Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- lövkoja ...
- Mac ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
örter, jfr det nära besl. ir. luib (av
*lubhi-), ört; möjl. sammanhängande
med löv; se även under löpe (slutet), i
- Härtill l ö v j er ska, trollkvinna, sig- j
nerska, klok gumma; likaledes litterärt;
sv. dial. ds. Dalarna.
lövkoja, G. Bonde 1693: lecojuen best.
form; under 1700-t. (1722 osv.) vanl.
len-, lev–, löf- t. ex. 1788; levkoja dock
ännu hos Dalin 1850 som huvudform;
i ä. tid oftast -er i plur. = da. tevkoi,
från ty. levkoie, 1700-t., av i tal. leucojo,
av grek. leuköion, av leukös, vit (se
låga 2), o. to/1, viol (se d. o. o. jod),
alltså egentl.: vit-viol, på grund av
blommans violdoft. - Den nsv. formen
beror på folketymologisk anslutning till
löv.
M.
Mac i familjen., t. ex. M a ef i e, Mac
Key osv. o. som efterbildning Mac
Berlin (jfr m a ek i n to s c h, makadam),
till ir. macc, son, gosse (möjl. med
hypokoristiskt kk; jfr under mö).
macedonier, se mager, adj.
machverk el. mack-, från ty.
mach-werk, till maclien, göra; se maka, vb.
mackintosch, förr: ett slags
regnrock; efter uppfinnaren skotten Ch.
Mackintosh (1823, † 1843) =’ det sv.
familjen. Mac I n t o sch (se Mac).
mackril, se makrill.
mad, kärräng, fsv. map f. = fda. math
ds., fsax. matha, mada, äng, mhty. mate
(ty. matte), ägs. mcéd (genit. mcédwe; eng.
meadow), av germ. *maf)wö-, *madwö,
rotbesl. med lat. metere, meja, skörda,
el. med ie. avledn. -tiiä till den
outvidgade grundroten me i meja.
madam, plur. madammor P. Brahe
Kr., av fra. madame, av ma, min, o.
dame (se dam), liksom ital. madonna
ytterst av lat. mca domina. - Under
1600-t. i betyd, ’dam’; av Wivallius
använt om själva kärleksgudinnan Venus.
I slutet av 1600-t. o. början aV 1700-t.
som titel ungefär likställt med ’fru’;
snart emellertid med lägre rang
ersättande ’kära mor’; i slutet av 1700-t. o.
ännu mer under 1800-talets första
årtionden började titeln ratas även ibland
den borgerliga medelklassen (jfr
Grusenstolpe CJ o. sv. 3: 135: ’det dammar
sig icke’, yttrande av en
näringsidker-ska); dock särsk. i vissa trakter inom
den lägre medelklassen o. högre
arbetsklassen alltjämt vanligt ännu på 1880-
talet; nu sällsynt som titel; men
vanligt i sam mans. s k ur m ad a m o.
väggmadam (eufemism för ’vägglus’).
madapolam, Aftonbl. 1865, av eng.
madapollam, efter byn Madapolam i
Ostindien. Jfr muslin osv. - I sv.
dial. även madampolan, möjl.
folkety-mologi.
madd, växtsl. Sherardia, nära besl.
med maran, E. Fries; jfr madra, mara.
madera, Berzelius 1828 (tidigare om
uti. förh.), egentl.: vin från Madeira,
spän. Madera (av portug. madeira, trä;
efter öns skogrikedom; se materia). -
Jfr Törneros 1827: maderades, dracks
madera (skämts.).
Madkroken, sjön., se Mat-.
madonna, av ital. -, etymologiskt
identiskt med madam (se d. o.). En
kortform till ital. madonna är monna
(i Monna Lisa, Vanna osv.).
madra, växtsl. Asperula, Linné 1745,
jfr madder ört Risingh 1671, samma
ord som mara, 1560: modrar, 1574:
mådror, Franckenius 1638: mara (-e),
Linné 1746 = fno., isl. madra, Galium
(i ortn.), no. modra, maare m. m. =
mhty. matare, metere ds., ägs. mcedere,
mceddre (eng. madder); jfr finska
lånordet -mataret ds. Möjl. besl. med det
slav. färgadj. *modru9 blå, blek m. m.
(kslav. modri osv.), varav en del
växtnamn bildats; i så fall av ie.
*modh-r-(jfr Berneker Et. Wb. 1: 67). Det nord.
ordet har inlånats i ry. o. lett. i betyd,
’röd färgrot’. - Om, såsom antages av
Noreen V. spr. 3: 462, formen mecl
-d-(-o-) verkligen är lånad från no., beror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svetym/0535.html
