- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
446

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - lök ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

icke höra till lös, lösa, utan snarast
till ty. los (se lott); med ungefär samma
betyd.-skiftning som lat. tessera, tärning,
mark, igenkänningstecken, paroll; i nord.
spr. emellertid uppfattat som ’medel att
lösa el. befria sig’.

Lösing, härad i Ögtl., fsv.
Lösninga-(hwradh) m. m., egentl.: Lös(n)ingarnas
härad, urspr, genit. plur. av ett
ättenamn på -ing; jfr Göinge, Ko n ga,
Lysing, Memming o. under -inge.

löska, Spegel 1685, ä. nsv. även /{/s/ca,
Schroderus 1629 = no. lyska, da. loske,
till lus. Därjämte ä. nsv. luska 1558
osv. = sv. dial., no. - Formen med
-ö-härstammar från dial., där y i denna
ställning övergått till -ö-; i andra
trakter lyska.

löskerkarl, ej bofast, ogift; arkais.,
till fsv. lösker, lös, ogift; se under l
önska läge.

löss, geol., från ty. löss; dunkelt.

1. löt, betesmark, utjord, i dial. även:;
liten gräsbevuxen dal mellan åkrar
(begagnad till bete), fägata o. d., fägård
= fsv.: betesmark m. m. = isl. länt,
land, jord, no.: liten dal, gräsmark, i
sht omgiven av berg; av germ. *laulö-,
avljudsform till luta (bildat som t. ex.
isl. brant, väg, till bryta); jfr finnl.
dial. löyto f., urholkning (av *lautiön),
o. fin. lånordet lantta, fägård, av germ.
*lauta-, Betyd.-utvecklingen är ungef.
densamma som i no. siad, bl. a.: vid
öppen dal med svagt sluttande sidor::
släda, svagt luta. Betyd, ’betesmark,
utmark’ bero därpå, att betesmarkerna
till de äldsta på höjderna anlagda
byarna o. gårdarna lågo nedanför på
sluttningarna o. på samma gång ofta voro
utmärker. Se Sahlgren NoB 7: 96 f. -
Jfr följ. o. -lösa.

2. löt (hjul-), Schroderus 1639, till
luta, egentl, etymologiskt identiskt med
föreg. Avljudsform: sv. dial. löt m. ds.;
jfr no. löt n., böjningspunkt i kölen. -
En samvästgerm. beteckning för
hjul-löten är fsax., fhty. felga f. (ty. felye),
ägs. fealg, fealh (eng. felly); da. fwlg(e)
från mlty.; f. ö. av omstritt ursprung.

1. löv, fsv. löf = isl. lauf, lövverk
(annars laufsblaÖ), da. I0v n., motsv.
got. laufs m., fsax. löf, fhty. lo n b (ty.
laub), ägs. léaf (eng. leaf, blad i bok),
av germ. *laufa-. Av Persson
Wurzel-erw. s. 187 f. m. fl. sammanställt med
de under loft anförda germ. o.
utom-germ. orden för ’bast, bark, skal’ m. m.
I så fall förhåller sig löv till fslav.
lupiti, skala, som litau. lapas, löv, till
grek. Icpö, skalar. Däremot enl. v.
Friesen Mediagem. s. 72 jämte lubb o.
luv l till ie. Inp, växa, i sanskr. ropdyali,
kommer ett växa, el. möjl. ie. lubh i isl.
lyf, läkeört (se lövja). Enl. Falk-Torp
o. Torp höra samma ord till germ. Inb,
hänga slappt ned.

2. -löv, i ortn., fsv. -lef, -löf, t. ex.
Skata le f, -löv, nu Skatelöv Smal., i
sht i Skåne, även i Hall., Smal. o.,
enstaka, Vgtl.; av fsv. lef, lämning =. isl.
leif = got. laiba, fsax. léba, fhty. leiba,
ägs. laf, jfr sv. kvarleva (se lämna);
snarast med betyd.: något som
överlåtits el. överlämnats; väl alltid
sam-mans. med personn. t. ex. Annelöv
av Anund (gen. Anunda(r)-). Atm.
delvis ganska gamla; något tvingande
skäl att, såsom skett, föra dem tillbaka
till stenåldern, föreligger dock alldeles
icke (varom Sahlgren NoB 7: 93 f.).
Talrika motsvarigheter på Själland
(ofta sedan som familjenamn t. ex.
Erslev) o. i Tyskland, t. ex. Eisleben.
Namnens innebörd är ungef. densamma
som i de på -ar v e i Dalarna o. på
Gottland (egentl.: arvegodset; jfr
Domnar ve t). - Om övergången lev till löv
jfr klöver. - Ska. Nöbbelöv hör ej
hit, utan har förr haft formen Nyböle;
se Nibble, Nybble. - Jfr f. ö.
Anders l ö v, Eslöv, Fjärdingslöv o.
S k e p p a r l ö v.

lövja, bedriva trolldom (i sht med
läkemedel o. d.); i riksspr. blott
litterärt o. poetiskt; sv. dial. lövja, lyva,
levja m. m., läka, bota = isl. lyfja,
läka medelst trolldom o. d., no. lyvja,
läka, lindra smärtor, avledii. av sv. dial.
*lyv i t. ex. hälsingemålets levjer f. pl.,
läkemedel, dalm. löve n. = isl. lyf n.,
läkemedel, trolldom, fsax. lubbi, saft,
gift, fhty. lnppi, även: trolldom, ägs.,
gift, jfr got. lubja-leis, giftkuiinig (betr.
-leis se list l o. lära), av germ. *lubja~;
väl egentl.: växt, ört, sedan om lake-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0534.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free