- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
421

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Loka ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hörd Lind 1749 förbindas med sv. dial.
/ärna, genljuda, ge eko, o. sv. dial.
löm-hörd med lomma, genljuda. Grip Skutt,
m. ljudl. s. 76. Med avs. på
betyd.-skiftningen ’dov’ ^ ’döv’ se under dessa
ord. Orden återgå på några, delvis till
olika avljudsserier hörande germ.
stammar på begynnande hl-: hlöm-,
hleum-(jfr isl. hljömr, starkt ljud; se ljud),
hlum- (jfr isl. /iZymr, larm), hlam- (jfr
isl. hlamm, glam o. d.), jfr även ägs.
hlimman st. vb, genljuda, klinga, böla
(se lam); till ljudrötter på ie. /c/-, som
kunna vara avlägset besläktade med lat.
calare, ropa, clämor, rop (jfr reklam),
clärus (se klar), grek. kélados, larm,
fhty. hellan, klinga starkt, isl., sv. dial.
hjala, prata (i fsv. ånamnet *Hicela9 den
mumlande, sorlande, vartill Hicelnby,
nu Jäleby Ögtl.). - Annorlunda Noreen
Sv. etym. s. 50 f.: fsv. *lömber, döv, i
avljudsförh. till lam, varemot de ovan
anförda analogierna bestämt tala. - Sv.
dial. lam osv. torde icke med Kock anf.
st. bero på övergång av ö >. u utan, att
döma av motsvarande former i andra
språk, innehålla en avljudsform till Zorn.

1. lomma, genljuda, eka, i t. ex. ’det
lommar för öronen’, Bib. 1541, om
hjärtat, av ett fsv. *lömä; ä. nsv. även lumma;
se f. ö. under lomhörd.

2. lomma, gå med klumpiga steg =
östfns. lömcn; jfr östfris. Zorn, förlamad,
haltande, matt, fhty. luomi, matt; [-avljudsform-] {+av-
ljudsform+} till lam, adj. Om man till
denna stam möjl. hörande
vattendragsnamn se förf. Sjön. 1: 351.

3. lomma, ficka, väsentl. sydsv. o.
norrl. dialektord: lomma el. lumma =
no. lumma, da. lomme, fris. Zorn/n;
dunkelt; kanske på ett el. annat sätt
sammanhörande med gäliska loman, säck,
jfr ä. da. lomme i denna betyd.

Lona, kvinnon., väl kortnamn till da.
Magelone el. möjl. till Apollonia.

</b>Lonen</b>, sjön., se luden.

longitud, av lat. longiludo, längd, till
lonyus (se l ån g).

longobard, se lombard.

longör, av fra. longeur, i plur.:
långtrådiga ställen, till long, se föreg.

lopp, fsv. lopp, löp n., från mlty. löp
m.j motsv. det inhemska fsv. -löp n.,
isl. hlaup, da. I0b n., fhty. louf (ty. lauf)
m., ägs. hliep m. (eng. leap väl efter vb.
leap), till löpa; jfr bröllop^ Den långa
konsonanten beror kanske på inverkan
från senare leden av sammans. - Ordet
är knappast, såsom också antagits,
inhemskt (i avljudsförh. till *hlaup- el.
utlöst från sammans., där -hlaup
Ijud-lagsenligt givit -löp, t. ex. fsv. framlop).

loppa = fsv., no. = da. loppe; ägs.
loppe (eng. löp) är sannol. lån från nord.
spr. Vanl. uppfattat som ’hopparen* o.
fört antingen till germ. *hlaupan (=
(löpa) el. till mhty., ty. lupfen, lyfta i
höjden, i mhty. även: röra sig raskt.
Annorlunda v. Frieseii Mediagem. s. 71:
egentl, ’liten klump’ el. dyl., jfr no. lopp,
liten tott, ävensom en del ord med -bb-,
t. ex. no. lubb, om vissa djur med rund
kroppsform (se lubb). Av dessa
härledningar bör v. Friesens föredragas,
ehuru utan tvivel formförhållandena
böra förklaras på annat sätt än som
skett å anf. st. Ordet tillhör i stället
den stora grupp av hypokoristiska
bildningar, som betecknar djur med rund
el. klumpig form; jfr f. ö. lubb. - Enl.
v. Friesen höra samtliga å anf. st.
uppräknade ord samman med luva, alltså
med grundbetyd, ’luden’ el. dyl.; möjl.
böra dock vissa avskiljas o. däribland
sannol. just loppa. - I ä. nsv.
bruka-| des stundom sälta någon loppor i
öronen i samma betyd, som nsv. sälta
myror i huvudet; jfr ty. einem einen floh
ins ohr setzen. - Ordet har, säkerl. som
ett slags eufemism el. förmildrande
beteckning, undanträngt det gamla, allm.
germ. ordet *flauha-, *flauhÖ- = mlty.
vlö, fhty. floh (ty. floh), ägs. fléa(h) (eng.
flea), isl. flö, som kan vara besl. med
vb. fly, men däremot knappast, såsom
också antagits, bör förbindas med
likabetyd, lat. pulex. Då det sålunda får
anses som säkert, att i loppa en
speciellt nordisk nybildning föreligger, har
man så mycket mindre skäl att, såsom
skett, betrakta ordet som något slags
produkt av urgermanska ljud- och
ordbildningslagar.

lord, från eng. ==, av ägs. hldford, av
*hldfweard, egentl.: brödvaktare,
brödherre; se lev o. vårda; jfr med avs.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/0509.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free