- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
429

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - lung ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bildh användningar av betyd, ,’flenhus,
knöl under huden, s. k. ’vargsvulst’, av
lat. lupa, varginna, fem. till lupus, varg
(== sv. sjukdomsnamnet lupus, urbesl.
med ulv); dock osäkert,

lupus, se föreg.

1. lur, (bör-, vall ur osv.), Bureus
Suml. o. 1600, Arvidi 1651: lurar plur.,
1681, 1682, Spegel 1712 jämte ludr; i
ä. nsv. annars lud(h)er el. lud(h) m. el.
n., t. ex. L. Petri: ludhar plur., O. v.
Dalin: ludren best. form., fsv. ludher m.
el., med bortkastat -7*, ludh = isl. liiÖr
(genit. -rs) m., no. ’lur, även: näver-el.
barkrulle, ä. da. o. da. dial. lud; i sv.
dial. också: skorstenspipa. Vid sidan
härav finnes ett isl. luÖr m., urholkad
stock, stock till underlag för kvarn, no.
o. sv. dial. lur, kvarnlave; eng. dial.
lowder ds. från nord. spr. Förhållandet
mellan dessa ord är omstritt. Snarast
är isl. ludr, urholkad stock, osv.
närmast att förbinda med fhty. ludara,
vagga, o. med H. Petersson IF 24: 267
att ställa till ie. roten lu, skära (se
lägg o. lie), i avljudsförh. till sv. dial.
ljuder, (gammalt) sår på träd, no. Ijor
ds., även: sår på ryggen av en häst, av
ie. *lu-tr-, resp. *leu-lr-, bildat som subst.
bläddra, ålder osv. Om lur,
blåsinstrument, också utgår från en
grundbetyd, ’urholkning el. dyl.’ är ovisst;
kanske det med H. Petersson IF 24: 267
n. bör skiljas härifrån, o. betraktas som
bildat med r-avledn. till got. liupön,
sjunga, fhty. liodan, ägs. léodian ds.,
fhty. Z/od (ty. Hed), sångdikt, visa, isl.
ljöd, sångstrof, osv. - Med avs. på
bortfallet av d framför r jfr sv. dial. are,
andra, av fsv. aprir sv. dial. blära,
bläddra (sbst.), ä. nsv. f j år, fjäder, sv.
dial. glära av fsv. *glcepra: isl. gleda,
glada, sv. dial. vare, vädur, osv.

2. lur, slummer, se lura 2.

1. lura, ligga på lur o. d. = y. fsv.
(1507), na. = da. lure, från mlty. luren
= mhty. (ty. lauern) ds., meng. luren,
se dyster el. sur ut (eng. lower);
dunkelt; jfr följ. o. lurifax. - Ligga på
lur, P. Svart, motsv. i ty. - Härtill:
ä. nsv. lur, luver, lurifax, P. Svart osv.,
från mlty. lur; ä. nsv. Inre o. luranl ds.,
1600-t.

2. lura, slumra, O. v. Dalin,
Bellman, kanske (i ett osäkert ex.) redan
från 1600-t.; jfr Polyfem 1812: lura en
middagssömn - no. lura, da. lure, väl
egentl.: se med halvslutna ögon, såsom
i ty. dial. luren; alltså samma ord som
föreg. - Härtill sbst. lur .- no., da.,
o. adj. lurvig. Dalin 1850.

lurendrejare, G. Bonde 1658:
luren-drägare, smugglare = da. lurendrejer.,
genom anslutning till lura l från Hy.
lurrendreier, bedragare m. m. - höll.
lorrendraajer, smugglare, bedragare, till
höll. ieman einen loer draajen, bedraga
(draajen egentl. = ty. drehen, vrida, sv.
dr ej a), till loer (även: tölp) = .luur,
linda, biform till lör, lump = fsax.
Zo-dara, trasa, lump; jfr ä. ty. einein cin
lödlein einlragen, bedraga, till loden>
grovt }rlletyg; se under l i d e r l i g. Egentl,
om förfalskning av tyg, tågverk o. d.
Se Falk-Torp s. 665. - Äldre i
litteraturen är lurendrejeri, 1636:
lurden-dräjeri, f. ö. under 1640- o. 50-t. vanl.
loren- (låren-); jfr höll. lorren- o. för
den förstnämnda formen Ity. lurde, trasa,
garn av gammalt tågverk (väl med
omställning av -dr- till -/r; jfr lårding),
sedan: lögn o. d.

lurifax, Karl XII i brev till M.
Stenbock 1703: H:r Lurifax = da., även
-fas, efter Ity. lurfix, en som lurar, spion,
av lura l o. enl. vanligt antagande ty.
f ex, narr, såvida det ej snarare, såsom
sannol. ä. ty. narrifex (varav da.
narri-fas), är en i djäkne- el. studentspr.
uppkommen efterbildning av lat. arlifex,
listig person, konstnär.

lurk, grov o. ohyfsad person (jfr
nedan), i dial. även: tiggare, ä. nsv. också
lork, fsv. lurker i förb. med landafceghi, i
betyd, ’tiggare’ (lurker ensamt Jtan dock
möjl. stå i en ursprungligare betyd.:
man med knölpåk; jfr Bråte Ark. 19:
232) = isl. lurkr, knölpåk, no. lurk
även: grovvuxeii person, ä. da. "lyrk,
knölpåk = färöiska lurkur, medelstor
torsk, liksom i sv. uttr. en slor lurk
o. d. kan användas om stora fiskar, som
fångats; sammanställt med ir. lorgg,
knölpåk, varifrån enl. Marstränder Bidr.
t. det norske sprogs hist. i Irland s. 95
ordet lånats: -ti- härstammar från oblika

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0517.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free