- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
436

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - låg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bråss : bråddes, nå : nådde osv. Dock
kan den även tänkas ha utgått från en
infin. lådhas (med t >> dh i svagtonig
ställning) Hof Dial. (jfr lådhas som pres.
plur. hos R. Foss 1621), liksom låttes
ovan till låtas. Se f. ö. förf. 1600-t:s
sv. s. 163 f., Björkstam Mod. hjälpv.
s. 65 f.

, Spegel 1685 = isl. hlé, skydd,
lä-sida, da. Ice, lä, ägs. hléo(w) n., skydd
(eng. lew; lee behöver ej vara nordiskt
lån), jfr fsax. hleo m., m l ty". le, av germ.
*hlcwa-; se f. ö. lya. I sv. möjl. lån
el. atm. påverkat från Ity. el. höll. -
Jfr under lekatt.

Läby, ortn., se under lada.

läck, adj., t. ex. Sjölag 1667 = da.
Icek, från Ity. leck, höll. lek - ä. ty.
lech (nu i stället den Ity. formen leck),
ägs. Icc o. det inhemska isl. lekr; besl.
med sv. dial. läka, fsv. Iceka (pres.
Icec-ker), isl. leka, st. vb (varav eng. leak),
m höll. leken, fhty. lechan (i part.
ge-lechen), medan sv. vb. läcka - da. Icekke
lånats från mlty. lecken, avledn. av
av-ljudsformen mlty. läk, läck. Härtill
kausativet germ. *lakjan - mlty.
lecken, sila, mhty.: väta, ägs. leccan ds.
Besl. med ir. legaim, smälter m. m. Se
f. ö. lake l o. Loka. - Sbst. läcka
ansluter sig till vb. läcka o. är sålunda
ej identiskt med isl. leke m.

läcker, L. Petri 1555 = da. Icekker,
från mlty. lecker, som vill leva (äta) gott,
välsmakande = ty.; till germ. vb.
*(s)lik-kön - ty. lecken, eng. lick osv., slicka
(se slicka); alltså egentl.: som slickar.
- Med i-vokal: ä. nsv. licker, läcker,
lysten efter läckerheter.

[läd(d)ika, sv. dial., se låda 1.]

läder, fsv. Icedher = isl. ledr, da.
lorder, mlty. led(d)er, fhty. ledar (ty. leder),
ägs. leder (eng. leather), av germ.
*lepra-= ie. *letro- i fir. lelhar (enl. somliga
dock lån från germ. spr.); f. ö. dunkelt.
- Enl. Fischer Lehnw. s. 34 är ordet
i de nord. spr. ett handelslån från mlty.
En säkert inhemsk beteckning "för
’läder’ är skinn.

Läffler, se Leffler.

läge, fsv. Icéghe = isl. Icéyi, da. leie,
av urnord. *lägia- n., till ligga, väl
närmast till adj. isl. Idegr, liggande, som
kan ligga; med samma avljudsstadium
som i låg. Jfr med avs. på bildningen
säte.

lägel, fsv. Iceghil = isl. legill, da.
le-gel, från Ity. legel el. ty. lägel, av fhty.
lägilla, -ella, av lat. lagoena (-ena), flaska,
av grek. lågynos ds.; av osäkert urspr.
Den ty. formen med l för n är att
jämföra med t. ex. ty. esel: lat. asinns, åsna,
el. kfimmel: kummin.

lägenhet, fsv. Iceghenhct, från mlty.
legenheil, jfr ty. gelegenheil, till part. pf.
av mlty., mhty. (ge)ligen, ligga, alltså
egentl.: huru något ligger, tillstånd,
beskaffenhet.

1. läger, bädd o. d., fsv. Icegher =
isl. legr, gravplats, samlag, ä. da. leger,
bädd, samlag, got. ligrs, läger, fsax.
le-gar, liggande, mlty. leger, läger,
fältläger (varav sv. läger 2), fhty. legar ds.
(ty. lager, ombildat efter låge; härav sv.
lager 1), ägs. leger, läger, säng (eng.
lair, om djur), av germ. *le$ra- n., egentl.:
liggande, till ie. roten legh i ligga (se
d. o.)., bildat som åker osv.

2. läger, fält-, fsv. Iceghcr, från mlty.
leger ds. = det inhemska läger 1.

lägervall, egentl, från sjöspr., jfr
Serenius 1741: vara på lägerwall = da.
Iwgerval, från Ity. legerwall = höll.
Za-gerwal, av mlty. wall, bl. a. kust =
vall 2, o. komparativen till mlty. léch,
lége = sv. adj. låg; alltså egentl.: lägre
vall(en), dvs. strand åt läsidan, som ett
fartyg kommit för nära med risk att
stranda: jfr Gustaf II Adolf:
lägerewalls-slrandh. Motsvarande uttr. för
lovartsida är Ity. npperivall el. höll.
hooger-wal (till hög): vindsidan fattades som
högre upp belägen än läsidan. Härur
den överförda betyd, ’förfall* o. d. =
nyno. legervall, da. leieruold; jfr 1649:
wara i lägcrwald (Saml. 1918, s. 67),
Grubb 1665: råka i lägro wall, Sylvius
1670-t.: lägre watt. Se Tamm Gransk,
s. 16 f.

1. lägg, del av benet, fsv. Iceggcr,
lägg, ben; rotstock = isl. leggr, da. la’(j
(eng. leg från nord.), av urnord. *lagja-
el. möjl. s-stam: lagiz; jfr langob. lagi,
lår, till ie. *lak- i lat. lacertns, arm, osv.,
till roten lek, vara böjd, böja, se när-
mare lår 2. - Att ordet haft en all-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0524.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free