Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - materia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
materia, O. Petri kr.: materie, av lat.
materia, ämne, byggnadsvirke; av
somliga avlett av mäter, moder, i så fall
egentl.: moderämne; dock osäkert. Jfr
madera.
Mathesius, familjen. = ty., latinisering
av kortformer till Mattias o. Matteus;
av samma slag som t. ex. ty. Curtius till
Kurt, Thomasins till Thomas osv.
Matilda, kvinnon., från ty. Mat(h)ilde,
av fhty. Mathilda, Maihilt, samma ord
som mhty. Mechtilt (varav Mechtild,
Birger Jarls gemål), fhty. Mehtilda (med
z-omljud, orsakat av senare ledens i),
av fhty. maht (= makt) o. hilt(j)a,
kamp, isl. hildr (se Hildur). Från fty.
kommer ytterst även eng. Månd, äldre
Mantde, Mahalt, Mathild m. m. -
Kortform: Tilda. En annan är ty. meize,
nu i betyd, ’sköka’.
matiné, av fra. matinée, till matin,
morgon (av lat. niäiiiilniis, tidig; jfr
maturitetsexamen). - Till det lat.
ordet även ty. mette, tidig mässa.
matrikel, Phrygius 1620, förr ofta -ut
(-öl) - ty., av lat. mätrlciila, lista,
rulle, dimin. av mätrix (genit. -icis) ds;
besl. med mäter, moder; f. ö. dunkelt
i fråga om betyd.-utvecklingen; jfr Götz e
ZfdW 12: 212.
matrona, 1575, av lat. matrona, till
mäter, moder. - Förr även som ett
slags titel, t. ex. 1648: ’Hederlige
Matrona Hwstro Malin’.
matros, Brask 1680 = da., från höll.
matroos (varav ty. matrose), ombildning
av fra. matelot (närmast plur.
mate-lots’?), av ffra. matenot, av isl. motunautr,
matlagskamrat, motsv. höll. maatgenot,
mhty. mazgenoze; till mat o. germ.
*(ga)naiita-, som njuter tillsammans
med (= isl. nautr, ty. genosse, kamrat,
osv.). Betyd.-utvecklingen
sammanhänger med de olika matlag (jfr b un
kala g), i vilka skeppsbesättningen voro
indelade. Se Baist ZfdW 4: 274 f. samt
jfr mat 2 o. särskilt under maskopi.
- Fra. matelot är en av de många
sjöfartstermer som de romanska spr. lånat
från de germ.; jfr båt, mast, skot.,
s ta g. - Den äldre svenska beteckningen
för ’matros’ var båtsman; i fsv., isl. o.
fda. även skipari (se skeppare).
Mats, mansn., fsv. Mat(t)s, jfr Matis,
Mattes m. m., kortformer till Mattias
o. Matteus. Möjl. utvecklade på svensk
botten; men kunna även, åtminstone
delvis, vara lånade: jfr ä. ty. Mathes av
Matthäus, Mathis av Matthias. Jfr
Mathesius. – Taga sin Mats ur
skolan, draga sig för något, som börjar
se obehagligt ut, Celsius 1719; se f. ö.
Hjelmqvist Förn. o. familjen, s. 195 f.
1. matt, adj. o. sbst., i schack, y.
fsv. mat = da., mlty., mhty. mat 1100-t.,
från fra. mat = ital. matto osv. (jfr
kasematt), av arab. schāh māt, kungen
är död (jfr sv. schack-matt). Se även
följ.
2. matt, adj., svag, kraftlös, Joh.
Baner 1629: våra matta hestar = da. mat,
från ty. matt, från schackspelstermen
matt.
matta = fsv. = da. matte, från mlty.
matte = fhty. matta (ty. matte), ags.
meatte (eng. mat), av lat. matta; enl.
somliga ett feniciskt ord. Jfr lat. natta,
varav fra. natte.
Matte, kortnamn till Mattias (o.
Matteus?), redan i fsv.
Matteus, mansn., fsv. Matheus
(Mathius m. m.), av bibl.-grek. Matthaīos;
jfr Mats.
Mattias, mansn., västsv. dial. Máttias,
fsv. Mathias, av bibl.-grek. Matthías, väl
av hebr. Mattitjāh; jfr Mats o. Mathesius.
mattram, Matricaria parthenium, fsv.
matram = da. matrem, motsv. mlty.,
mhty. matere m. m. (ty. meter),
förkortning av mlat. matricaria, motsv. lat.
mätricätis herba, till mätrix, moderliv:
växten brukades mot modersjuka. -
Ändelsen -am härstammar väl,
åtminstone delvis, från likbetyd, ä. sv.
bertram, battram ’= da. bertram, från ty.
bertram, urspr. Anacyclus pyrethrum,
en i anslutning till ty. mansn. Bertram
(egentl.: glänsande korp) företagen
ombildning av grek. pyrethron, till pyr,
eld, med anledning av rotens brännande
smak; delvis kanske också, med
Björkman Nord. stud. s. 174, från likbetyd,
mlat. matrona, varav fhty. materan.
maturitetsexamen m. m., till lat.
mäturitas (genit. -älis), mogenhet, till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
