Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - mak ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
maldkhe ds. - En inhemsk beteckning
är kattost (se d. o.).
malör, av f ra. malheur, av mal, ond,
elak (jfr malaria), o. ffra. eiir, av lat.
angiirium, förebud; med h- från heure,
timme.
malört, fsv. malyrt – da. mahirt;
egentl.: ört mot mal (se mal 1). Jfr
ä. nsv. matckieört O. Rudbeck (tillmak;
se mask) o. det urspr, likbetyd,
ver-mut, väl: ört mot mask. - Annorlunda
H. Pipping SNF XII. 1: 52, som med
utgångspunkt i ä. nsv. målyrt förutsätter
ett malh- = isl. malr, säck, jfr fhty.
malaha, läderväska; alltså egentl.:
säckört, här syftande på testiklarna (jfr
pung, t aska, ty. [hoden]sack osv. i
samma betyd.): malörten brukades som
botemedel mot svullna testiklar.
mameluck(er), Växiö 1815:
mameluc-kor ,(i bouppt.), Blanche 1846:
mam-lucker = no.-da. mam(m)elukker, om ett
slags förr brukliga vida flickbyxor, jfr
ä. fra. mamelouk i ungef. samma betyd.
(en m.); egentl, efter mainlnckerna (i
sv. på 1580-t.), beteckning för sultanens
livvakt o. egyptiska kavallerister (arab.
mamluk, slav), som voro klädda på
liknande sätt; jfr o. 1800: mamluckbyxor.
mamma, Warnmark 1688, Karl XII i
brev 1692; enstaka den franska formen
t. ex. Stenbock 1693: mam(m)an = da.,
ty. marna, från fra. marna/?, jfr eng.
mam(m)a, spän. man?a, ital.,lat. mamma,
grek. mamme, mamma, med motsvar.
även i pers., alban. o. slavo-balt. spr.:
egentl, en från barnets lallande
härrörande bildning av samma slag som ä.
nsv. mamma (plur. mammor),
kvinno-el. modersbröst, gotl., mlty., mhty.
mamme, lat. mamma ds. o. som amma,
d ad d a, pappa m. fl.; delvis
självständigt uppkomna bildningar o. med
motsvarigheter i icke besl. språk. - Jfr de
likartade mlty. möme, Ity. möme (varav
ä. nsv. möme Stiernhielm), fhty. muome
(ty. muhmé), faster o. moster m. m.,
isl, mö/ia, mamma, osv., ävensom mlty.
moie, faster, moster m. m., grek. mata,
mamma, amma. Av ett liknande
barnspråkselement är moder bildat. Se
närmare pappa. - Ett likartat ursprung
har säkerl. också got. mamma, kött,
ävensom det likabetyd, mimz (med
motsvar. i flera språk); jfr mumma o.
under kött. - Från barnspr. härstammar
även fsv. kvinnon. Mamma, jfr fhty.
Marna, o. mansn. fsv., fda. Mamme -
fhty. Mam(m)o. Härtill gårdn.
Mäm-minge(n), fsv. Mceminge, egentl.:
Mä-mingarnas by; se förf. Ortn. på -inge
s. 101. Jfr liknande namnbildningar
under Nanna 2 o. pappa.
mammon = ty., från bibeln, t. ex.
Matt. 6: 24: ’I kunnen icke tjena Gudi
och Mammon’, alltså uppfattat som
rikedomens avgud; även utan
personifikation, t. ex. O. Petri 1530; av kaldeiska
mäm(m)ön, rikedom, timliga egodelar.
Jfr Hjelmqvist Bibi. pers. namn s. 236 f.
- Mammonsträl, t. ex. Wenna?sius
f 1684.
mammut, 1740: mammont, 1808:
mam-molh-djur, 1826: mammuth, i y. sv. från
ty. mammut, av ryska mamont, egentl,
av jakutiskt el. tungusiskt ursprung.
mamsell, från ty. =, av fra.
madc-moiselle, av ma, min, o. fem. till ä. fra.
damoiseau, mlat. domicellus, dimin. till
dame, av lat. dominus, herre (se dam,
don, donna, madonna). - Under
formen mademoiselle tidigare även till
högadliga damer (Karl XII i brev till
Ebba Marie De la Gardie). Från förra
hälften av 1700-t. användes mamsell
till o. om s. k. ’bättre’ ogifta kvinnor
av ofrälse börd; detta bruk upphörde
efter hand genom den s. k.
Aftonbladsreformen i slutet av 1860-t. - Jfr
jungfru, fröken.
1. man (på häst) = fsv., da. (där
dock vanl. manke) = isl. mpn, mlty.
måne, fhty. mana (ty. mähne av avledn.
menin), ägs. manii (eng. måne), av germ.
*manö-, egentl.: hals; besl. med fir.
muin, hals (av*mom’-). Avledn.: ie.
*mo-nia- = sanskr. mdnyä-, nacke, samt
med betyd, ’halsband, smycke’ germ.
*manja- n. = isl. men, fsax. meni, fhty.
menni, ägs. mene, ävensom lat. monlle,
halsband, fslav. monisto (med
egendomligt bildningssätt) osv. Till ie. roten
men, skjuta upp el. fram, i t. ex. lat.
möns berg (se mön o. under m unn).
Jfr manke. - I fråga om
betyd.-ut-veckl. ’hals, nacke’ <~ ’man’ - (i avledn.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
