- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
458

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - mariage ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vilken (i protestantiska länder) förbjuder
anv. av Jesus som personnamn el.
avhöll de hedniska nordmännen att giva
sina barn gudanamn (de uppträda blott
i sammans, el. som kortnamn av dylika).
Se A. Grape Fornsv. inlånade personn.
1:67. - Jfr M a r i e fr e d, M a r i e s t a d, M
a-rika, marionett o. m or mässa.

mariage, ett slags kortspel, från f ra.
mariage ds.; egentl.: giftermål, till
manér, gifta (till /nar/, äkta man, av lat.
maritus). Förr (t. ex. O. v. Dalin) o.
i dial. ännu kallat man och viv (se v i v).

Mariefred, stadsn., 1590, syftande på
det år 1493 anlagda, efter jungfru Maria
uppkallade klostret.

Mariestad, stadsn., av grundläggaren,
sedermera konung Karl IX år 1583
uppkallat efter hans gemål Maria av Pfalz.

Marika, kvinnon., förr även Maricken,
med lågty. dimin.-suff. -ke, -ken till
Maria (jfr t. ex. fröken).

marin, sbst., 1718 (i plur.) = ty.
marine, av f ra. marine, egentl., fem. till
adj. marin, av lat. mar mus, som rör
havet (jfr följ.), till mare, hav (se mar-).

marinera, Rålamb 1690, av f ra.
nia-riner, inlägga, salta = ital. marinare,
till lat. marlniis (se föreg,), till mare,
hav; alltså väl egentl.: ge havssmak åt
(knappast, såsom stundom angives,
inlägga el. konservera för sjöresor). -
Härtill: marin ad, 1664, av f ra.
mari-nade.

marionett, 1731: margonette, av f ra.
marionette, egentl, diminutiv till kvinnon.
Marion (till Maria).

Marit, kvinnon., se Margit.

1. mark, jord, fält, område = fsv.,
da. = isl. m pr/:, skog, obygd, got. märka,
gräns, fsax., fhty. märka, även:
(gräns)-område (ty. mark), ägs. mearc (eng.
mark, march), av germ. * marko- f.; från
germ. spr.: ital. märka, gräns, fra.
mar-che. Besl. med lat. margo, rand (jfr
marginal), avest, mardzn, gräns, mir.
mruig, bruig, gränsland o. o, (av *mrogi-,
se kymrer, jfr gäll. folknamnet
-Allo-broges). Alltså egentl.: gräns, varav:
gränsskog (jfr t. ex. Finn mar k en) >
mark. Jfr med avs. på betyd.-utveckl.
ry. krdi (kraj), ’gräns’ o. ’skog’, litau.
medis, träd (egentl.: skog), o.fslav.meze/a,
gräns (urbesl. med m id- i middag
osv.), ävensom under ved. Väl f. ö.
sammanhängande med stammen
mark-i märke (se d. o.). - Jfr under
Danmark (där knappast, såsom antagits,
deri sena o. oursprungliga betyd, av ’skog’
ingår). - Markgreve, jfr fsv.
mar-greve, från mlty. mar(c)gréve = ty.
mark-graf, egentl.: (kunglig) befälhavare över
el. ståthållare i ett gränsland (såsom
t. ex. Mark Brandenburg osv.). Jfr
markis l, Markvärd.

2. mark, vikt = fsv., da. = isl. mörk,
mlty., mhty., ty. mark, till germ. "marko-,
*77iar/ra-, märke, väl syftande på
märkena el. strecken på vågen, enl. andra
på av myndigheterna anbragta tecken
el. stämplar. Se f. ö. märke o. följ.

3. mark, mynt = fsv., da. = isl.
mörk osv., samma ord som föreg, med
samma betyd.-utveckling från [-vikt(en-het)-] {+vikt(en-
het)+} till myntbeteckning (egentl, en
mark silver i vikt; sedermera med starkt
fallande värde) som eng. pound, fra.
livré (egentl.: lat. libra, skålpund), grek.
tdlanton (lat. talentum); jfr lat. pendere,
väga o. betala.

4. mark, spelmark, från ty. märke,
av fra. marque ds., i sin tur från germ.
spr.: fhty. marcha f., beteckning,
påskrift, fnord. mark n., märke, vartill
märke (se d. o.). Jfr markera.

markatta, Burens Suml. o. 1600, i
ä. nsv. även markatVar rer. 1536 m. fl.,
motsv. ä. da. markat, merkat, da.
mare-kat, från mlty. merkatte = fhty.
mere-kazza (ty. meerkalze), alltså: katt som
kommit över havet (se mar-), med
syftning på den långa svansen o. djurets
lust att klättra; av somliga uppfattat
som en folketymologisk ombildning av
ett ord motsv. sanskr. markdta,
benämning på en apart.

markegång, från mlty. marketgang,
till märket (se marknad). Jfr O. Petri:
marknadz gong ds. o. ä. nsv. adj.
mark-gångig = ty. marktgängig.

markera = ty. markieren, av fra.
mar-quer, beteckna o. d., egentl.: förse med
märke, till marque, märke, mark; se
mark 4 o. jfr t. ex. remarkabel.

marketentare, Gustaf II Adolf 1622:
marchetanter plur.; 1625: marquatenter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0546.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free