- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
468

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - mellerst ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(d, i) meÖal, miöil, emellan;
substantiveringar av fsv. adj. mcepal (i
sarn-mans., t. ex. mcedhalsten, råmärke) =
isl. medal- resp. fsv. adj. mipal-
(me-dhel-; se mellerst, medel- o. medel),
egentl.: i mitten befintlig, till germ.
stammen *mid- (se m i d-, midja, mitt).
Utvecklingen från subst.-kasus till
pre-pos. är analog med den i det besl. fslav.
mezdu, mellan, egentl, lokat. dual. till
mezda. gräns (av ie. *medhiä). - Med
avs. på assimilationen av miÖlom (osv.)
till millom jfr t. ex. lille av *lidle (av
litle; se liten). - Fsv., fda. mcellin
beror på dissimilation av *mcellim; jfr
isl. niegin i bddum megin, på båda
sidorna, av en pluraländelse på -m. -
Att mellan osv. närmast utgår från
sbst., tycks framgå därav att det i
forn-spr. ofta konstrueras med genit.
Formerna isl. milli, fsv. mcelle innehålla
dat. sing. av samma sbst. - Om
förhållandet mellan ändelserna -om (-nm)
o. -z’m jfr Wessén Tvenne bidrag till
nord. språkhist. s. 20 (Språkv, sällsk. i
Upps. förh. 1916 -1918) och där citerad
litter. samt senare Kock Ark. 35: 85,
Sv. Ijudhist. 4: 14. Om här, med
Wessén, föreligga former, som utvecklats av
ett pronominellt -im9 är av flera skäl
mycket ovisst. Jfr emellan. -
Mellangärde, 1769, Möller 1785 (-en i sing.)
- ä. da. mellemgcerde, till gärde, gård;
i ä. sv., t. ex. 1741, Weste 1807 (jämte
-gärde) o. ännu 1866: mellangård; jfr
ä. da. midgcerde, no. midgard, ävensom
Linné 1745: mellangiär, om
mellanväggen mellan näsborrarna. - Fsv. adj.
mcepal, i mitten befintlig, ingår i ortn.
Mel(l)by, Mäl(l)by.

mellerst, Sahlstedt 1773 o. Weste
1807 med hänvisning till medlerst, Lind
1749: medlerst, Serenius 1741: midlerst,
fsv. medlesler, midhelster m. m.,
midh-laster, superi, till adj. *midhal i
sammans, (se mellan, medel-). I ä. nsv.
även mellomst, t. ex. 1615.

melodi, o. 1600 = ty. melodie (mhty.
melodie), fra. melodie osv., ytterst
av grek. melödia, sång, melodi, av
mélos n., lem, sång, melodi, o. öde,
sång; jfrode o. parodi. - Sv. dial.
melodeia utgår väl från ä. ty. nie-
lodey. - Till grek. mélos hör även
melodram.

melon, Bib. 1541 = da., från ty.
melone (ä. ty. även meliin) = höll.
meloen, av fra. melon, ital. mellone, av
lat. melo (genit. -önis), förkortning av
melopepo, från grek. melopépön, melon,
av melon, äpple (se marmelad), o.
pépön, mogen, egentl.: kokt i solen
(urbesl. med lat. coquere, varav koka),
alltså: äppelformig frukt som endast
åts då den var mogen; jfr pumpa, sbst.

Memming, härad i Ögtl., fsv.
Mim-(m)ing, Miminga (hceradh}, väl egentl.:
Mimingarnas härad, alltså ett gammalt
folk- el. ättenamn, bildat med avledn.
-ing, av samma slag som i Göinge,
Konga, L ö sing (se -inge); jfr
Mim-mingns hos Saxo. Se f. ö. förf. Ortn.
på -inge s. 101.

memoarer, av fra. mémoires, plur. till
mémoire, eftermäle, minne, av lat.
me-moria, berättelse, minne m. m., till
memor, ihågkommande, vartill vb.
me-moräre, omtala, uppräkna = sv.
lånordet memor era (besl. med m
oratorium).

1. men, konj., y. fsv. mcen, men,
meen 1400-t., men, utan, även: man =
fda. men, man 1400-t., no. men, från
mlty. men, man, men, blott. Enl.
Falk-Torp med flera instämmanden av fsax.
niwan (mlty. neven, meven), blott =
fht}r., egentl.: icke utom, undantagandes
(jfr da. kun av ikke tiden), med
övergång av n w till m (jfr mal 2), till adj.
wän, felande (se van-); jfr man 4.
Av andra ställt till grek. mönon, endast
(till monos, ensam); osannolikt på grund
av dess uppträdande blott på lågtyskt
område. - Ordet har undanträngt det
inhemska fsv., fda. o?n = isl. en, motsv.
eng. and o. besl. med ty. und. Andra
germ. utti^ck äro t. ex. got. ak, appan,
ip, ty. aber (fhty. abur, även adv.: åter;
väl till av), eng. bul (se utan).

2. men, sbst., fsv. men, ont, skada =
isl. mein, da. men, fsax. men, falskhet,
fhty., mhty. mein, även: missgärning,
olycka, ägs. man, förbrytelse, skada,
smärta, av germ. *maina- n., jfr adj. fsv.
men, skadlig, isl. meinn ds., mlty. men,
falsk, fhty. mein, ägs. män; motsv. litau.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0556.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free