Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - lök ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
saltlake, varom K. B. Wikluiid IF 38:
71), vartill vb. löga; f. ö. rotbesl. med
lut o. lo d d er samt med lavemang
o. lavendel. Härjämte isl. *laugdagr,
varav lapska lavutaoka (lavvodak).
Med avs. på betyd, jfr isl. pvdttdagr,
tvättdag. Namnet, som en samt av
benämningarna på de svenska
veckodagarna, saknar utländsk motsvarighet,
beror på bruket att på lördagarna
taga ett båd o. särskilt tvätta
huvudet med lut. - I andra germ. spr.:
eng. Saturdaij, Saturni dag, ty.
Sonna-bend o. Samstag (egentl.: sabbatsdag,
jfr fra. samedi-, jfr sabbat). - Dunkla
i formellt avs. äro fsv. löghurdagher o.
isl. laugurdagr-, förklaringsförsök hos
Noreen Sv. etym. s. 42, Kock Ark. 20:
63 f. Oklara äro även de sv.
dial.-formerna /orda o. lårda; jfr Wigforss S.
Hall. folkm. s. 184 f. - Med avs. på
uppkomsten av lördag ur en trestavig
form jfr t. ex. lärft o. lärka.
lös = fsv.: lös, opålitlig, lösaktig =
isl. lauss ds., även tom, da. los, got.
laus, lös, tom, intetsägande, fsax. /os,
/ös, falsk, fhty. lös, fri, tom, mhty. även:
falsk (ty. los, löse), ägs. léas, tom, falsk
(eng. -/ess, loose däremot från nord. spr.),
av germ. *lausa-. Avljudsformer: germ.
*lauzan- (med Vernersk växling) i isl.
tvlileri, vansläktad; se även loss ~* lens-,
*leuz i ägs. léoran, gå bort; se även
förlisa, förlora. Enl. allmän uppfattning
till en germ. rot lus, utvidgad av lu i
lat. /tio, betalar, solvo, löser (av *se-luo),
grek. ///ö, löser, osv. Van Helteii ZfdW
11: 56 för däremot ordet i betyd, ’lös,
icke bunden’ till roten i grek.
elenthe-ros, fri (alltså ie. *loudh-lo :> lauss-, jfr
viss), o. i betyd, ’falsk’ till got. liuts>.
falsk (alltså ie. *loudso > *loutso- ;>
* lauss-); som det förefaller, obehövliga
antaganden. Jfr lösen. Om fc-avledn.
fsv. löskcr se lönskaläge. - Lösöre
n., fsv. lösöre (m.) = da., motsv. isl.
lauss eijrir o. lausaeyrir (motsats: isl.
faslr eyrir), till öre, som liksom fä i
fornspr. fick betydelsen av gods i
allmänhet. - Lösa, vb = fsv. = isl.
leijsa, got. lausjan osv., allm. germ.;
avledn. av lös el. kausativum till germ. j
"leusan, varom under förlora.
-lösa, i ortnamn, t. ex. Gärdslösa,
av fsv. Icerunzlösa; av olika ursprung.
I huvudstammen har senare leden vanl.
tolkats såsom närmare el. Q armare besl.
med ägs. Icés (eng. /easc), betesmark,
äng. Härigenom måste man emellertid
skilja de nordiska namnen från en del
andra, t. ex. vissa västgerm. på -losum
(8-1100-t.), löse m. m., som icke kunna
etymologiskt förbindas med ägs. /d’s; se
Lindroth Fornv. 1915. Mot Lindroths
egen härledning från adj. lös i betyd,
’mjuk’, varav ’fuktig’ (alltså: fuktig,
sank, vid vatten(drag) belägen äng), el.
i betyd, ’tom’ (alltså: ett stycke land
som icke är uppodlat), el. i betyd, ’fri’
(alltså: icke hägnad mark) tala
emellertid starka skäl av bl. a. topografisk
o. språklig (semologisk) natur; se
Sahlgren NoB 7: 95. Enl. sistnämnde förf.
innehåller -lösa (germ. */awsö/i el.
*lausiön) ett sbst., bildat med t- el.
s-suffix av stammen i löt, alltså egentl.:
sluttning; se närmare löt. Enl.
somliga beteckna åter namnen jord, som
köpts av trälar. - I vissa nsv. ortnamn
på -lösa ingår urspr, det nämnda löt
självt, t. ex. S v artlösa lid (fsv. Svarta
lots hd) efter tingstället Svarta löt, se
Sahlgren anf. avh.). I några andra
namn av yngre datum utmärker senare
leden brist på förledens innehåll; jfr
sjönamnet Fisklösen. - Namnen av
den »äkta» /ösa-typen lia säkert bildats
under järnåldern, o. det är mycket
osannolikt, att, såsom av somliga
antagits, någon av dem eller samtliga
skulle härröra från stenåldern. Jfr
Sahlgren NoB 7: 93 f.
1. lösen, lösepänning, viss avgift för
handlingar o. d., fsv. lösen, Jösn,
frigivande, frihet, förlossning, avförande
medel, lösenpänning m. m. = isl. lausn
ungef. ds., got. uslauseins, befrielse, ffris.
lésne, lösepänning, av germ. *lausinl-,
vbalsabstr. till lösa. Jfr med avs. på
bildningen nys, värn.
2. lösen, igenkänningsord, paroll,
salut, fsv. lösen, lösn, lösen,
igenkännings-tecken = da. I0sen-, formellt samma ord
som föreg., ombildat efter ty., jfr mlty.
lose, ä. ty. loos, löse, ävensom senmhty.
lösunge, löziinge (ty. lösung) ds., som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
