- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
463

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - marokäng ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ett sabinskt matrosord, av *mazdo-.
Grundbetyd, är ’stång’; jfr nir. maide,
käpp (av *mazdio-). Överensstämmelsen
i betyd, mellan de lat.» o. germ. orden
är tillfällig: betyd.-utvecklingen ’stång’
;>. ’mast’ är särspråklig (jfr Schrader
Reallex. s. 755). - Ett inhemskt nord.
ord för ’mast’ är isl. sigla, siglutré,
av-ledn. av segt, segel.

mastix = ty. osv., av lat. =, ytterst
av grek. mastikhé, ett slags harts el.
kåda, besl. med grek. masästhai o. lat.
mandere, tugga (f. ö. av omstritt
ursprung). Jfr armen, kiv, kåda, under
tugga samt seden bland t. ex.
dalkullorna att tugga kåda.

mastodont, jfr f ra. mastodonte, till
grek. mastös, kvinnobröst, spene (till
madån, vara fuktig, rinna), o. odönt-,
till odous, tand; så benämnd efter de
spenlika knölarna på kindtänderna.

masugn, G. I:s reg. 1558: masz-, y.
fsv. masughn (-vngh), 1461 = da.
nias-oy/i, från ty.; jfr ä. ty. massofen,
uppfattat som sammansatt med mäss, mått
(se d. o.), alltså en ugn, där smältningen
försiggår inom ett visst antal timmar,
men egentl, bildat av namnet på guden
Mars (se mars), som i alkemien
ställdes i samband med järnet.

masur, flammigt trä (vanl. lönn el.
björk), Bureus Suml. o. 1600, fsv.
*ma-sur i tilln. (Östen) Masur 1359 (förf.
Xen. Lid. s. 98) = isl. mosnrr, fsax.
masur, fhty. masar, -or (ty. maser) ds.,
ägs. maser, knuta i trä (eng. mazer, stor
bägare, utgår däremot från ffra. masere,
skål av lönnträ, som i sin tur kommer
från germ. spr.; jfr mhty. maser ds. o.
isl. mpsurbolli). Samma ord som ty.
masern plur., mässling; o. besl. med
mlty. masel(e), blemma, röd hudfläck
(se mässling), sv. dial. masog, flammig
(om trä), ty. masig ds., ä. da. mase,
göra brokig, no. masa ungef. ds. F. ö.
blott osäkra el. felaktiga anknytningar.

masurka, Envallsson, ytterst från
polska mazurka (m. m.), ursprungl.
dansad av masurerna, invånare i det
forna polska hertigdömet Masovien.

1. mat, i vissa dial. blott om kött
el. fläsk (medan andra rätter kallas äta
m. m.), fsv. mäter = isl. matr, da. mad,
got. mals, fsax. mat o. meti m., fhty.
777az n. (niezzi-), ägs. mete m. (eng.
meat, köttmat), av germ. *mati-; jfr ir.
maisse, mat (av *mad-tiä). Mycket
omstridd härledning: enl. somliga besl.
med lat. madere o. grek. madän, vara
våt el. saftig (jfr m a st o dt) n t); av andra
fört till roten i lat. manderc, tugga, el.
till mäta, alltså: tilldelad portion, m. m.;
dunkelt. Jfr mätt, mos, maskopi,
matros, me t vurst; om uttr. mat för
måns se Måns. - Matmoder, fsv.
matmödhir, har en motsvarighet i sv.
dial. matfar, fsv. matfadhir, husbonde.
- Orden matleda, matsäck finnas
redan i fsv.; så ock ett matro, motsv.
skånskans madaro; m ät v rak t. ex.
1771. - Icke sällan i vattendragsnamn
för att beteckna fiskrikedom, t. ex.
sjön. Matbyttan Vstml., Matlången
Vrml., Matlöp en Vrml., ävensom
Madkroken Smal., förr även
Matkroken = Matkroken Öl. (namn på
en revel); jfr bl. a. gårdn. Matkull,
fsv. Mat(h)kulla, Smal, ett mycket högt
beläget ställe, förr säkerl. ett rasteställe,
där reskosten tagits fram o. hästarna
fodrats; jfr t. ex. fhty. Untarnesberg (till
undarn). Se närmare o. med
ytterligare ex. förf. Sjön. 1: 384 f., 395 f. -
I sammans, stundom -mate, såsom
innanmäte, lystmäte (se d. o.).

2. -mat i båtsmans-, kocksmat,
se maskopi.

matador, storkaxe, Dalins Årg., högt
trumfkort i spel, 1712 (efter Boileau),
Tersmeden 1734 (o. 1780) = da., från
fra. el. ty. matador, i båda betyd., av
spän. matador, kämpe vid tjurfäktningar,
egentl.: som dödar, till spän. matar,
slakta, döda, av lat. mactäre ds. - I de nord.
spr. o. väl även i ty. är betyd, ’kaxe’
o. d. sekundär i förh. till speltermen,
som väl antagl. inkommit i språket i
samband med 1’hombrespelet. Jfr Gigas
i Dania 3: 32.

matematik, ytterst av grek.
mathe-matiké (underförstått: tékhné, konst),
egentl, fem. sg. till adj. mathematikös,
hörande till vetenskaper (i sht
matematik), till mdthema n., vetenskap, det
lärda, till mathein, lära sig, studera (av
ie. *mndh-, urbesl. med m a n a o. m i n n e).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0551.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free