- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
422

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Loka ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

på betyd.-utvecklingen s t u ver t o.
marskalk. - Tidigare nord. lån från ägs.
äro fsv. lavarper, isl. UwarÖr, jfr Knut
Lavard, dansk prins (f 1131).

Lorens, mansn., från ty. Lorenz, av
lat. Laurentius, varifrån även Lars.

lorgnett, lornjett, t. ex. Hvad nytt
1773: ’Et stycke perspective av kortaste
slaget, eller en så kallad lorgnette,
innefattad i skilpadd’, av f ra. lorgnette, till
lorgner, förstulet betrakta, av dunkelt
ursprung, stundom fört till en avlecln.
av lura.

lort, y. fsv. lorter = no. lort, i
ortnamn redan o. 1400, da.; eng. dial. lorty,
smutsig, väl för nord.; jfr(?) östfris. Inrd
ds.; f. ö., trots flera förklaringsförsök,
alldeles dunkelt.

Losman, familjen., se lots.

loss i kasta, komma loss osv., 1558
(med giva), 1588 (med taga) = da. los,
från Ity., höll. los = mlty. los(s), av germ.
*lussa-, avljudsform till lös. Exemplen
från 1500-t. stå dock knappast i direkt
förbindelse med nsv. loss, vilket synes
vara ånyo lånat under 1700-talets senare
hälft; jfr 1784 som sjöterm; möjl. är
f. ö. ä. nsv. loss lån från mlty. los =
lös. - Härtill: lossa, allmänt även i
äldre tid, t. ex. Schroderus Com. 1639,
om skott = da. losse, från Ity., höll.
lössen, l ä. nsv. även lossa.

lossna, fsv. losna, -u- = isl. losna,
inkoativ till lös, bildat som fsv. blotna:
blöt, rodna: röd. Jfr got. fralnsnan,
gå förlorad, som dock ej torde stå i
direkt samband med lossna.
Nybildning: fsv., sv. dial. losna = da. I0sne;
jfr blotna o. fsv. blotna.

losta, växtsl. Bromus, o. 1580: twste,
I. Erici 1642: låst, Gyllenius 1651: lusta,
Franckenius 1659: lösta, Rudbeck 1685:
låsta, i sv. dial. också lösta; förr även
lusterogh, jfr nsv. råglos ta. Av
No-reen Sv. etym. s. 52 härlett från ett
äldre *lodst- liksom det synonyma sv.
dial. losme av "lodsme, till ludd,
liksom isl. rostungr : rosmhvalr, valross, till
roÖ, rodnad. Dock föga troligt, särsk.
med hänsyn till ä. nsv. o. sv. dial. lyxa,
löxa, som synas förutsätta en stam
*luhs-el. snarare *wluhs- (sålunda germ.
*wluh-siön). l det senare fallet är ordet besl.
med lo 2, alltså med samma
grundbetyd, som den av Noreen förutsatta o.
motsvarande den i det likbetyd, f ax e.
Utvecklingen av hs framför konsonant
resp. halvvokal el. vokal
överensstämmer med den i flertalet analoga fall;
jfr å ena sidan isl. brosma, ett slags
torsk, av germ. *bruhsmön till germ.
*brehwan, glänsa (se b rö s me), o. isl.
lostr av germ. *lahsiu- (se last 2), o. å
den andra oxe, av *uhsan-, växa, av
*wahsjan. Framför konsonantgrupp har
i lösta o. dial. losme tidig förkortning
ägt rum; sv. dial. lyxna Boh. 1. beror
väl på yngre utvidgning av det vanliga
lyxa. I den äldre formen lusta
föreligger sannol. samma slags övergång av
o till M som i fsv. o. dial. gott till gult
(till god).

lots, ä. sv. ofta los, t, ex. Salberg
1696, Dalins Årg., Linné Västg. r., lots
1729, jämte da. lods från Ity. lots (ty.
lolze), höll. loods; förkortad form av
mlty. lolsman, höll. loodsman (varav ä.
nsv. lotzman, jfr sv. familjen. Losman),
från mcng. lodesman, eng. loadsman,
vars s tycks visa hän på en form motsv.
isl. leidsogumadr (jfr mlty. lédsage, lots,
o. sv. ledsagare); jfr ägs.
lddman,fö-rare, ledare, till ägs. låd, väg, led (-
led 2). Lucidor har leedsman, från mlty.
leidesman (efterbildning av eng.
loadsman). Med avs. på förkortningen jfr
skjuts. - Om ordets historia å
lågtysk botten se Kluge ZfdW 9: 119.

lott, fsv. luter, loter, lott, del, andel
= isl. hlutr, da. lod ds., fhty. (h)luz m.,
andel, jämte mlty. löt, ägs. hlot n. (eng.
lof); av germ. *hluti- (*/i/u/u-?) *hluta-;
i avljudsförh. till got. hlauts m., lott,
arvedel, isl. hlautr, lott, fsax. hlot, fhty.
(h)löz (ty. loos); till germ. vb. *hleutan
= ljuta, få på sin lott. Hit hör även
isl. hlaut n., offerblod (använt vid
spådomar), jfr betyd, ’spådom’ hos fhty.
(h)löz (se ljut a). Ovisst ursprung. Enl.
Zupitza Gutt. s. 119 besl. med lett.
kVut, bliva, lyckas, kVutas, öde, litau.
nekliiitas, olycka. H. Pedersen Ark. 24:
300: till lat. claudo, sluter (jfr till
be-tydutveckl. under lycka 4). Helt an*
norlunda Schrader KZ 30: 475 m. fl.:
grek. klddos, gren, kvist (se hult), här

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0510.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free