Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - muff ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mulen, fsv. mulin, niolin = no. niolen,
ä. da. mul(l)en; besl. med moln, se
d. o. - Avledning.: mulna, fsv. molna
= no. molnast, da. niulne.
mull, fsv. muld, mull, jord = isl.
mold, da. muld ds., got. mulda, damm,
fhty. moZ/(a), jord, damm, ägs. molde,
nu* U, jord, värld (eng. mould), av germ.
*muidö(n) f., varav även finska lånordet
multa o. lapska mollté m. m. = ie.
*mltä-, till roten mel, krossa, mala;jfr
mjäll o. till betyd.-utvecklingen f. ö.
gryt, jord, malm. - Avledn.: mylla,
se d. o.
mullbär, mullbärsträd, Mörns, jfr ä.
nsv. moorbäraträ Var. rer. 1538;
mul-1588, 1642, 1659 (muul-) osv., ännu på
1800-t; mull- Schroderus 1639, o. 1734
osv. = da. morbcer, från mlty. mörbere
= fhty. 7iiör-, murberi, mhty. mulber (ty.
maulbeere), ägs. mor-, miirberie (eng.
mulberry); med -l- för -r- genom
dissimi-lation; liksom flera andra bärnamn (jfr
körsbär) från romarna: lat. möriun,
mullbär, björnbär, (fra. muré), mö rus,
mullbärsträd, snarast lån från grek.
mö-ron, mullbär, mor a plur. (även i sy
ko-mor; jfr fikon), med släktingar i kelt.
språk. Jfr fsv. morat, mullbärsvin, av
mlat. moratum. Med avs. på germ. u
av lat. ö i lånord se även sovra; o. i
fråga om / av r jfr pilgrim o.
plommon. - I y. fsv. God. Ups. C 20 s. 530
står däremot moorbäraträ som övers,
av rubus (björnbär); se under
björnbär. - Got. har i stället bairabagms;
se björnbär.
mulle, fisksi. Mullus, Stuxberg 1894
= da. mulle, från lat. mullus, av grek.
myllos, besl. med lat. mulleus, rödaktig;
namnet efter fiskens karmosinfärg (jfr
sv. rö dm u 11 e, ty. rotbarbe osv.).
Härtill fra. mulet, varav eng. mullet; jfr
multer.
Müller, familjen., från ty., egentl,
yrkesnamn med betyd, ’mjölnare’ (=
familjen. Möller); se f. ö. under mjöl
o. Mjölby.
mullra, 1730 i betyd, ’trumma,
åstadkomma ett mullrande ljud’, i modern
betyd. t. ex. 1756 osv., förr även mollra
1765 såsom i sv. dial., där ordet även
lian betyda ’brumma’. Kanske upp-
kommet genom metates av det under
mor la (slutet) omnämnda ä. nsv. o.
sv. dial. morla, mullra, vråla, knota.
Kunde dock även uppfattas som en
oberoende härav uppkommen
Ijudhär-mande bildning; jfr nisl. muldra,
brumma, da. dial. mulre, mumla. Noreen V.
spr. 4: 19.
mullvad, o. 1580: muldwadh, i ä.
(n)sv. mycket ofta mullvada, plur. -or
ännu hos Bellman; till mull o. vada
i den äldre betyd. ’gå’. Jfr ä. nsv.
vad m., osv. dial. vädur m., vadu f. ds.
- Andra uttryck: fsv. muldvaghul till
isl. vaga, röra kroppen fram och
tillbaka; muldvander = sv. dial. mullvann,
mullsvang, no. muldvaand, jfr ägs. wand,
till vinda i betyd, ’sno, vrida’ (jfr Kärre
Nom. äg. in Old Engl. s. 27); fsv.
muld-varper med motsvarigheter i da., Ity.,
i avljudsförh. till Hy. muldwerp, fhty.
moltwerf(iy. maulwurf efter maul, mule,
tryne), till germ. *werpan i betyd, ’kasta
upp’ el. enl. Karsten Germ.-finn.
Lehnw.-stud. s. 60 ’vrida, slingra’; fsv.
muld-vaerpil; sv. dial. mollkvadd: kvadda,
krossa; sv. m u 11 sork (se sork); da.
dial. muldrimpel m. m.; fhty. miiwerfQfr
Karsten anf. avh. s. 59); mlty. mol, mill,
eng. mole (jfr mollskin), till roten
mel, krossa, mala (vartill fhty. mulwerf);
dessutom i andra icke-germ. spr. ett
stort antal sinsemellan ej besläktade
bildningar. - Då formen -vad
förekommer redan på 1500-t., kan den
svårligen, såsom antages av Noreen V. spr.
4: 152, bero på nybildning till plur. på
-er (av äldre -07*).
mulna, se mulen.
[mullöga, sv. dial., handfat, se
under löga.]
multe, fisksi. Mugil, Sv. Nilsson 1855
= da. Av förf. Etym. Bern. s. XIII fört till
mule på grund av de tjocka läpparna
hos Mugil chelo (jfr under s n ultra).
Kan väl dock ej skiljas från eng. mullet,
som utom mulle (Mullus) även kan
beteckna multen; jfr Falk-Torp under
mulle.
[multer, sv. dial., hjortron, se följ.].
multna, Schroderus 1639 - no.
molt-na, inkoativ till isl. melta st. vb., smälta
(om mat), ägs. mellan, upplösas m, m.;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
