- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
459

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - mariage ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

plur., Jac. De la Gardie 1625:
marchi-tentere plur., Joh. Baner 1628:
marke-tenterne plur.; -are vanl. först på 1700-t.
= da. marketender, från Ity. marketeri ter
o. ty. marketender, efter ital. mercatante,
-ande handlande, motsv. fra. marchand,
eng. merchant, köpman, egentl, part.
pres. till lat. mercäri, handla; se
kommers, marknad o. merkantil. -
Förr även sudlare = ä. d. sndler, från
mlt}r. sudeler osv., besl. med sjuda,
koka, o. sudla (se d. o.); alltså: som
kokar mat.

1. markis, titel, av fra. marquis =
ital. marchese, av mlat. marchensis,
markgreve (se d. o.), latinsk avledn. av det
germ. ordet j??ajrfc-,gränsland(semark 1).

2. markis (tör fönster), 1811 (jfr
nedan) = ty. markise, av fra. marquise
ds., egentl.: markisinna. Mot att, som
skett (se Hirt-Weigand), hänföra den
överförda användningen till markisinnan
Pompadour (f. 1721) talar avgjort, att
ordet i sv. en enstaka gång uppträder
redan o. 1734 i taffeltäckaren [-Hult-mans-] {+Hult-
mans+} anteckningar om Karl XII, där
det omtalas, att denne logerade i ett
turkiskt tält ’invändigt, öfver och
omkring med Markis begifvit’.

marknad, i sv. dial. (t. ex. Hall. o.
Ska.) även markad, dessutom bl. a.
ma(r)-ten (senedan),fsv. marknaper=isl.
marknad r, markadr, ä. da. markned, da
marked, fsax. markat, mlty. märket (jfr
markegång), fhty. marc(h)at (ty. märkt),
även: torg, ägs. marcet (eng. märket);
från ffra. märket, från lat. mercätns,
handel, marknad; se f. ö. kommers,
marketentare o. merkantil. - De
nord. formerna på -nåd (-nåd-) bero på
ombildning efter inhemska ord med
denna avledning. - Till förklaringen av
(t. ex. smal., västg. o. vrml.) ma(r)len
ävensom nordsv. dial. martne, no. martna
se Noreen Fryksd.-m. ljudl. s. 56
jämfört med Wigforss S. Hall. folkm. s. 697:
sannol. inskott av t mellan rk o. n.
Jfr följ.

marktschrejer, nu blott hist. el. i
bildl. aiiv., hos t. ex. Bellman o.
Hallman om kringresande förevisare av
’schene rariteten’, annars: kvacksalvare
o. d., som på marknaderna utbjödo sina
varor, motsv. da. markskriger, från ty.
marktschreier, till märkt (se föreg.) o.
schreien, skrika.

Markus, mansn., av lat. Marcus, av
*Martkos, till Mars (genit. Martis), namn
på krigsguden (jfr mars).

Markvard (M ar qvar d), förn. o.
familjen., från ty., av fhty. Marcwart,
egentl.: gränsvaktare (till mark lo.
ty. warten = vårda), i Reineke Vos
använt som namn på hägern; jfr ty.
dial. Markolf, häger, egentl.: gränsvarg,
väl ävenledes från någon försvunnen
variant av djursagan.

markör, av fra. marqueiir, till marquer
(- markera).

marleka el. mallrika, en egendomlig
bildning inuti lera el. märgel, i form av
en kula el. av en rund el. avlång platta
el. trissa, 1730: mariekar o. malrikor;
Linné: marieka o. marlek, egentl.:
leksak för maran (jfr sv. dial. näckebrud);
till mara o. lek.

Marma, ortn., Lägga sn Uppl., fsv.
Marheme m. m., etymologiskt identiskt
med M ar j u m, Söderby-Karls sn Uppl.,
o. Mar u m, socken i Vgtl. (fsv. Mareem);
sammans, av mar-, vatten, sjö o. d., o.
-hem.

marmelad, B. Olai 1578: marme- m. m.,
av fra. marmelade, av span. mermelada,
av grek. melimelon, kvittenäpple, till
méli, honung = lat. mel (se melass
o. under honung slutet), o. med senare
leden av melon, äpple (se melon);
alltså urspr.: mos av kvittenäpplen.

marmor, jfr fsv. malmar FI. o. Bl.,
marmorsten, motsv. senisl. marmari o.
malmari, da. marmor, fhty. marmnl
(ty. marmor, marmel), ägs.
marm(or)-stdn; vid olika tider inlånade former,
ytterst från lat. marmor (varav ffra.
marbre ;> eng. marble), av grek.
mdr-maros, äldst: sten, klippblock (med
betyd, ’marmor’ genom folketymologisk
anslutning till marmairö, glänser); till
roten mer, krossa o. d., i mur k en o.
mortel. - Formerna med -/- bero på
dissimilation (jfr under marter).

marodör, o. 1705, av fra. maraudeur,
till marauder, plundra, marodera, till
marand, lymmel, slyngel, av ovisst
ursprung; jfr maruffel. Av maraud

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/0547.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free