Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - mjärde ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mjölby, ortn. Ögtl., ombildning i
anslutning till mjöl av fsv. Mölloby,
Möl-noby, Mylloby, till fsv. mölla, mölna,
mylna kvarn = sydsv. dial. mölla, da.
mölle, isl. mylna, mlty. mole(ne), fhty.
muli(n) (ty. muhlé), ägs. mijlen (eng.
mill); lån från senlat, mollna (;> fra.
moiilin), till lat. moZa ds.; besl. med
mala. Urspr, blott ’vattenkvarn’; det
inhemska kvarn användes i äldre tider
endast om handkvarn. - Samma mölla,
kvarn, ingår i en mängd andra ortnamn,
bl. a. Mölle i Skåne.
mjölk, fsv. miölk, miolk = isl. mjplk,
no. mjölk, ä. da. mjelk, da. melk, got.
miluks, fsax. miluc, fhty. miluk(ty. milch),
ägs. meolo(c) (eng. milk), av germ.
*me-luk, motsv. ir. melg n.; jfr serb. mlaz
(av ’molgo-). Fslav. mléko (av *7?ieZ/cö);
har vanl. betraktats som lån från germ.
spr.; häremot dock Janko WuS 1: 99
f., Glotta 2: 38, Berneker Etym. Wb.
1: 34. Allmännare spritt är det väl
härmed besl. verbet för ’mjölka* (se
mjölka); betänkligheter mot
sammanställningen se emellertid hos Kluge Et.
Wb. 8 under Milch. - En annan grupp
likbetydande ord utgöres av lat. lac
(ge-nit, laktis) o. grek. gala (genit. -aklos);
samhörigheten är säker, men i
enskildheter oklar; stundom, sannol. med orätt,
sammanförda med mjölk. - Jfr mjölke.
- Mjölks ur ra, se surra 3.
mjölka, Hels. 1587, f. ö. egentl, först
på 1700-t. (Agrell 1710, Linné osv.) -
isl. mjölka, no. mjölka, da. melke, motsv.
ägs. meolcian, ge mjölk, m. fl.; i
av-Ijudsförh. till fsv., ä. nsv. (nästan
regelbundet på 1600-t.), isl., no., sydsk. dial.
molka; jfr det starka vb. ägs. melcan,
mjölka, fhty. melchan (ty. melken); besl.
med lat. mulgeo, grek. amélgö; även i
alban., kelt. o. slavo-balt. spr.; alltså
allmänt indoeur. stam (sanskr mrjdli,
(av)torkar, som stundom föres hit, kan
likaväl höra samman med grek. amérgö,
(av)plockar o. d.). - Samma
avljuds-stadium som i vb. molka uppträder i
ty. molke(n), vassla, ägs. molcen, tjock
mjölk, osv. - Säkerl. besl. med mjölk
(se dock d. o.). - Nisl.,no. m/eZfa, mjölka,
närmast till fno. mjallr, no. mjelt,
mjölkande, väl av germ. *melhla-, avledn.
av mj öl k; jfr isl. mjaltir f. plur.,
mjölkning, ävensom isl. adj. mjolkr, mlty.
melk, fhty. melch, ägs. melc (eng. milch),
mjölkande, om ko.
mjölke, Brahe Oec. 1581; G. I:s reg.
1554: miölker, fsv. mialke (som tillnamn;
dock osäkert), motsv. n isl. jnjölkvi, no.
mj ailke, da. melke, ävensom, mera
avvikande, mlty. melk, ty. (fisch)milch,
meng. mylke; till (resp. identiskt med)
mjölk liksom t. ex. lat. laclea ds. till
lac, mjölk. Jfr mjälte.
mjölon, Franckenius 1659, fsv.
*mio-lon i miolena-grces, mjölonris,
nybildning efter gamla bär- o. fruktnamn på
-0/7 t. ex. smultron, fsv. hiupon (se
nypon); till mjöl; kanske närmast
ombildat av mjölbär = no., liksom
öl von till sv. dial. ulvbär, trän j ön
till tranbär.
Mjörn, sjön., se Mjö.
mo, fsv. mö(r), sandhed = isl. mor,
no. 7?7ö; samma ord som sv. dial. 7770
m., berglera, no.: sandjord, nisl. 777Ör,
fet jord, torv. Enl. Saxen Svenska
bo-sättn. hist. s. 260 o. Karsten Germ.-finn.
Lehnw.-stud. s. 60 f. av samma stam
som finska muha, träskmark, som adj.:
lös, o. muhamaa, hed, alltså germ/mizZia-,
besl. med fhty. mii-werf, mullvad (se
d. o.); av K. dessutom sammanförda
med ord för ’fuktighet, slem m. m." (t. ex.
lat. miicus), det senare dock osäkert.
Med avs. på betyd.-skiftningen
’sandjord’ o. ’(sand)slätf jfr malm. Däremot
enl. Torp Etym. ordb. s. 429 snarast
av germ. *möha-; möjl. besl. med fslav.
moca, träsk, o. ir. möin (av *mökni-),
myr, torv. - Vanligt i ortn., t. ex.
gård-o. sockenn. Mor landa Orust, på 1300-t.
Molanda. I vissa sv. ortnamn på -mo
ingår däremot icke detta ord utan fsv.
mö?, möte (t. ex. S tiga m o, se mot).
moaré, o. 1840; tidigare: 1711:
silf:r-moir, Sinclairsvisan: guldmoär, 1778:
moirer plur., 1826: moire = ty. moiré
(tidigare liksom i sv. moire), ävensom
mohr (av ännu äldre anor), varifrån da.
mor; av fra. moiré, vatt ring, resp. moire,
moaré, vattrat tyg, ä. fra. mouaire
(varifrån ä. nsv. moär, se ovan), i sin tur,
med betyd.-förändring, från eng.
mohair, tyg av fint gethår (varav ty. o.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
