- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
490

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Language, Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - multum ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

jfr sv. adj. mullen = no. molten; med
kausativet germ. *maltian = ägs. mieltan,
upplösa, jfr got. gamalteins, upplösande,
till ie. meld, smälta, i grek. méldö,
smälter, osv.; se f. ö. malt o. under mild.
Härtill sv. dial. multer, multebär, mylte,
hjortron, no. multer9 da. multebccr. Med
s- i smälta o. smultron.

multum, värd., mycket pangar, av lat.
multum, mycket. Jfr p l ur in g.

mulåsna, se mula.

mumie, Lucidor 1672; av B. Olai 1578
(-ie, -ia) brukat om läkemedel (vartill
mumierna förr användes); från ty.
mumie = eng. niummy, ffra. mumie (fra.
momie), ital. munimia, från ett likbetyd,
arabiskt ord, som innehåller ett persiskt
ord, mum, för ’vax’, som förr
begagnades vid balsamering.

mumla, fsv. mumbla, även: knota =
da. mumie, från mlty. mummelen
=-eng. mumble; jfr ä. da. mumme, Ity,.
mumpelen, ävensom mumsa;
Ijudhär-mande liksom mucka o. muttra el.
lat. murmiiräre, mumla. Någon
gemensam rot nui bör icke antagas för dessa
ord, utan de äro var för sig
självständiga bildningar.

mumma, ett slags öl, Skråordn. 1546.,
Stiernhielm osv., förr stundom även
momma, från ty. mumnie, 1492 (från
Braunschweig), varifrån även höll.
mom-(m)e, eng. mum, mom. Enl. vanlig
uppgift (efter Adelung 1798) uppkallat efter
Christian Mumme, som år 1489 skall
hava uppfunnit drycken i fråga.
Snarare dock en bildning av samma slag
som det ital. barnordet momnio, dryck,
el. sv. m u m (’det är mum’, dvs. det
smakar gott, Thomander 1826: Miiml
Miiml), nämnarn osv., ävensom got.
mammö, kött (se mamma o. kött);
alltså liksom följ. av imitativt ursprung.

mumsa, Spegel 1705 = no., snarast
en självständig bildning i förh. till
mumla; jfr ska. mimsa, hastigt röra
läpparna, da. mimre ds. (m. m.); av
imitativt ursprung (Wundts
’lautge-berde’), vilket också förklarar
formväxlingen. - Ett annat ord för ’mumsa,
tugga’ är isl., no. maula, ä. nsv. möla
L. Petri, sv. dial. = till roten mu, varom
under mucka, muttra, myt.

mun, fsv. inunder = isl. mudr (av
*munnr), da. mund, got. niunfis, fsax.
muth, fhty., ty. mund, ägs. muÖ (eng.
mouth), av germ. *munpa-. Numera
vanl. med Ehrlich KZ 41: 288 o. Torp
NTfT 3 R 16: 145 fört till ie. roten
mnt i grek. masästhai, tugga, äta,
md-thyiai Hesyk., kindtänder (av *mnthi-)9
jfr lat. mandere, tugga, vartill även med
annat avljudsstadium o. Z-avledn. germ.
*menj)(i)l- i fsv. mil(a), munstycke på
betsel, sv. dial. -mil, da. mile, isl. mel,
fhty. (ga-)mindil, ägs. midt, midl.
Annorlunda Liden Upps.-stud. s. 79 f., som
för mun o. mil samman med lat.
mentum, haka, till ie. men, skjuta fram, i
lat. em in ere (j fr montera, man l,
mön; i så fall med samma
betyd.-växling som hos ty. kinn osv. (se kind) o.
fir. gin, mun (såvida ej detta senare hör
till roten ghi i lat. hiäre, gapa); jfr även
fra. bouche, mun, av lat. bucca,
(uppblåst) kind, ävensom haka (: hake).
Jfr mynna, mynning, Å minn e. -
Andra ieur.-beteckningar för ’mun’ äro
lat. ös (jfr det dock icke säkert
hithörande os 1) o. grek. stö ma (jfr sv. s
torn ät öl). - Morgonstund har guld
i mun, Grubb, Swedberg 1687, motsv.
i da., från ty. morgonslunde hat gold
im munde o. 1600; beroende på en
felaktig tolkning av lat. auröra,
morgon-rodnad, såsom uppkommet av aurum
in öre, med guld i munnen (ordet är i
stället besl. med öster). På Island
anslutet till mund, hand, o. i Norge
(mor-genstund er beste mund) till mund,
tidpunkt. Jfr A. Götze ZfdW 13: 329 f.
- Munfisk, Beronius 1674: ryggie
confcct och mnnfiska skiöna; till den
stora grupp av beteckningar för olika
slag av stryk o. d., som syfta på
maträtter; jfr sv. dial. kindfisk, se f. ö.
under fikon, fisk, koka, örfil. -
Munskänk, från ty. mundschenk, jfr
fsv. skwnker, skwnke, från mlty. schenke
= fhty. scenco (ty. schenk), av germ.
*skankian-, till mhty. schank, kärl, ur
vilket man skänker i, osv. (se under
skänk 1); till skänka 2.

[München, tyskt stadsn., se munk
1.]

Münchmeijer (-y-), familjen., från ty.;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 10 15:23:48 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0578.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free