- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
492

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - multum ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

*marwia-) o. fhty. murivi (ty. burme),
mlty. mor(w)e ds. (germ. *murwia-),
mir. meirb, mjuk; jfr mor,
margfaldig, mörja ävensom under mara. -
Den ic. roten merg, mrg i m ur k en,
vartill man fört fir. meirg, rost (av
*mergi-)9 växlar med merk i lat, marcere,
vara slapp el. vissen, osv. (se malt
slutet), o. med mers i mhty. mursch
(ty. morsch), no. morskjen, murken (jfr
m or s ar e). Se även mörja, - En
liik-betydande parallellrot mel se mala,
m öl j a.

murkla, en svamp, Schroderus Com.
1639: mörcklar plur., Rålamb 1690:
murklor plur., 1749: morkla; motsv.
da. niorkel, från ty. morchel, av fhty.
morhila (vartill fra. morille >> eng.
morel), avledn. av mor(a)ha, morot, på
grund av likheten; se f. ö. morot.

murmeldjur, Schroderus 1639:
mur-mul-; efter ty. murmeltier, redan på
1300-t., ombildning av mht}7.
murmen-din, fhty. murmenii n. o. murmendo
m.; från lat. murem monlis, dvs.
’bergsråtta’, av ackus. till mus (se mus) o.
genit. till möns, berg; av Plinius kallat
mus alpinus. Fra. marmolte beror på
folketymologisk omdaning.

murre i sotar m ur re, t. ex. Bellman,
möjl., med Noreen V. spr. 3: 285,
hypo-koristisk bildning till ä. nsv. murian (se
morian).

murvel, J. Jolin 1863 (som
okvädins-ord), i dial.: mindre tjur, kort o. tjock
karl el. pojke, slyngel; jfr no. niiirul,
pyssling m. m., ävensom muru ds.,
stympare, murva, pyssla, möjl.
sam-hörigt med shetl.-dial. murt, pyssling
(jfr under mört).

mus = fsv., da. = isl., ägs. mus (eng.
mouse), fsax., fhty. mus (ty. maus), av
en ie. konsonantstam - sanskr. mus,
grek. mys, lat. mus, även i fslav., alban,
o. armen. I flera språk, t. ex,, fsv., ä.
nsv. (senomus Var. rer. 1538), ä. da. o.
%da. dial., ty., ägs., grek., armen., även
i den överflyttade betyd, ’muskel’ (se
d. o.) på grund av de råttliknande
rörelserna hos vissa muskler; jfr samma
dubbelbetyd, hos fra. souris (av lat.
so-rex) o. fpreuss. peles, muskel, men litau.
pelé, mus (jfr grek. péleios^ svartaktig).
Enl. primitiv uppfattning sprang
verkligen, t. ex. vid böjningen av armen, en
råtta fram o. tillbaka under huden; jfr
Giintert KZ 45: 197 f. Har f. ö. bl. a. förts
till roten mu, gnaga, i mött m. fl.;
osäkert. Om sanskr. mus-, stjäla, är
besläktat är mycket ovisst. Mhty.
musen (ty. mausen) är avlett av sbst. - Med
avs. på betyd, ’cunnus’ i nord. o. ty. jfr
sanskr. muskha- o. grek. myskhos ds.;
se mys k.

musch, Swedberg 1716: mousche o.
muscher; av fra. mouche, musch, fluga,
av lat. musca, fluga (jfr m oskit o.
musköt).

museum, 1737 (bibliotek), 1754, äldst
om utländska förh. = ty. osv., av lat.
museum, av grek. mouselon, ställe för
vittra o. lärda värv, tempel för muserna,
substantiverat neutr. av adj. mouseios,
hörande till muserna, avledn. av Mousa,
gudinna för vetenskap o. sköna konster.
Jfr följ. o. mosaik.

musik, äldst i den lat. formen
mu-sica, t. ex. 1554, o. 1640; music 1615
= ty. musik, fra. musique, av lat.
mii-sica, av grek. mousiké (underförstått:
tékhne, konst), ton-, dikt- o. talkonst,
egentl, fem. till adj. mousikös, till Moiisa;
alltså: musernas konst; jfr föreg. -
Härtill musicera, t. ex. 1628, närmast
från ty. musizieren.

muskat(vin), enkelt, t. ex. 1840, i
sammans. Linné; egentl.: muskotvin;
jämte muskatell, B. Olai 1578: -i, -a
= ty. muskateller, av mhty. muscatel,
av mlat. miiscatellum (vinum), till
mus-catellus, muskotartad, alltså egentl.: vin
som smakar muskot (se f. ö. muskot).

muskedunder, i nsv. n. o. m.,
Sahlstedt 1773 (n.), jfr 1710: musqvetdonner
= no.-da. muskedunder, da.
muskedon-ner, från ty. muskedonner, i anslutning
till donner, dunder, ombildat av fra.
mousqueton, med förstoringssuffixet-ön
av fra. mousquet (se musköt). - Lind
1749 o. Möller 1755 översätta musketon
resp. mousqueton med omskrivningar.

muskel, B. Olai 1578 ännu den
latinska formen; muskel egentl, först på
1700-t.; i plur. då en längre tid
regelbundet musklar, t. ex. 1728; dock senare,
t, ex, o. 1770, stundom även det nyare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/0580.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free