- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
476

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - minna ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

eng. mist, motsv. det inhemskt nordiska
isl. mistr n., no. mist(r) (m0slr) n., mist
f., dimrägn, solrök = mlty., ägs. mist,
dimma (eng. mist), av germ. *mihst- (jfr
till formen Sverdrup IF 35: 154 med
litteratur), till ^e. roten migh, rägna, i
grek. omikhle, dimma, fslav. migla osv.,
i avljudsförh..till sanskr. megha-, moln;
jfr höll. miggelen, duggrägna. - Det i
vissa sv. dial. uppträdande mist är även
lånat (möjl. från riksspr.). Däremot
ingår en gammal inhemsk svensk
motsvarighet i somliga ortnamn, ss. t. ex.
Misterhult, Mistekärr Kim. 1.,
Misterfall Ögtl., jfr no. ånamnet Mistra o.
fjordnamnet Mistfjorden; se förf. Sjön.
1: 403, H. Geijer Sv. Im. Bill. 7: 158 f.

mista = fsv. - da. miste, bildat av
part. mist till *missa = isl. missa,
sakna, förlora m. m.; se (lånordet) missa.
Jfr följ.

miste, adv., t. ex. P. Svart Kr.,
Tegel 1622; förr även mista o. mist P.
Svart Kr., misto Bib. 1541, motsv. ä. da.
miste (i t. ex. tage, slaa m.), no. i
mist(e)9 ta mist(a). Väl bildat till mist,
part. pf. till mista el. missa (se föreg,
o. missa), antagl. efter mönstret av adv.
på -e, -a, -o; jfr även det i ä. nsv.
vanliga (gå) mistom, t. ex. Lucidor, U. Hiärne,
Dalins Årg., Ihre, som antingen är en
analogibildning efter adv. på -om (dat.
plur.) el. snarare innehåller prepos. om;
jfr sv. dial. gå mistom, i så fall av
samma slag som bråttom. Möjl. kan
dock sv. miste lia lånats från ett mlty.
*miste (= mlioll. té miste, jämte té misse);
jfr Kock Sv. ljudhist. 4: 297.

mistel, Viscum album, o. 1640,
ek-niis-tel B. Olai 1578 = da., ägs. (eng. mistle)
- fsax., fhty. mistil (ty. mistel); jfr
sydsv. dial. mistelten, isl. mistilteinn =
ägs. misteltdn (eng. mistletoe), se -ten;
avledn. av ett germ. ord för ’gödsel’,
motsv. fsax., fhty., ty. mist, got. maihstus,
germ. *mihstu- (till en ie. rot migh,
i sv. dial. miga, ’mingere’, isl. miga, lat.
mingo] jfr litau. mészlai plur., gödsel).
Mistelfröiia fortplanta sig nämligen
genom exkrement av fåglar, särsk.
dubbeltrasten, Turdus viscivorus, även
kallad m i stel t rast, da. misteldrossel. -
Geniensani ieur. beteckning saknas; la-
tinare o. greker ha ett särskilt namn:
viscum ~ iksös; litu-slaverna ett annat.
- Misteln har spelat en betydande roll
i kelternas o. germanernas mytologi o.
folktro. I vissa trakter av Götaland
har dess namn övergått på flogrönnen,
som tillskrives likartade övernaturliga
egenskaper.

misär, o. 1700, av fra. misére, av lat.
miseria, elände, avledn. av miser, eländig,
olycklig; jfr miserabel. - Även som
spelterm, 1818 osv.

mitra (biskops-), L. Petri, av grek.
mitra, huvudbindel, gördel m. m., väl
av österländskt ursprung.

mitraljös, kulspruta, t. ex. Snoilsky,
av fra. mitrailleuse, till mitrailler,
(be)-skjuta med kartescher, o. mitraille, skrot,
druvhagel, förr: mitaille, till fra. mite,
litet metallmynt, även: mal (insekt), av
germ. ursprung.

1. mitt, adv., fsv. mit = da. midt,
egentl, neutr. till fsv. adj. miper, i
mitten befintlig, osv.; se mid- o. jfr
mitte r s t.

2. mitt, sbst., Weste 1807: midten
best. form = da. midte, från ty. mitte,
av fhty. mitti f., avledning på -in- av
germ. adj. * mid j a- = fsv. miper osv.
(se mid-). Parallellbildning: germ,
miÖ-jön = midja. - Under 1700-t:s senare
o. 1800-t:s första hälft (t. ex. Tegnérs
Gerda; ännu hos Scholander) brukades
i samma betyd, ofta det likaledes från
ty. lånade midtel (etymologiskt =
medel; se d. o.).

1. mittel, boktr., 1654, från ty.
mittel ds., egentl.: mellerst (~ [-mittel-o.-] {+mittel-
o.+} medel-); egentl, mellan ’cicero’ o.
’tertia’.

2. mittel- i mittelparti osv. från
ty. mittel- (= mittel o. medel-).

mitterst = da. midterst, superlativisk
nybildning till mitt 1.

mixtur = ty., av lat. mixtura, till
miscere, blanda (part. pf. pass. mixtus);
jfr melera, mischmasch, mäsk.

Mjol(l)ner, Tors hammare, upptaget
från isl. Mjǫllnir, besl. med de dock
av annat avljudsstadium bildade fslav.
mlunij, blixt, lett. milna, åskguden
Per-kuns hammare, jfr fpreuss. mealde, blixt,
med vilka också senast Mikkola IF 23:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0564.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free