- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
465

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - materia ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mäturus, mogen (egentl.: som sker i rätt
tid; jfr matiné).

Maud, kvinnon., se Matilda.

Maurits, mansn., jämte Morits (-
ty. Moritz), ytterst av lat. Mauritius,
till Maurus (egentl.: invånare i
Maure-tanien) = mor 2. I sv. dial. även
Magris; med avs’, på g-et jfr lager 2. -
Kortform: Moje, med det i
barnspråket vanliga utbytet av r mot j; jfr t. ex.
Kajsa, Maja.

mausolé, av fra. mausolée, ytterst av
grek. Mausoleion, avledn. av personn.
Mausolos, konung i Karlen (f 353 f.
Kr.), över vilken hans sörjande gemål
Artemisia lät uppföra en praktfull
gravvård, ett av ’världens sju underverk’.

Max, mansn. = ty., kortform till
Maximilian = fra. (med i de rom.
språken genom dissimilation
uppkommet Z), av senlat. Maximiniänus, egentl.:
som hör till Maximinas* ätt (till mansn.
Maximus = maximus, den störste; se
maxi m).

maxim, av fra. maxime, grundsats,
av mlat. maxima (regula), den högsta
grundsatsen, fem. till lat. maximus, störst
(jfr Max), superi, till mag- i magis, mer
(se magister). - Härtill neutr. sg.
maximum, från lat. =.

maxis, maxyss (med växlande
tonvikt) tilltal till hundar, t. ex. i uttr.
hoppa maxis, i bildl. anv. lära
någon m axis, jfr Dalins Årg.: ’lärt den
bussen Machsyss’, Braun 1847: ’en . .
katt, som hoppar ’machsiiss’, 1895:
maksis; jfr sv. dial, maksyrs, maksyss;
väl från ett tyskt mach sussl (som dock
numera knappast förekommer i ty.).
Jfr Hjelmqvist Imperat. substantivbildn.
s. 32.

[me, sv. dial., vi, se vi 3.]

meander(slinga), byggn.-k., efter den
slingrande floden (lat.) Molander, (grek.)
Maiandros (nu Menderez) i Mindre Asien,
omtalad för sitt krokiga lopp redan hos
Herodotus (’skoliös . . katåper (h)o
Maiandros’).

mecenat, av ty. måcenat, till lat.
Mce-cénas (genit. -ätis), romersk statsman
(f 8 f. Kr.), beskyddare o. varm vän
av vitterhet o. konst. - Förr brukades
stundom personnamnet oförändrat i
samma betyd., t. ex. Bellman: min M.,
jfr fra. Mécéne.

1. med el. mede (siad-), Columbus:
stå på mejan elV medan, i dial. även:
stång i allm. = isl. meiÖr, träd, stång,
med, da. mede, av germ. *maipa- el.
*maiÖa-, besl. med litau. metas, påle,
sanskr. me-thi-, me-dhi- m., -tht, -dht
f., lat. meta, kägel- el. pyramidformig
figur, vändpunkt (väl av me(i)tä el. möjl.
meietä), ir. methos, gränsmärke (av *mit-),
väl också armen, mair (i så fall av
*maitr-), tall, gran, ceder; samt av ie.
*moit-to-: fslav. mesto, ort, osv., jfr sanskr.
minoti, fäster, uppreser; se f. ö. mur
o. landamäre. Uhlenbeck Aind. wb.
s. 231, Liden IF 18: 493, AfslavPh 28: 38,
Walde meta (med litteratur), Berneker
Etym. Wb. 1: 51.

2. med, prep. o. adv., fsv. medh,
ma?p(er), bl. a. även: hos, i fsv. o. ä.
nsv. även som konjunktion: medan,
emedan = isl. meö(r), da. med, got. mip,
mid, fsax., ägs. mid, fhty., ty. mit; jämte
fsax. midt, fhty. miti besl. med grek.
meta, med, bland, efter; rotbesl. med
mid-. - De äldre formerna med -r
bero på analogi efter fsv. viper, emot
m. fl. (se vid, prep. o. adv.). -
Medvind, si. av 1600-t., t. ex. Peringskiöld,
förr även: medväder. Den gamla nord.
beteckningen är sv. dial. bör, byr, fsv.
byr - isl. byrr, da. b0r, av germ. *burja-,
jfr ofris, bur, vind; till svaga stadiet av
bära, alltså: som bär fram (fartyget);
jfr börja. I ä. nsv. även: viljeväder.

medalj, G. I:s reg. 1555: medalegher
plur.; förr ofta medatje, t. ex. Agrell
1711, Sahlstedt 1773 o. Bellman (hos B.
rimmande bl. a. med Canalje; jfr
batalj, revelj, seralj), av fra.
mé-daille, av ital. medaglia, avledn. av lat.
metallum (se metall); den inhemska
fra. formen är maille. Ännu Möller
1755 översätter fra. medaille med ’et
gammalt mynt’ osv. - Härtill:
medaljong, av fra. médaillon ds., även: stor
medalj.

medan, konj., fsv. medhan9 mcepan,
medan, emedan (såsom ännu t. ex. i
Bib. 1541), då likväl, ehuru = isl.
medan; jfr da. medens (mens) = ä. nsv.
mäns t., ex. Börk, med senare tillagt s;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0553.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free