol. äldst plur.
*Lökar, efter de två sjöarna Norra o.
Södra Loken (förf. Sjön. 1: 351), besl.
med dalm. lök, vattenpuss, isl. lékr,
långsamt flytande bäck, no. lek även
’dypöl, vattenpuss’, i avljudsförh. till
lake 1; se f. ö. läck.

lokal, sbst. = ty. (där neutr.) = fra.
local, substantivering av lat. adj. locälis
(sv. lokal), till locus, ställe (sv. lokus).
Jfr lokomobil, lokomotiv ävensom
kuscha, löjtnant, miljö.

Loke, mytol., från isl. Loki, av
omstritt ursprung. Säkerl. ett slags
kortnamnsbildning till de västnord.
gudanamnen Loplr o. möjl. även Lödurr (el.
Loöurr); jfr Olrik Sv. 1m. 1911 s. 587
f. o. förf. Ark. 34: 187 n. 2. En
annan kortnamnsbildning med i dylika
fall vanlig konsonantförlängning är det
östnordiska vättenamnet Lokke, som
möjl. sammanhänger med l o ek e,
spindel (se d. o.). De vanliga
sammanställningarna av Loke med låga o. i all
synnerhet germ. *lukan, stänga, tillsluta,
böra helst avvisas.

lokomobil, Bolinder 1861 (om
Munk-tells lokomobiler från Eskilstuna) =;
fra. locomobile, till lat. locus, ställe (se
lokal), o. möbilis, rörlig (se mobilier).

lokomotiv, 1838: ’ångvagn eller, som
det heter, ’lokomotiv’ (om tyska förh.)
= ty. lokomotive, fra. locomotive, från
eng. locomotive, till lat. locus, ställe, o.
ett unglat, molivus, som förorsakar
rörelse (se motiv).

lolla, Dalins Årg., lålla Serenius 1734,
jfr no. lulle m. o. lulla f., gosse el. flicka
på o. 15 år; jfr sv. dial. lolla, vara trög
o. d., nisl. lolla, lulla ds. Imitativa
bildningar av samma slag som ty. dial.
löll(e), narr, dåre, Inllc, liille ds., tyrol.
ZoZZct i samma betyd, som sv. lolla,
polska dial. lola, oordentlig kvinna,
li-tau. lulys, lett. lulis, dumbom, ital.,
neap. lollo, narraktig, ngrek. lölös ds.
Släktskap i egentl, mening föreligger
icke mellan de flesta av dessa ord. Jfr
lalla.

lom, fågelnamn, loomer Sigfridi 1619
= isl. lömr, da. lom, av urnord. *Zöma-,
från nord. språk lånat i ty. lohme, höll.
lom, ä. eng. loom (eng. loon genom
ombildning), fra. lumme; jfr isl. lömr,
skrik; efter fågelns läte; besl. med no.
heilo, da. hjeile, ljungpipare, till heid,
hed, o. isl. fågeln, lo f., löa; sannoh till
en ljudrot, vartill avljudsformen la i
grek. laiein, skälla, o. Idros, mås
(kanske dock ej besl.); se l ä m m e l o. jfr
Noreen Sv. etymol. s. 52 ävensom Liden
Arm. Stud; s. 49 f. Däremot ej, såsom
även antagits, till lomma 2, gå med
tunga steg: sjöfåglar gå i regeln illa.

lombard, invånare i Lombardiet, jfr
fsv. lumbardhar plur., isl.
LumbarÖa-land - ty. lombarde, från ital.
Zom-bardo, av germ.-lat. longobardus,
langobardus-, enl. somliga: långskäggig, till
germ. *langa-, lång, o. *barda, skägg
(se bard 1); enl. andra: beväpnad med
långa hillebarder, till fhty. barla, isl.
baröa, stridsyxa (se hillebard o. jfr
frank 2, sax a re). - Från detta
folknamn kommer även lombard som
beteckning å ett visst slags låne- el.
pant-lånebanker; efter de lombarder, som
under medeltiden slogo sig ned i olika
länder som växlare o. bankirer (jfr
Lombard street i Londons city).

lomber, l’hombre, ett spel, Swedberg
1716: lomber, av fra. Vhombre, urspr,
ett spanskt spel, av spän. hombre,
människa, av lat. homo (se h urnan,
brudgum).

lomhörd, ä. nsv. lom(m)hörd(er), Var.
rer. 1538, Lex. Liiic. 1640 osv., den
allmännaste formen, jämte lam-, t. ex.
Lind 1749, Linné, lium- Dalins Årg.
m. fl., Horn-, t. ex. 1745, höra, med Kock
Sv. ljudhist. 2: 174 f., tillsamman med
ä. sv. loin, dov, lomhörd, nsv. lomma l,
sv. dial. lum, dovt ljud, Ijomma, ljumma,
genljuda. På samma sätt bör ä. sv. Zam-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0508.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free